Medicinsk översikt | Hud/Venereologi

Skivepitelcancer i huden


Uppdaterad den: 2021-06-08
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Skivepitelcancer utgår från malignitetsomvandlade keratinocyter i huden.

Epidemiologi

  • Skivepitelcancer är en av de snabbast ökande cancerformerna i Sverige.
  • Incidensen varierar betydligt mellan olika platser i världen beroende på invånarnas hudfärg och på vilken breddgrad de bor:
    • Incidensen är högst hos ljushyade personer som bor i tropiska områden
  • Under 2019 diagnostiserades i Sverige 9 151 nya fall av invasiv skivepitelcancer, varav 5 344 män och 3 807 kvinnor.

Etiologi och patogenes

  • Skivepitelcancer i huden kan utvecklas från aktiniska keratoser, kroniska sår eller brännskadeärr men även från till synes normal hud.
  • Riskfaktorer för att utveckla skivepitelcancer i huden är:
    • Hög ålder
    • Aktinisk keratos:
      • Vid multipla aktiniska keratoser (>15) är risken 10–15 gånger högre
    • Ljus hud som lätt blir solbränd och inte brun:
      • Risken är tre gånger högre än hos personer med "normal" hudtyp
      • Högre risk bland personer med vitiligo
    • Stor totaldos av UV-strålning från sol eller solarium
    • Immunsupprimerande behandling:
      • Immunsupprimerande behandling bland patienter som genomgått transplantation ökar risken 250 gånger för att utveckla kutan skivcepitelcancer vid 65 års ålder
    • Andra miljöfaktorer:
      • Tidigare exposition för arsenik
      • Onkogena virus (HPV)

ICD-10

  • C44 Andra maligna tumörer i huden

Anamnes

  • Typiskt är ett sår på huden som är lättblödande och som aldrig läker.
  • Ofta har hudförändringen utvecklats snabbt.

Kliniska fynd

  • Tumören kan ha formen av en fast, fjällande, ibland vårtliknande knuta, ofta med centralt sår och hård infiltrerad kant. Eventuellt med infiltration av omkringliggande vävnad.
  • Storleken kan variera från några få millimeter till flera centimeter.
  • Vid klinisk undersökning ses ofta aktiniska keratoser och andra tecken på solskador som lentigo solaris, solar elastos och telangiektasier i kringliggande hud.

Utredning av skivepitelcancer i huden

  • Dermatoskopi:
    • Vid diagnostiska svårigheter inom primärvården bör teledermatoskopisk remiss till hudklinik utfärdas
    • Vid skivepitelcancer ses vita cirklar, vita strukturlösa områden, atypiska kärl eller ulceration
  • Patologisk anatomisk diagnostik (PAD):
    • Vid stark misstanke om skivepitelcancer i huden utförs helst komplett excision från början
    • Vid misstänkt skivepitelcancer i huden där komplett excision inte kan göras direkt, exempelvis vid större tumör eller ofördelaktig lokalisation, kan biopsi tas
    • Stansbiopsier bör tas där tumören är tjockast men ej ulcererad
    • Lesionen bör mätas och fotograferas, helst även dermatoskopiskt, före excision eller biopsi eftersom jämförelse med fotografier förbättrar diagnostiken
  • Histologi:
    • Histologi av exiderad tumör eller partiell biopsi bekräftar diagnosen
  • Beroende på riskbedömning av tumören och lymfkörtlar kan ytterligare utredningar göras, bland annat med bilddiagnostik. Detta finns beskrivet i Nationellt vårdprogram för skivepitelcancer i huden.

Differentialdiagnoser

  • Aktinisk keratos
  • Annan hudcancer:
    • Basalcellscancer
    • Amelanotiskt melanom
    • Merkelcellscancer
  • Keratoakantom (av många dock betraktad som en variant av skivepitelcancer)
  • Vårtor
  • Seborroiska vårtor

Behandling av skivepitelcancer i huden

  • Skivepitelcancer behandlas snarast möjligt genom kirurgisk excision, och radikaloperation eftersträvas alltid.
  • Handläggningen av patienter med skivepitelcancer i huden ska ske i samråd med hudläkare.
  • Diagnostisk och kurativ excision av misstänkt skivepitelcancer kan ske inom primärvården efter konsultation med hudläkare.
  • Om operation inte är möjlig vid den sjukvårdsenhet där misstanke om skivepitelcancer väckts, ska patienten omgående remitteras till hudläkare eller vid behov annan kirurg för operation.
  • Vid större tumör i ansiktet bör kirurg med kompetens inom plastikkirurgi göra ingreppet.
  • Strålbehandling, brachyterapi, systemisk behandling, cytostatika, tillväxthämmande läkemedel och immunterapi är ytterligare behandlingsalternativ vid avancerad sjukdom.
  • Se Nationellt vårdprogram skivepitelcancer för detaljerad beskrivning av behandling.

Prognos

  • De flesta skivepitelcancrar i huden upptäcks i ett tidigt stadium har en mycket god prognos.
  • Den relativa 5-årsöverlevnaden är i Sverige 95 % för kvinnor och 92 % för män.
  • Prognosen beror på lokalisation, storlek, histologiskt mönster, invasionsdjup, perineural involvering och om patienten har nedsatt immunförsvar.
  • Inom 2 år diagnostiseras 75 %, och inom 5 år 95 %, av recidiven.
  • Inom 2 år upptäcks 84 %, och inom 5 år 96 %, av metastaserna.

Källor

  • Kauvar AN, Arpey CJ, Hruza G et al. Consensus for Nonmelanoma Skin Cancer Treatment, Part II: Squamous Cell Carcinoma, Including a Cost Analysis of Treatment Methods. Dermatol Surg. 2015 Nov;41(11):1214-40. PMID: 26445288
  • Nationellt vårdprogram Skivepitelcancer i huden Nationellt vårdprogram (hämtad 2021-06-07)
  • SDKO:s (Svenska Sällskapet för Dermatologisk Kirurgi och Onkologi) riktlinjer för handläggning av Skivepitelcancer & Basalcellscancer. Reviderad version 2016

Annons
Annons
Annons