Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Hud/Venereologi

Akne


Uppdaterad den: 2022-06-16
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Basfakta

Definition

  • Kronisk inflammatorisk sjukdom i talgkörtlarna med ansamling av talg (sebostas) och inflammation i talgkörtlarna/hårfolliklarna i ansikte och på övre delen av bålen.
  • Kallas också acne vulgaris.

Hudförändringar vid akne1

  • Komedon (icke-inflammatorisk):
    • Vita komedoner (slutna):
      • Är dilaterade hårfolliklar fyllda med keratin, talg (sebum) och bakterier, där öppningen till huden är tilltäppt
    • Svarta komedoner (öppna):
      • Är dilaterade hårfolliklar fyllda med keratin, talg och bakterier med en bred öppning mot huden täckt med en svart massa av "hudavfall"
  • Papulopustulös (inflammatorisk):
    • Papel
      • Liten knöl <5 mm diameter
    • Pustel:
      • Mindre knöl med synlig central kärna med purulent material
  • Nodulär (inflammatorisk):
    • Knöl större än 5 mm i diameter

Klinisk indelning av akne

  • Komedoakne
  • Lindrig–medelsvår papulopustulös akne
  • Svår papulopustulös akne, medelsvår nodulär akne
  • Svår nodulär/nodulocystisk akne
  • Fulminant akne:2
    • Sällsynt och svår form av akne med plötsligt utbrott av smärtsamma, hemorragiska pustler och sårbildning som ibland är associerat med systemiska symtom, som feber, polyartrit och laboratorieavvikelser

Förekomst

  • Runt 85 % av personer i åldern 11–30 år har akne och cirka häften av dessa upplever aknelesioner fortsatt i livet.3
  • Det uppskattas att 15–20 % av tonåringar har medelsvår till svår akne.4
  • Könsskillnader i förekomst är omdiskuterat. Några källor uppger att akne är vanligare bland pojkar/män, medan andra påstår att det inte finns någon könsskillnad avseende förekomst.5
  • Akne debuterar vanligen i 12–14 års åldern, och generellt lite tidigare hos flickor än hon pojkar:5
    • De åldersgrupper som har mest besvär är för flickor i åldern 16–17 år och pojkar i åldern 17–19 år

Etiologi och patogenes

  • Akne är en multifaktoriell, icke-infektiös, inflammatorisk talgkörtelsjukdom.
  • Ökad talgsekretion och bildande av mikrokomedoner som täpper till hårfolliklar är centralt.
  • Androgenstimulering via könshormonet testosteron och könshormonbindande globulin (SHBG) av sensibla talgkörtlar i ansiktet och upptill på bålen leder till hypertrofi av follikelepitelet och ökad talgproduktion.
  • Flertalet av patienterna har inte förhöjd androgennivå.
  • Hudens hår- och talgfolliklar är målorganet för aknebehandlingen. Koncentrationen av dessa körtlar är störst i ansiktet, på bröstet och på ryggen.

Patofysiologi

  • Ärftligt ökad sensitivitet mot androgener (dihydrotestosteron) i den keratiniserade utförsgången till talgkörteln. Detta leder till "pluggning" med retention av bland annat talg, så att komedoner bildas – det primära akneutslaget.6
  • Runt komedonen utvecklas en inflammation framkallad av mikroorganismer i hudens normala flora. Propionibacterium acnes bryter ned talget till inflammationsinducerande fria fettsyror, och det uppstår papler, pustler, infiltrat, abscesser och cystor.7
  • Snabba kolhydrater och IGF-1:8
    • Det har diskuterats mycket om kostens betydelse för utveckling av akne, och det finns ingen övertygande evidens för ett sådant samband9
    • Flera studier indikerar att intag av snabba kolhydrater leder till hyperglykemi som stimulerar insulinsekretionen och frisättning av IGF-110
    • IGF-1 har direkt effekt på talgkörtlar och stimluerar epidermal hyperplasi, vilket ökar risken för akne

Predisponerande faktorer

  • Ärftliga faktorer.
  • Läkemedel:
    • Preventivmedel med enbart gestagen
    • Glukokortikoider
    • Litium
  • Oljebaserad kosmetika.
  • Mekaniska faktorer:
    • Klämning
    • Ocklusion
  • Hormonella störningar:
    • Polycystiskt ovariesyndrom
    • Missbruk av anabola steroider
    • Binjurebarkhyperplasi
  • Kostfaktorer:11
    • Eventuellt är snabba kolhydrater och intag av vissa mjölkprodukter framförallt skummjölk – men inte ost och youghurt – av betydelse, men det finns inga övertygande evidens

ICD-10

  • L70 Akne
    • L70.0 Acne vulgaris
    • L70.1 Acne conglobata
    • L70.2 Acne varioliformis
    • L70.3 Acne tropica
    • L70.4 Spädbarnsakne
    • L70.5 Acné excoriée des jeunes filles
    • L70.8 Annan specificerad akne
    • L70.9 Akne, ospecificerad
  • L73 Andra sjukdomar i hudens och underhudens folliklar
    • L73.0 Aknekeloid

ICD-10 Primärvård

  • L70- Akne

Diagnos

Diagnoskriterier

  • Klinisk diagnos: karakterisktiska öppna eller slutna komedoner eller papulopustler med typisk lokalisation hos person i rätt ålder.

Differentialdiagnoser

  • Rosacea:
    • Erytem och ofta telangiektasier i ansiktet, men inte komedoner. Vanligare i äldre åldersgrupper
  • Biverkning av glukokortikoider 
  • Follikulit:
    • Gramnegativa bakterier kan ge pustler eller noduli runt mun eller näsöppning – kan uppkomma under antibiotikabehandling
  • Polycystiskt ovariesyndrom:
    • Bör övervägas bland vuxna kvinnor
  • Perioral dermatit
  • Seborroiskt eksem
  • Hidradenitits suppurativa

Anamnes

  • Ofta lokaliserat till ansiktet, halsen, övre delen av bröstet, ryggen och axlarna.
  • Stor variation i utbredning och intensitet.
  • Tecken på bakomliggande sjukdom? Se Predisponerande faktorer.
  • Psykosocial påverkan?
  • Prövat egen behandling? Effekt av denna?

Kliniska fynd

  • Komedoner.
  • Pustler, inflammatoriska papulopustler, eventuellt smärtsamma noduli, cystor/ärr.
  • Komedoakne:
    • I huvudsak komedoner
    • Relativt liten inflammation, ytliga pustler
  • Papulopustulös akne:
    • Komedoner, inflammatoriska papulopustler
  • Nodulocystisk akne:
    • Acne cystica eller acne conglobata
    • Smärtsamma noduli, cystor fyllda med sterilt var/tjock massa

Akne, makrokomedoner
Akne, nodulär
Akne, cystica

Kompletterande undersökningar i primärvården

  • Tilläggsundersökningar är oftast inte nödvändiga.
  • Vid atypisk sjukdomsbild kan bakteriell undersökning av pustlerna vara aktuellt för att utesluta gramnegativ follikulit (pseudomonas).
  • Vid nodulocystisk akne eller ökad behåring (armar, ben, mellan brösten, från pubes i mittlinjen till umbilicus, skäggväxt) hos kvinnor övervägs utredning för PCOS.

När remittera?

  • Nodulös akne och acne conglobata bör remitteras direkt till hudläkare.
  • Ärrbildande akne:
    • Bör också remitteras till hudläkare
  • Akne som leder till eller åtföljs av betydande psykosociala besvär.
  • Dåligt behandlingssvar:
    • Om det inte är möjligt att uppnå ett acceptabelt behandlingsresultat efter tre månader bör man konsultera hudläkare och eventuellt remittera patienten
  • Till gynekolog vid misstanke om polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
  • Debut av akne, i åldrarna 1–7 år kan indikera underliggande hyperandrogen sjukdom och bör därför utredas skyndsamt. Debut i ålder 7–12 år är oftast uttryck för tidigt begynnande pubertet.12

Behandling

Nationella rekommendationer

Akne – behandlingsrekommendation från Läkemedelsverket (2014)

  • Lokal behandling är grunden för all aknebehandling och ska alltid ges, utom vid peroral isotretinoinbehandling.
  • Komedoakne:
  • Papulopustulös akne:
    • Lindrig:
    • Medelsvår:
      • Bensoylperoxid-adapalen i kombination är förstahandspreparat
      • Bensoylperoxid-klindamycin i kombination (i tre månader) är andrahandspreparat
      • Vid otillräcklig behandlingseffekt tillägg av tetracyklin/lymecyklin i tre månader
    • Svår:
      • Tetracyklin/lymecyklin i tre månader som tillägg till lokalbehandling
      • Vid otillräcklig effekt remiss till hudläkare för ställningstagande till isotretinoin
  • Vid fulminant akne:
    • Rekommenderas akut remiss till hudläkare
  • Efter avslutad antibiotikabehandling:
    • Bör den topikala behandlingen med adapalen alternativt kombinationen bensoylperoxid-adapalen fortsätta profylaktiskt så länge aknebenägenheten kvarstår
  • Hormonell behandling av kvinnor med akne:
    • Kombinerade hormonella medel har effekt på akne
    • Bäst effekt har preparat med gestagenerna drospirenon eller desogestrel
  • Fototerapi:
    • Det saknas stöd för att rekommendera UV-behandling eller andra fototerapier
  • Vitamin B5:
    • Det saknas kontrollerade studier av effekten på akne

Behandling av akne – behandlingsrekommendation (2014)

Behandlingsmål

  • Kosmetiskt acceptabelt resultat/nöjd patient.
  • Ingen/minimal ärrbildning.

Behandlingen i korthet

  • Akne beror på en kombination av olika mekanismer i de utsatta follikelstrukturerna och därför kan en kombination av preparat med olika verkningsmekanismer behövas.

Underlag för behandling

  1. Fastställ typ och grad av akne.
  2. Bedöm sjukdomens inverkan på patientens livskvalitet och eventuella psykosociala besvär.
  3. Välj läkemedel som passar till patientens tillstånd och hudtyp:
    • Patienter med fet hud har bäst nytta av vattniga lösningar eller gel, medan patienter med torr hud bör få krämer eller lotioner
  4. Informera patienten om sjukdomen, de olika typerna av läkemedel och deras biverkningar, och realistiska förväntningar på förbättring.

Strategier för läkemedelsbehandling

  • Aknebehandling med läkemedel inriktas mot:
    • Ökad talgproduktion i talgkörtlarna
    • Komedonbildning (epitelhypertrofi med ocklusion av porerna)
    • Dermal inflammation
    • Bakteriekolonisering av utförsgången
  • Ansiktsakne:
    • Ska alltid behandlas med lokala preparat
  • Omfattning:
    • Det är viktigt att patienten behandlar all hud som har, eller ofta utvecklar, akne
    • Behandling verkar då också förebyggande
  • Lokalbehandling:
    • Används vid lindrig till medelsvår sjukdom, framför allt när utslaget är begränsat till ansiktet
    • Retinoider har keratolytisk effekt och är förstahandsval vid lindrig sjukdom med komedoner och papler
    • Vid pustler ska antibakteriella preparat med i första hand azalein eller bensoylperoxid-adapalen användas. I andra hand bensoylperoxid-klindamycin.
  • Systemisk behandling:
    • Vid otillräcklig behandlingseffekt av lokala preparat behandlas medelsvår och svår akne med tillägg av tetracyklin/lymecyklin i 3 månader13
    • Patienter som inte svarar på insatt behandling och/eller utvecklar ärr eller har psykosociala besvär på grund av akne, bör bedömas med tanke på systemisk behandling med isotretinoin
    • Isotretinoin är teratogent och förskrivs därför enbart av hudläkare.1,14

Egenbehandling

  • Tvätta med vatten och en mild, hudvänlig tvål (pH cirka 5,5–7):
    • Det är viktigt att hålla huden ren för att begränsa utvecklingen av hudlesioner och fet hud
    • Ansiktet bör rengöras med rengöringsmedel eller tvål med pH omkring 5,5–7 morgon och kväll samt efter fysisk belastning med uttalad svettning. Sådan tvätt påverkar inte talgproduktionen15
    • Huden bör inte skrubbas för hårt
    • Man bör inte riva på papler och pustler eller klämma ut innehållet, eftersom det ökar inflammationen och ger ärr
  • Naturlig sol och UV-solarium kan dämpa akne, men ger tendens till försämring efteråt. Det saknas stöd för att rekommendera UV-behandling eller andra ljusbehandlingar.4
  • Användning av feta hudvårdspreparat leder till att utförsgångar täpps till och bör undvikas.
  • Eventuella kosmetiska produkter bör vara vattenbaserade, och huden bör rengöras efter användning av sådana produkter.
  • Kostrestriktoner tycks inte ha någon effekt, men nyare forskning tyder på att kost med snabbt nedbrytbara kolhydrater, sötsaker, kan öka utvecklingen av akne.16

Läkemedelsbehandling

Typ Behandling4 (för preparat och doser, se Fass)
Komedoakne Adapalen
Lindrig papulopustulös akne
Medelsvår papulopustulös akne
  • I första hand: Bensoylperoxid-adapalen i kombination
  • I andra hand:
  • Vid otillräcklig behandlingseffekt
    • Tillägg av tetracyklin/lymecyklin i 3 månader eller
    • Till kvinnor: Tillägg av p-piller, efter samråd med gynekolog
Svår akne (papulopustulös)
  • Tetracyklin/lymecyklin i 3 månader som tillägg till lokalbehandling
  • Vid otillräcklig effekt remiss till hudläkare för ställningstagande till isotretinoin
Svår akne (nodulocystisk eller antibiotikaresistent)
  • Remiss till hudläkare för ställningstagande till isotretinoin

Olika läkemedel mot akne

  • Lokalt verkande:
    • Retinoider (adapalen)
    • Bensoylperoxid
    • Azelain
    • Lokalt verkande antibiotikum (kräver recept)
  • Systemiskt verkande:
    • Antibiotika för långtidsbehandling (tre månader) – kräver recept
    • P-piller med antiandrogen effekt – aktuellt hos flickor vid samtidigt preventionsbehov, kräver recept
    • Retinoid (isotretinoin) – kräver recept från hudläkare

Effekter av olika läkemedel mot akne

  • Lokala retinoider:
    • Normaliserar epitel och keratinisering kring poröppningarna och hämmar inflammation
    • Har en markant komedonupplösande effekt
    • Används vid lokalbehandling av lindrig till medelsvår akne
    • Behandlingen minskar antalet mikrokomedoner
    • Mängden ökar snabbt igen när behandlingen upphör, något som understryker behov av underhållsbehandling
    • Lokala retinoider bör vara ett tillägg hos alla som får antimikrobiell behandling. Vid förbättring av inflammatoriska lesioner kan man fortsätta med lokala retinoider som monoterapi
  • Bensoylperoxid:
    • Har baktericid effekt, verkar talgreducerande och komedonupplösande17
    • Är särskilt praktiskt för behandling av större hudområden på bröst, axlar och rygg
    • Effekten verkar vara i nivå med lokalt verkande klindamycin och adapalen18
    • Vid korrekt användning är det mer effektivt än lokala antibiotika ensamt
      Måste ofta kombineras med andra aknepreparat, till exempel med en lokal retinoid på kvällen vid medelsvår akne
    • Kan ge kontakteksem och bleka färgade textilier, torkar ut huden
  • Azelain:
    • Har komedonupplösande och antibakteriell effekt
    • Långsamt insättande behandlingseffekt
    • Kan användas även i solen
  • Lokala och systemiska antibiotika:
    • Har antibakteriell men också en viss inflammationsdämpande effekt (tetracykliner)
    • Tetracyklinerna hämmar bakteriell proteinsyntes genom att inkorporeras i talgkörtelsekret, de hämmar bakteriella lipaser och förhindrar nedbrytning av lipider till fettsyror som triggar inflammation
    • Antibiotika är viktiga vid behandlingen av akne, men det kan ta veckor till månader innan man ser effekt
      • Doxycyklin och lymecyklin tycks ge snabbare förbättring än första generationens tetracykliner, men en metaanalys drar slutsatsen att det inte är någon skillnad mellan de olika tetracyklernas effekt vid akne19
    • Utveckling av resistenta stammar kan ge sämre behandlingsresultat, och resistenta stammar kan överföras till andra20
    • För att förhindra resistensutveckling och för att uppnå ett bra resultat bör all antibiotikabehandling vid akne, oavsett om den är lokal eller systemisk, kombineras med bensoylperoxid och/eller retinoid
    • Antibiotika bör helst inte ges som långtidsbehandling längre än 3 månader21
    • Tetracykliner kan ge fototoxisk reaktion. Försiktighet rekommenderas under sommaren och vid vistelse i stark sol. Behandlingsuppehåll kan övervägas. Ska inte ges till barn <12 år enligt FASS, men sannolikt ofarligt till barn >8 år.
  • Hormonell behandling
    • P-piller:
      • Har effekt genom att minska mängden cirkulerande androgener
      • P-piller som innehåller antiandrogenet cyproteronacetat och östrogenet etinylestradiol är registrerat som aknemedel:
        • Det finns en risk, om än mycket låg, för utveckling av meningeom om man tar läkemedel som innehåller cyproteron, särskilt när läkemedlet tas i höga doser (≥25 mg dagligen)Den europeiska läkemedelskommittén (EMA) rekommenderar därför att cyproteron endast används som andrahandsval22
      • Preparat med gestagenerna drospirenon eller desogestrel har bäst effekt4
      • De flesta studier har utvärderat effekten av dessa medel hos kvinnor med medelsvår akne. Endast ett fåtal studier har inkluderat kvinnor med svår akne4
      • Preventivmedel som enbart innehåller gestagen har ingen effekt på akne och kan till och med orsaka/försämra akne4
      • Kan användas av kvinnor som tål vanliga p-piller och som önskar antikonceptionseffekt
    • Spironolakton:23
      • Antiandrogent diuretikum som ibland används mot akne hos kvinnor
      • Används främst till vuxna kvinnor och vid PCOS, men kan också vara effektivt för kvinnor utan hyperandrogenism
      • Effekt mot akne i samma nivå som systemisk antibiotika
      • Kan orsaka hyperkalemi och bör därför förskrivas med försiktighet till patienter med känd njursjukdom eller de som tar kaliumsparande diuretika
  • Systemisk retinoid (isotretinoin):
    • Verkar komedonupplösande, minskar talgproduktionen och dämpar inflammationen
    • Recidivfrekvensen är 20–60 % bland patienter behandlade med en kumulativ dos på 120–150 mg/kg isotretinoin24
    • Används numera mer liberalt på grund av bra effekt och ökad oro för antibiotikaresistens vid långtidsbehandling med antibiotika
    • En Cochranerapport (2018) konkluderar att det inte går att säga något säkert om effekt och biverkningar eftersom det inte finns tillräckligt många studier med hög kvalitet och tillräckligt lång uppföljningstid25
    • Biverkningar:26
      • Teratogent – är kontraindicerat för kvinnor som är gravida eller ammar samt för kvinnor i barnafödande ålder, såvida de inte uppfyller ett antal villkor för att förhindra graviditet:27
        • Exempel på dessa villkor är att patienten ska vara väl införstådd med den teratogena risken och behovet av att använda effektivt preventivmedel samt vara införstådd med och acceptera behovet av att genomgå graviditetstester
      • Uttorkning av hud och slemhinnor, i en del fall muskel- och ledsmärtor:
        • Biverkningarna försvinner efter avslutad behandling och minskar om dosen reduceras
      • Behandling kan leda till ökning av ALAT och triglycerider och reduktion av HDL-kolesterol
    • Kontroll och uppföljning:
      • Graviditet måste uteslutas under behandlingen och i minst en månad efter avslutad behandling
      • Blodvärden för levertransaminaser, triglycerider och kolesterol ska följas. En kraftig ökning av triglycerider hanteras med sänkt dos, uppehåll eller tillägg av lipidsänkare

Acne conglobata

  • Låg tröskel för snabb isotretinoinbehandling vid ärrbildande eller svår nodulocystisk akne.
  • Vid fulminant akne rekommenderas systemisk behandling med kortikosteroider.2

Fototerapi/ljusbehandling

  • Exempelvis laser, fotodynamisk terapi (PDT) eller annan ljusbehandling.
  • Kan vara aktuellt om läkemedelsbehandling inte är tillräcklig, men evidensen för effekt är svag.
Annons
Annons

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

  • Akne uppträder runt puberteten och blir i de flesta fall mindre aktiv när puberteten upphör.
  • Sjukdomen kan vara lindrig med bara få komedoner, eller kan uppträda i form av kraftigt inflammatorisk och ärrbildande acne conglobata.

Komplikationer

  • Cystbildning.
  • Pigmentförändringar.
  • Ärr:
    • Akneärr kan vara hypertrofiska eller hypotrofiska
    • Hypertrofiska ärr kan behandlas med intralesionella kortikosteroidinjektioner, som triamcinolon 10–40 mg/ml i flera omgångar
    • Hypotrofiska akneärr bör hanteras i en lugn fas, 12–24 månader efter avslutad aknebehandling:
      • Alternativen är många, men det är inte alla som är bra – dermabrasion, kemisk peeling, kirurgiska ingrepp och laserbehandling, bland annat fraktionerad CO2-laser och YAG-laser28
      • Ovanstående behandlingar ges inte i offentligt finansierad vård
    • Postinflammatorisk hyperpigmentering ses framför allt hos personer med mörk hudfärg och kan förekomma i upp till 18 månader, men avtar därefter spontant
  • Psykiska problem:
    • Det finns ett samband mellan svårighetsgraden av akne och dålig självbild, ångest och depression, som kan leda till frånvaro från skola och arbete. Lyckad behandling ger markant förbättrad psykisk hälsa29

Prognos

  • Det är svårt att förutsäga förloppet.
  • Akne är ofta ett kroniskt tillstånd med perioder med utbrott.
  • Blir de flesta fall mindre aktiv när puberteten upphör.

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

  • Orsak, egenbehandling och annan form av behandling.

Skriftlig patientinformation

  • Akne, översikt
  • Akne, behandling

Animationer

  • Akne, finnar

Uppföljning

Plan

  • Behandlingen börjar ofta inte visa resultat förrän efter 4–6 veckor.
  • Full effekt uppnås ofta inte förrän efter 6 månader.
  • Efter behandlingsstart och efter ändring av läkemedel, bör patienten kontrolleras när tillståndet har förbättrats, eller senast efter 3 månader.
  • Vid användning av tetracykliner rekommenderas behandlingspaus under sommaren och vid vistelse i stark sol.

Källor

Annons
Annons
Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »


Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons