Nationella riktlinjer gör entré i psoriasisvården
De senaste åren har psoriasis blivit erkänd som en svår kronisk sjukdom, vilket gör att sjukvården uppgraderar betydelsen av diagnostik, behandling och uppföljning. Detta har lett fram till Socialstyrelsens arbete med nya nationella riktlinjer.
Vad kan du om urtikaria?
Lär dig mer om urtikaria och hur man handlägger patienter med främst kronisk urtikaria baserad på de europeiska riktlinjerna. På tio minuter kan tillgodogöra dig aktuell information via fem lektioner.
Under hösten 2015 genomförde Socialstyrelsen en förstudie om behovet av nationella kunskapsstöd för flera kroniska sjukdomar och fann att vården av psoriasispatienter varierar kraftigt över landet. Därför jobbar man nu med att öka kännedomen om sjukdomen, bland annat genom att ta fram nationella riktlinjer som sjukvårdsinrättningar kan förhålla sig till. För närvarande pågår förarbetet med framtagandet av riktlinjerna och en slutversion väntas vara klar först i slutet av 2017, menar Per-Henrik Zingmark, ansvarig projektledare för arbetet med de nationella riktlinjerna för psoriasis på Socialstyrelsen.
Vad ligger till grund för riktlinjerna för psoriasis och varför kommer de först nu?
– Slutsatsen i förstudien om psoriasis var att det finns ojämlikheter i psoriasisvården i Sverige och nationella riktlinjer kan bidra till att minska dessa ojämlikheter. Socialstyrelsen fick sedan i början av 2016 regeringens uppdrag att utveckla nationella riktlinjer för psoriasis, säger Per-Henrik Zingmark.
Hur skulle du sammanfatta riktlinjerna för psoriasis?
– Riktlinjerna kommer att innehålla rekommendationer om metoder och åtgärder som hälso- och sjukvården bör (eller inte bör) erbjuda för diagnostik, behandling och uppföljning av psoriasis samt de kunskapsunderlag rekommendationerna vilar på. Arbetet kommer också att innehålla indikatorer som visar hur vi kommer att följa upp några av de centrala rekommendationerna med tillhörande målnivåer för landstingen att sträva emot. Vi kommer också att skriva en rapport som ger en nulägesbild av psoriasisvården i Sverige och den rapporten kommer också att utgöra en baslinje för framtida utvärderingar av följsamheten till riktlinjerna.
Hur kan vårdpersonal använda sig av dessa riktlinjer?
– Riktlinjerna innehåller åtgärder som bör erbjudas vid psoriasis och rekommendationerna är prioriterade enligt den nationella modellen för öppna prioriteringar i hälso- och sjukvården. De kunskapsunderlag som ligger till grund för rekommendationerna ger en sammanfattning av det aktuella kunskapsläget. Rekommendationerna ges alltid på gruppnivå och i mötet med den individuella patienten kan andra aspekter också behöva vägas in. Riktlinjerna kan också utgöra grunden för utvecklande av lokala eller regionala vårdprogram anpassade till de lokala förutsättningarna.
Vill du uppdatera dina kunskaper om psoriasis? Genomför vår läkarutbildning om psoriasis här.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från AAD
Här samlar vi kongressrapporter, referat och intervjuer med experter som som deltagit under det årliga mötet American academy of Dermatology (AAD).
-
AAD 2022: Fokus på malignt melanom och atopisk dermatit
Nya metoder för tidig upptäckt av malignt melanom samt nya behandlingar för atopiskt eksem stod i fokus under årets American academy of Dermatology (AAD) som hölls i Boston, USA. Kongressen lockade läkare världen över och så även Ada Girnita, överläkare Centrum för hudtumörer, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
-
Nya lovande resultat för bimekizumab vid behandling av psoriasis
Analys av långtidsresultat från fem kliniska studier visar att åtta av tio patienter som behandlats med bimekizumab och fått fullständig utläkning, är fortsatt symtomfria även två år senare. Det är färsk data som bland annat presenterades vid årets AAD-kongress i USA.
-
AAD 2022: Hopp om nya effektiva läkemedel mot atopiskt eksem
Något som helt klart stod i fokus under årets AAD var atopiskt dermatit. Flera intressanta ämnen diskuterades – alltifrån lovande systemiska behandlingar och uppdaterade nationella riktlinjer till sexuell dysfunktion kopplat till sjukdomen.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
Biomarkörer kan underlätta snabb upptäckt av hudcancer
Tidig diagnos är avgörande för prognosen vid hudcancer. Två avhandlingar har nu undersökt alternativa metoder till traditionella vävnadsprov, i hopp om att fler ska få insatt behandling i tid.
-
Ljusbehandling och läkemedelsbehandling vid atopisk dermatit
Rätt behandling utifrån eksemets svårighetsgrad.
-
Kvalitetsregister för atopiskt eksem
Professionen behöver veta vad som är svåra eksem och vad som är medelsvåra eksem, det menar Maria Bradley överläkare på Hudkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.