Nationellt vårdprogram för Myeloproliferativa sjukdomar
Den nordiska studiegruppen för myeloproliferativa neoplasier (NMPN) har satt ihop riktlinjer med syfte att kunna användas i samtliga nordiska länder. Riktlinjerna är främst skrivna för vårdpersonal med en specialitet eller intresse inom hematologi.
Läs det nationella vårdprogrammet för Myeloproliferativa sjukdomar här.
NMPN är en nordisk organisation som har genomfört kliniska prövningar sedan 2001. År 2006 beslutade NMPN att skriva nya riktlinjer, som bygger på redan befintliga nationella riktlinjer från de nordiska länderna. Den första versionen publicerades 2007 och uppdaterades 2013. Riktlinjerna är skrivna för vårdpersonal med en specialitet eller intresse inom hematologi.
Myeloproliferativa sjukdomar omfattar främst:
- polycytemia vera (PV)
- essentiell trombocytemi (ET)
- myelofibros (MF)
- kronisk neutrofil leukemi (KNL)
- kronisk eosinofil leukemi (KEL)
Sjukdomarna ger olika symtom och omfattar olika delar av det hematopoetiska systemet.
-
Allmänläkare behöver uppdaterade kunskaper i hematologi
Som allmänläkare förväntas du klara av att utreda och behandla patienter med benign hematologi utan att remittera dem vidare till specialist. Trots det saknar många läkare uppdaterade utredningsrekommendationer. Vad ska man göra och varför?
-
Hemofili A och B
Hemofili (blödarsjuka typ A och B) orsakas av brist på koagulationsfaktorn i blodet (faktor VIII och faktor IX). Dessa medfödda sjukdomar förekommer hos cirka 900 män i Sverige och kan ge komplicerade blödningar vid till exempel trauman och kirurgiska ingrepp.
-
Follikulära lymfom
Follikulära lymfom är inte botbara, det vill säga kroniska. Förloppet varierar mycket mellan individer och det går att leva länge även efter upprepade återfall. Det sker en snabb utveckling av nya läkemedel som på sikt kommer att förbättra överlevnaden ytterligare.
-
Det ska du tänka på när du misstänker kronisk blodcancer
Symtomen vid kronisk leukemi är till en början diskreta och det är inte alltid som blodprov avslöjar sjukdomen. Hur kan diagnostiken förenklas? Vad ska remitteras och vad ska följas i primärvården?
-
Kunskapsluckor om kronisk blodcancer fylls
Många som tidigare var hopplösa blodcancerfall går idag att behandla och patienterna får leva ett längre och friare liv. Nu arrangerar Blodcancerförbundet en turné, där bland annat hematologen Kourosh Lotfi föreläser.
-
Blodcancersjuka dör i väntan på behandling
Tack vare framgångsrika behandlingar med nya läkemedel överlever allt fler blod- och blodcancersjuka i Europa. Samtidigt har införandet av dessa behandlingar varit trögt i Sverige. Detta diskuteras under en debatt i Almedalen.
-
Fokus på symtomlindrande behandling vid polycetemia vera
I det tredje avsnittet av miniserien om polycetemia vera berättar specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide om behandling vid blodcancersjukdomen.
-
Ställa diagnosen polycytemia vera
I det andra avsnittet av miniserien om polycytemia vera berättar specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide om diagnos och symtom kring det kroniska tillståndet.
Astrid är en aktiv pensionär på 77 år. Hon har en kostbehandlad diabetes samt en lindrig hypertoni. Nu söker hon akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnat upp. Det stramar när hon går, och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning. Smärtan i bröstet strålar även ut mot ryggen och ner mot ryggslutet. Har Astrid ventrombos?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu