Komplikationer vid kroppspiercing

Basfakta

Definition

• Kroppspiercing har de senaste åren ökat i popularitet och blivit mer socialt accepterat.^1-2
• Piercing av olika kroppsdelar är inte längre begränsat till tonåringar.
• Den ökade utbredningen gör även att förekomsten av komplikationer ökar.

Piercingmaterial

• De flesta piercingföremål består av små ringar, stora ringar, dubbar och stavar med kulformade ändstycken.
• Storleken och formen beror på vilken kroppsdel som är piercad och personliga preferenser.
• De flesta smycken som är avsedda för kroppspiercing är tillverkade av metall – vanligvis rostfritt stål, guld, niob, titan eller legeringar.
• Nickel kan förekomma i flera av dessa material vilket innebär en risk för allergi.³

Predisponerande faktorer

• Personer med ökad känslighet för infektioner och personer med ökad risk för blödningar kan löpa större risk att drabbas av komplikationer vid piercing.

ICD-10

• L03 Cellulit

ICD-10 Primärvård

• L08-P Annan lokal infektion i hud och underhud

Oral piercing

• Läppar, kinder och tungans mittlinje är populära ställen för orala piercingar.
• Perforation av blodkärl i tungan:
  • Kan orsaka blödning och hematombildning
• Ödem:
  • Uppstår ofta efter tungpiercing, så en längre stav genom tungan rekommenderas den första tiden⁴
• Luftvägsobstruktion:
  • Är en annan möjlig allvarlig följd av oral piercing förorsakad av skada, svullnad i tungan eller obstruktion av smycket⁵
• Infektioner?
  • Är relativt sällsynt
  • Användning av lokala rengöringsmedel i förebyggande syfte rekommenderas efter oral piercing⁶
  • Oral cellulit är sällsynt, men förekommer⁷ – det behandlas med systemisk antibiotika och i förekommande fall dränage av abscess
• Andra problem:
  • Ändrade matvanor, tandköttsskador, ökad salivproduktion, skada på spottkörtlar, smakförlust, smärtor, bestående domning, talsvårigheter, tandskador, okontrollerad dregling

Tandskador

• Flisning av tänder eller tandfraktur:
  • Är det vanligaste problemet förknippat med tungpiercing
  • Genom att byta till en kortare stav minskas risken för skador på tänder och tandkött
• Smycket kan också fastna mellan tänderna.

Öronpiercing

Infektioner

• Örat är det vanligaste stället för kroppspiercing.
• I en studie hade upp till 35 % av personerna med piercat öra en eller flera komplikationer:⁸
  • Mindre infektioner 77 %
  • Allergiska reaktioner 43 %
  • Keloidbildning 3 %
  • Traumatisk avrivning 3 %
• Flera öronpiercingar:
  • Har blivit populärare, särskilt höga piercingar genom brosket i öronmusslan
  • Dessa piercingar ger dålig läkning och allvarliga infektioner kan uppstå eftersom öronbrosket är ganska avaskulärt
  • Aurikulär perikondrit och perikondral abscess kan uppkomma den första månaden efter piercingen, särskilt under sommarmånaderna⁹
• Aurikulär perikondrit:
  • Visar sig som en smärtfull, röd och varm svullnad i aurikeln, men skonar ofta örsnibben
  • Det som skiljer den djupa perikondrala infektionen från en ytlig hudinfektion är starka smärtor när brosket böjs
  • Mindre infektioner kan progrediera till perikondrit, abscessbildning och nekros med eller utan systemiska symtom^10-11
  • Abscesser måste i regel dräneras
  • När det först har bildats en abscess är det ofta svårt att säkra ett gott kosmetisk resultat
• Personer med atopisk dermatit eller kontaktallergi mot metall löper ökad risk för lättare stafylokock- eller streptokockinfektioner.¹²
• Örsnibbsinfektioner:
  • Kan ibland vara svåra att skilja från allergisk kontaktdermatit om inte purulent sekretion förekommer¹³
  • Ytliga örsnibbsinfektioner har ofta ett godartat förlopp och svarar bra på lokalbehandling

Icke-infektiösa komplikationer

Hypertrofiska ärr och keloid: Örsnibben är en vanlig plats för hypertrofiska ärr och keloidbildning Utöver estetiska problem kan keloider också ge klåda och ömhet Behandlingsmöjligheterna består av kirurgisk excision, intralesionala kortikosteroidinjektioner, kryokirurgi, strål- och laserbehandling14-15 Kontaktdermatit: Är vanligt till följd av nickelexponering Genom att undvika metallen som utlöser reaktionen och använda lokala kortikosteroider påskyndas läkningen Kraftig svullnad och inflammation: Ibland är svullnaden så kraftig att örsmycket måste tas bort Det piercade hålet kan då hållas öppet genom att man sätter in en ring tillverkad av teflonkateter medan den omkringliggande huden läker16 Även nylon från suturmaterial kan användas för att hålla hålet öppet Örhängen som växer fast: Är en inte ovanlig komplikation hos personer med tjocka örsnibbar som är piercade med "öronpistol"17 För att lokalisera och ta bort öronringen kan det bli nödvändigt med en liten incision under lokalbedövning, och eventuellt lokal eller systemisk antibiotika Öronringen kan vanligtvis sättas tillbaka igen, och eventuell ny piercing utförs sex till åtta veckor efter normalisering av lokal svullnad och ömhet13 Trauma: Är ganska vanligt Lacerationer kan uppstå i samband med fall, motorcykelolyckor, kontaktidrotter, våld eller tillfällig dragning i öronringen Alla sår bör rengöras och repareras inom 12–24 timmar En enkel spricka i örsnibben kan sutureras under lokalbedövning Om hålet sluts kan örsnibben piercas på nytt igen i ett område utan ärrvävnad efter cirka tre månader18 Trycksår: Kan uppstå om man sover med öronsmycke på Förebyggande: Alla öronsmycken bör tas bort eller plåstras in under utövning av kontaktidrott, både för att skydda den som bär öronsmycket och de andra spelarna19

Öronpiercing

Näspiercing

• Näsan kan piercas genom näsvingarna eller genom näsans brosktäckta septum.
• Septal piercing görs vanligtvis genom den nedre broskfria delen av septum.
• Blödning och hematom:
  • Piercing av brosket kan orsaka plågsam blödning och leda till bildning av septalt hematom som ofta kompliceras med infektion
• Andra komplikationer:²⁰
  • Perikondrit och nekros i broskvävnaden kan medföra kosmetiska defekter
  • Infektion kan kräva aggressiv antibiotikabehandling
  • Trauma med avrivning
  • Inväxning

Navelpiercing

• Friktion från kläder och tättsittande bälten med efterföljande hudmaceration kan leda till försenad läkning och ökad infektionsrisk.^21-22
• Dessa problem kan förhindras av en korrekt placering av smycket och genom att man undviker en rigid fästning av smycket.
• Ytliga navelpiercingar tenderar att migrera mot hudytan.

Bröstvårtspiercing

• Dessa piercingar kräver en långvarig läkning och medför ökad risk för senare infektioner.^23-24
• Det är oklart om piercing av bröstvårtor påverkar laktation, till exempel vid blockerade mjölkgångar.

Genital piercing

• Anses förstärka sexuell känslighet.²⁵

Piercing hos män

• Kan vara lokaliserad till ollonet och uretra, förhuden och skrotum.
• Smycken som sätts genom ollonet kan störa urinflödet.
• Parafimos kopplas samman med uretral piercing och ollonpiercing.²⁶

Piercing hos kvinnor

• Kan vara lokalisterat till klitoris, labia minora, labia majora och perineum.
• Kan orsaka blödning, infektioner, allergiska reaktioner, keloid och ärrbildning.²⁷
• Det finns en ökad risk för att piercingsmycket river sönder kondomer och att pessar rubbas ur sitt läge under sexualakten om den ena eller båda parterna har genital piercing.²⁸