3 sätt att minska risken för biverkningar vid användning av JAK-hämmare
JAK-hämmare är numera en etablerad terapi som används vid behandling av flera kroniska inflammatoriska sjukdomar. Samtidigt rapporteras allvarliga biverkningar av läkemedlet och administreringen bör noga övervägas.
Idag används JAK-hämmare som alternativ terapi inom flera medicinska områden. Inom dermatologin har läkemedlet sedan en tid tillbaka fått godkänt att användas på patienter med svår atopisk dermatit, med hopp om att fler ska få hjälp med sina besvär. Men som för de flesta effektiva läkemedel finns också en baksida. Vad gäller JAK-hämmarna kopplas de till flera allvarliga biverkningar, och det är därför viktigt att tänka till en extra gång inför valet av behandling.
I arbetet med att minska dessa biverkningar – oavsett vilken sjukdom behandlingen avser, har EMA:s säkerhetskommitté (PRAC) gått ut med rekommendationer kring hur man som läkare bör tänka kring administrering.
Åtgärder för att minska risken för biverkningar
För det första är rekommendationen att dessa läkemedel endast bör ges till specifika patientgrupper och där andra alternativ saknas. Det handlar då om patienter som är 65 år eller äldre, de som löper ökad risk för allvarlig hjärtkärlsjukdom, rökare samt patienter med en förhöjd risk att drabbas av cancer.
För det andra rekommenderas att använda JAK-hämmare med försiktighet till patienter med andra, utöver ovan nämnda, kända riskfaktorer för venös tromboembolism.
Många patienter med atopisk dermatit har otillräcklig behandling
Över en miljon svenskar lider av atopisk dermatit enligt svenska Astma- och Allergiförbundet. Många av dessa personer mår väldigt dåligt av sin sjukdom, som även drabbar samhällsekonomin hårt. Maria Bradley, professor i dermatovenereologi menar att det är hög tid att ta fram den gömda och glömda folksjukdomen i ljuset.
MAT-63342
För det tredje bör doserna dessutom reduceras när det handlar om patienter i riskzonen för venös tromboembolism, cancer eller allvarlig hjärtkärlsjukdom.
De läkemedel som PRAC avser är Jyseleca (filgotinib), Olumiant (baricitinib), Rinvoq (upadacitinib), Xeljanz (tofacitinib) och Cibinqo (abrocitinib).
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen AAD (American academy of Dermatology)? Lämna din e-postadress här »
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »
- Läkemedelsverket - https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/ema-rekommenderar-riskminskningsatgarder-for-anvandning-av-jak-hammare-for-kroniska-inflammatoriska-sjukdomar
Källor
-
NetdoktorPro rapporterar från AAD
Här samlar vi kongressrapporter, referat och intervjuer med experter som som deltagit under det årliga mötet American academy of Dermatology (AAD).
-
Ljusbehandling och läkemedelsbehandling vid atopisk dermatit
Rätt behandling utifrån eksemets svårighetsgrad.
-
AAD 2022: Fokus på malignt melanom och atopisk dermatit
Nya metoder för tidig upptäckt av malignt melanom samt nya behandlingar för atopiskt eksem stod i fokus under årets American academy of Dermatology (AAD) som hölls i Boston, USA. Kongressen lockade läkare världen över och så även Ada Girnita, överläkare Centrum för hudtumörer, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
-
AAD 2022: Hur blir vi bättre på att hitta melanom i tid?
Tidig upptäckt av hudcancer – helst utan invasiva metoder. Det var ett av de ämnen som stod i centrum under årets AAD-kongress i USA. Ada Girnita, specialistläkare i dermatologi vid Karolinska universitetssjukhuset var på plats i Boston. Här delar hon sina upplevelser i en kongressrapport.
-
AAD 2022: Hopp om nya effektiva läkemedel mot atopiskt eksem
Något som helt klart stod i fokus under årets AAD var atopiskt dermatit. Flera intressanta ämnen diskuterades – alltifrån lovande systemiska behandlingar och uppdaterade nationella riktlinjer till sexuell dysfunktion kopplat till sjukdomen.
