Skivepitelcancer i huden
Bakgrund
- Skivepitelcancer utgår från malignitetsomvandlade keratinocyter i huden.
Epidemiologi
- Skivepitelcancer är en av de snabbast ökande cancerformerna i Sverige.
- Incidensen varierar betydligt mellan olika platser i världen beroende på invånarnas hudfärg och på vilken breddgrad de bor:
- Incidensen är högst hos ljushyade personer som bor i tropiska områden
- Under 2019 diagnostiserades i Sverige 9 151 nya fall av invasiv skivepitelcancer, varav 5 344 män och 3 807 kvinnor.
Etiologi och patogenes
- Skivepitelcancer i huden kan utvecklas från aktiniska keratoser, kroniska sår eller brännskadeärr men även från till synes normal hud.
- Riskfaktorer för att utveckla skivepitelcancer i huden är:
- Hög ålder
- Aktinisk keratos:
- Vid multipla aktiniska keratoser (>15) är risken 10–15 gånger högre
- Ljus hud som lätt blir solbränd och inte brun:
- Risken är tre gånger högre än hos personer med "normal" hudtyp
- Högre risk bland personer med vitiligo
- Stor totaldos av UV-strålning från sol eller solarium
- Immunsupprimerande behandling:
- Immunsupprimerande behandling bland patienter som genomgått transplantation ökar risken 250 gånger för att utveckla kutan skivcepitelcancer vid 65 års ålder
- Andra miljöfaktorer:
- Tidigare exposition för arsenik
- Onkogena virus (HPV)
ICD-10
- C44 Andra maligna tumörer i huden
Anamnes
- Typiskt är ett sår på huden som är lättblödande och som aldrig läker.
- Ofta har hudförändringen utvecklats snabbt.
Kongressbevakning
Signa upp dig och få rapporterna direkt till din e-post »
NetdoktorPro rapporterar från EADV
Följ vår kongressbevakning från EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress) och ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Kliniska fynd
- Tumören kan ha formen av en fast, fjällande, ibland vårtliknande knuta, ofta med centralt sår och hård infiltrerad kant. Eventuellt med infiltration av omkringliggande vävnad.
- Storleken kan variera från några få millimeter till flera centimeter.
- Vid klinisk undersökning ses ofta aktiniska keratoser och andra tecken på solskador som lentigo solaris, solar elastos och telangiektasier i kringliggande hud.
Utredning av skivepitelcancer i huden
- Dermatoskopi:
- Vid diagnostiska svårigheter inom primärvården bör teledermatoskopisk remiss till hudklinik utfärdas
- Vid skivepitelcancer ses vita cirklar, vita strukturlösa områden, atypiska kärl eller ulceration
- Patologisk anatomisk diagnostik (PAD):
- Vid stark misstanke om skivepitelcancer i huden utförs helst komplett excision från början
- Vid misstänkt skivepitelcancer i huden där komplett excision inte kan göras direkt, exempelvis vid större tumör eller ofördelaktig lokalisation, kan biopsi tas
- Stansbiopsier bör tas där tumören är tjockast men ej ulcererad
- Lesionen bör mätas och fotograferas, helst även dermatoskopiskt, före excision eller biopsi eftersom jämförelse med fotografier förbättrar diagnostiken
- Histologi:
- Histologi av exiderad tumör eller partiell biopsi bekräftar diagnosen
- Beroende på riskbedömning av tumören och lymfkörtlar kan ytterligare utredningar göras, bland annat med bilddiagnostik. Detta finns beskrivet i Nationellt vårdprogram för skivepitelcancer i huden.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen AAD (American academy of Dermatology)? Lämna din e-postadress här »
Differentialdiagnoser
- Aktinisk keratos
- Annan hudcancer:
- Basalcellscancer
- Amelanotiskt melanom
- Merkelcellscancer
- Keratoakantom (av många dock betraktad som en variant av skivepitelcancer)
- Vårtor
- Seborroiska vårtor
Behandling av skivepitelcancer i huden
- Skivepitelcancer behandlas snarast möjligt genom kirurgisk excision, och radikaloperation eftersträvas alltid.
- Handläggningen av patienter med skivepitelcancer i huden ska ske i samråd med hudläkare.
- Diagnostisk och kurativ excision av misstänkt skivepitelcancer kan ske inom primärvården efter konsultation med hudläkare.
- Om operation inte är möjlig vid den sjukvårdsenhet där misstanke om skivepitelcancer väckts, ska patienten omgående remitteras till hudläkare eller vid behov annan kirurg för operation.
- Vid större tumör i ansiktet bör kirurg med kompetens inom plastikkirurgi göra ingreppet.
- Strålbehandling, brachyterapi, systemisk behandling, cytostatika, tillväxthämmande läkemedel och immunterapi är ytterligare behandlingsalternativ vid avancerad sjukdom.
- Se Nationellt vårdprogram skivepitelcancer för detaljerad beskrivning av behandling.
Prognos
- De flesta skivepitelcancrar i huden upptäcks i ett tidigt stadium har en mycket god prognos.
- Den relativa 5-årsöverlevnaden är i Sverige 95 % för kvinnor och 92 % för män.
- Prognosen beror på lokalisation, storlek, histologiskt mönster, invasionsdjup, perineural involvering och om patienten har nedsatt immunförsvar.
- Inom 2 år diagnostiseras 75 %, och inom 5 år 95 %, av recidiven.
- Inom 2 år upptäcks 84 %, och inom 5 år 96 %, av metastaserna.
Källor
- Kauvar AN, Arpey CJ, Hruza G et al. Consensus for Nonmelanoma Skin Cancer Treatment, Part II: Squamous Cell Carcinoma, Including a Cost Analysis of Treatment Methods. Dermatol Surg. 2015 Nov;41(11):1214-40. PMID: 26445288
- Nationellt vårdprogram Skivepitelcancer i huden Nationellt vårdprogram (hämtad 2021-06-07)
- SDKO:s (Svenska Sällskapet för Dermatologisk Kirurgi och Onkologi) riktlinjer för handläggning av Skivepitelcancer & Basalcellscancer. Reviderad version 2016
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »