Nationellt vårdprogram för Myeloproliferativa sjukdomar
Den nordiska studiegruppen för myeloproliferativa neoplasier (NMPN) har satt ihop riktlinjer med syfte att kunna användas i samtliga nordiska länder. Riktlinjerna är främst skrivna för vårdpersonal med en specialitet eller intresse inom hematologi.
Läs det nationella vårdprogrammet för Myeloproliferativa sjukdomar här.
NMPN är en nordisk organisation som har genomfört kliniska prövningar sedan 2001. År 2006 beslutade NMPN att skriva nya riktlinjer, som bygger på redan befintliga nationella riktlinjer från de nordiska länderna. Den första versionen publicerades 2007 och uppdaterades 2013. Riktlinjerna är skrivna för vårdpersonal med en specialitet eller intresse inom hematologi.
Myeloproliferativa sjukdomar omfattar främst:
- polycytemia vera (PV)
- essentiell trombocytemi (ET)
- myelofibros (MF)
- kronisk neutrofil leukemi (KNL)
- kronisk eosinofil leukemi (KEL)
Sjukdomarna ger olika symtom och omfattar olika delar av det hematopoetiska systemet.
-
Misstänk MPN vid höga blodvärden och trombocyter
Alldeles för få patienter med Myeloproliferativa sjukdomar, MPN, upptäcks i primärvården. – Om du ser en patient som har för högt blodvärde, eller höga trombocyter, och utan känd sjukdom, tänk på MPN som möjlighet och diskutera gärna med en hematolog, säger överläkare o...
-
"Allmänläkare behöver uppdatera sina kunskaper i hematologi"
Som allmänläkare förväntas du klara av att utreda och behandla patienter med benign hematologi utan att remittera dem vidare till specialist. Trots det saknar många läkare uppdaterade utredningsrekommendationer. Vad ska man göra och varför?
-
Hemofili A och B
Hemofili (blödarsjuka typ A och B) orsakas av brist på koagulationsfaktorn i blodet (faktor VIII och faktor IX). Dessa medfödda sjukdomar förekommer hos cirka 900 män i Sverige och kan ge komplicerade blödningar vid till exempel trauman och kirurgiska ingrepp.
-
Din patient har lågt blodvärde och förstorade lymfkörtlar på halsen
Carlos, 55 år, remitterades från primärvården till dig som läkare på en hematologisk mottagning. Genom denna inte alltför ”vanliga” fallbeskrivningen får du veta hur det kan te sig och vad man skall tänka på vid misstänkt lymfom.
-
Det ska du tänka på när du misstänker kronisk blodcancer
Symtomen vid kronisk leukemi är till en början diskreta och det är inte alltid som blodprov avslöjar sjukdomen. Hur kan diagnostiken förenklas? Vad ska remitteras och vad ska följas i primärvården?
-
Blodcancersjuka dör i väntan på behandling
Tack vare framgångsrika behandlingar med nya läkemedel överlever allt fler blod- och blodcancersjuka i Europa. Samtidigt har införandet av dessa behandlingar varit trögt i Sverige. Detta diskuteras under en debatt i Almedalen.
-
Kunskapsluckor om kronisk blodcancer fylls
Många som tidigare var hopplösa blodcancerfall går idag att behandla och patienterna får leva ett längre och friare liv. Nu arrangerar Blodcancerförbundet en turné, där bland annat hematologen Kourosh Lotfi föreläser.
-
Råd till din patient med polycytemia vera
I det fjärde avsnittet av miniserien om polycytemia vera ger specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide råd om vad patienten själv kan göra.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu