Nationella riktlinjer gör entré i psoriasisvården
De senaste åren har psoriasis blivit erkänd som en svår kronisk sjukdom, vilket gör att sjukvården uppgraderar betydelsen av diagnostik, behandling och uppföljning. Detta har lett fram till Socialstyrelsens arbete med nya nationella riktlinjer.
Under hösten 2015 genomförde Socialstyrelsen en förstudie om behovet av nationella kunskapsstöd för flera kroniska sjukdomar och fann att vården av psoriasispatienter varierar kraftigt över landet. Därför jobbar man nu med att öka kännedomen om sjukdomen, bland annat genom att ta fram nationella riktlinjer som sjukvårdsinrättningar kan förhålla sig till. För närvarande pågår förarbetet med framtagandet av riktlinjerna och en slutversion väntas vara klar först i slutet av 2017, menar Per-Henrik Zingmark, ansvarig projektledare för arbetet med de nationella riktlinjerna för psoriasis på Socialstyrelsen.
Vad ligger till grund för riktlinjerna för psoriasis och varför kommer de först nu?
– Slutsatsen i förstudien om psoriasis var att det finns ojämlikheter i psoriasisvården i Sverige och nationella riktlinjer kan bidra till att minska dessa ojämlikheter. Socialstyrelsen fick sedan i början av 2016 regeringens uppdrag att utveckla nationella riktlinjer för psoriasis, säger Per-Henrik Zingmark.
Hur skulle du sammanfatta riktlinjerna för psoriasis?
– Riktlinjerna kommer att innehålla rekommendationer om metoder och åtgärder som hälso- och sjukvården bör (eller inte bör) erbjuda för diagnostik, behandling och uppföljning av psoriasis samt de kunskapsunderlag rekommendationerna vilar på. Arbetet kommer också att innehålla indikatorer som visar hur vi kommer att följa upp några av de centrala rekommendationerna med tillhörande målnivåer för landstingen att sträva emot. Vi kommer också att skriva en rapport som ger en nulägesbild av psoriasisvården i Sverige och den rapporten kommer också att utgöra en baslinje för framtida utvärderingar av följsamheten till riktlinjerna.
Hur kan vårdpersonal använda sig av dessa riktlinjer?
– Riktlinjerna innehåller åtgärder som bör erbjudas vid psoriasis och rekommendationerna är prioriterade enligt den nationella modellen för öppna prioriteringar i hälso- och sjukvården. De kunskapsunderlag som ligger till grund för rekommendationerna ger en sammanfattning av det aktuella kunskapsläget. Rekommendationerna ges alltid på gruppnivå och i mötet med den individuella patienten kan andra aspekter också behöva vägas in. Riktlinjerna kan också utgöra grunden för utvecklande av lokala eller regionala vårdprogram anpassade till de lokala förutsättningarna.
Vill du uppdatera dina kunskaper om psoriasis? Genomför vår läkarutbildning om psoriasis här.
-
Akne
Akne indelas ofta i tre huvudtyper, där överlappning är vanligt. Framför allt den nodulocystiska aknen är viktig att känna igen och snabbt behandla effektivt, eftersom denna kan vara ärrbildande.
-
Ljusbehandling och läkemedelsbehandling vid atopisk dermatit
Rätt behandling utifrån eksemets svårighetsgrad.
-
Psoriasisartrit – patienter vittnar om kunskapsbrist inom primärvården
Ett flertal studier visar att psoriasispatienter går runt många år med ledbesvär innan diagnosen psoriasisartrit ställs. Och det är inte ovanligt att patienten får träffa många läkare under resans gång. Det finns en kunskapslucka om psoriasisartrit inom primärvården, menar Barbra Bohannan, samordnare på Psoriasisförbundet.
-
Alla tjänar på att göra psoriasispatienten mer delaktig i sin vård
För att skynda på omhändertagandet kring psoriasisartrit, som för många idag innebär en lång vårdresa, är det viktigt att utbilda patienterna. Men vem har ansvaret? Den frågan ställer NetdoktorPro till experterna.
-
Malignt melanom – så ser ett onormalt nevus ut
Trots att allmänläkare undersöker många nevi är det relativt sällan de stöter på malignt melanom. Här listar NetdoktorPro några hudförändringar du bör vara uppmärksam på.
-
Keloid och hypertrofiskt ärr
Hypertrofiska ärr och keloid är ett resultat av en abnorm sårläkningsprocess som kan beskrivas som en benign tumör med en felaktig reglering av den inflammatoriska fasen med överdriven deposition av kollagen.
-
Din patient har kronisk urtikaria – remitterar du till dermatolog?
Nässelutslag påverkar den drabbades livskvalitet liksom förmågan att prestera på arbetet eller i skolan. Många av dessa patienter går obehandlade trots att det idag finns bra hjälp att få. Hur handlägger du din patient med kronisk urtikaria?
-
Atopiskt eksem
En person som har haft atopiskt eksem behåller sin atopiska predisposition och sin torra, atopiska hudtyp och måste hela livet vårda huden omsorgsfullt.