Pityriasis rosea
Basfakta
Definition
- Vanlig, självbegränsande inflammatorisk hudsjukdom som karakterisas av fjällande hudförändringar:1
- Kallas också för medaljongsjukan eller fjällros
- Pityriasis betyder fjäll och syftar på den att hudförändringarna karakteriseras av en lätt fjällning som oftast har rosa färg (rosea)2
- Tillståndet debuterar ofta med en större primärmedaljong som sedan följs av små ovala utslag orienterade i hudens längdriktning
- Durationen är vanligen 2–12 veckor.2
Förekomst
- Incidens:
- 170 per 100 000 personer per år1
- Ålder:
- Vanligast hos personer mellan 10–35 år1-2
- Kön:
- Vissa källor anger att det är något vanligare hos kvinnor1-2
- Säsong:
- Vanligast förekommande på våren och hösten (våra breddgrader)
Etiologi och patogenes
- Infektion?1-2
- Misstanke om att det beror på infektion beror på att den kliniska bilden med prodromala symtom är densamma som vid andra virusutslag
- Ökad förekomst i vissa familjer och närstående talar också för en infektiös genes
- Virus är den misstänkta infektiösa agensen:
- Human herpesvirus 6 och 7 är kopplade till pityriasis rosea
- Dokumentationen är dock motstridig
- Det kan möjligen handla om reaktivering av dessa virus som barn ofta redan har smittats av tidigare i livet (kan ge tredagarsfeber)
- Vissa läkemedel kan orsaka pityriasis rosealiknande utslag:
- Till exempel allopurinol, hydroklortiazid, NSAID, atenolol, bupropion, isotretinoin, omeprazol och terbinafin1,3
- Läkemedelsinducerad pityriasis rosea verkar pågå så länge man exponeras för läkemedlet
- Vaccinationer:2
- Pityriasis rosealiknande utslag kan ses efter vissa vaccinationer, bland annat influensa-, hepatit B-, HPV- och TBC-vaccination
Predisponerande faktorer
- Nedsatt immunförsvar.
- Graviditet.
- Närstående med pityriasis rosea.
ICD-10
- L42 Pityriasis rosea
ICD-10 Primärvård
- L42- Pityriasis rosea
Diagnos
Diagnoskriterier
- Differentialdiagnosen är bred och diagnosen kan vara svår att ställa i början.
- Diagnosen ställs med hjälp av anamnes och kliniska fynd.
- Internationella diagnoskriterier?
- Ett förslag på diagnoskriterier har arbetats fram men har inte tillämpats i alla studier2
- Kriterierna består av kriterier som måste vara uppfyllda (diskreta runda/ovala hudförändringar, fjällning av de flesta förändringarna och perifer fjällning/lossning av huden med central läkning) tillsammans med åtminstone ett tilläggskriterium (utbredning på bål och proximala extremiteter, lokalisering av hudförändringar i hudens längdriktning eller förekomst av en primärmedaljong åtminstone 2 dagar före hudförändringarnas debut) och ingen förekomst av uteslutningskriterier (multipla små vesikler på ≥2 hudförändringar, ≥2 hudförändringar på fotsulor eller handflator eller kliniska eller serologiska tecken på sekundär syfilis)3-4
Differentialdiagnoser
- Virusexantem (ofta tydligare infektionsfynd)
- Läkemedelsexantem (pityriasis rosealiknande):
- Endast vid intag av läkemedlet, försvinner ofta snabbt efter utsättning
- Lichen planus
- Guttat psoriasis:
- Tjockare hudförändringar
- Tinea corporis
- Kutant T-cellslymfom:
- Främst förekomst hos personer >60 år
- Seborroiskt eksem
- Pityriasis versicolor
- Sekundär syfilis:
- Asymtomatiska
- Sexanamnes med risk för smitta
- Tidigare primärskleros, lymfadenopati
- Nästan alltid påverkan på fotsulor och handflator
- Ofta påverkan av slemhinnor
- Håravfall där lesionerna sitter
- Nummulärt eksem:
- Mer intensiv klåda, färre hudförändringar
- Granuloma annulare:
- Vanligen endast en hudförändring
- Erythema migrans (borreliainfektion):
- Vanligen färre hudförändringar utan fjällning
- Kronisk pityriasis lichenoides
Anamnes
- Patienten söker i regel med ett utslag som inte ger några besvär eller som ger klåda:
- Allvarlig klåda förekommer hos 25 % av personerna, mild–måttlig klåda hos 50 %5
- Vid en klassisk pityriasis rosea kan patienten berätta om en primärmedaljong på bålen (9 av 10 fall) innan resten av utslaget kom.1
- Prodromala fenomen:
- Upp till cirka 70 % kan ha prodromala symtom som kraftlöshet, huvudvärk, illamående, nedsatt aptit, lymfkörtelsvullnad, frossa, halsont och ledsmärtor5
Kliniska fynd
- Primärmedaljong:2
- Frånvaro av en primärmedaljong utesluter inte diagnosen pityriasis rosea
- Oval, vanligen 1–3(4) cm i diameter
- Vanligen röd-rosa färg, viss fjällning med upphöjd kant och blekare hud i mitten
- Primärmedaljongen kan påminna om ringorm
- Ett flertal primärmedaljonger kan förekomma samtidigt
- På melaninrik hud ses ofta ett mer follikulärt och/eller papulöst mönster6
- Sekundärt utslag:
- Utslagen på bålen finns i hudens längdriktning (hudförändringens största diameter är parallell med Langers linjer, se bild nedan) och kan därmed få ett utseende som en julgran på ryggen
- Utslaget finns främst på bål och proximala extremiteter (proximala delen av överarm/lårben) medan hudförändringar i ansiktet, på hjässan, på ögonlock och på penis är mycket ovanliga
- Hudförändringarna är röda–rosa, i regel mindre än primärmedaljongen och med lätt fjällning/lossning av huden:
- Ibland uppstår en krans av fjäll runt hudförändringen
- En bilateral utbredning är vanligast
- Mukosa:
- Förändringar på slemhinnor (vanligen petekier, erosioner, ulcerationer) kan förekomma5
Typiskt utslag vid pityriasis rosea. |
Primärmedaljong. |
Primärmedaljong. |
Mild pityriasis rosea. |
Langers linjer eller hudens sprickriktning. Källa: Wikimedia Commons, José María Arribas Blanco, Shabnan Habibi, Nuria Rodríguez Pata och José Ramón Castello.
|
Pityriasis rosea hos barn
- Pityriasis rosea förekommer hos barn men är ovanligare:3-4
- Ofta papulösa hudförändringar
- Kort tid mellan primärmedaljong
- Kortare duration av utslagen
Atypiska varianter
- Atypisk pityriasis rosea förekommer hos cirka 20 %:2-3
- Avvikande morfologi, storlek, antal, distribuering eller lokalisation
- Exempel på atypiska varianter av pityriasis rosea (PR) nämns i tabellen nedan.4
Atypisk variant av PR | |
Primärmedaljong på ovanlig plats | Till exempel under fotsulan |
PR inversus | Hudförändringar mest i böjregionen, som ljumsken, axiller och nacke |
PR av extremiteter | Hudförändringar endast på extremiteter (inte bålen) |
PR på händer/fötter | Hudförändringar endast på handflator och fotsulor |
PR med purpura/petekier | |
Urtikariell PR | Upphöjda, urtikarialiknande utslag som kliar mer |
Erythema multiforme-liknande PR | |
Papulös PR | Mindre hudförändringar (1–3 mm i diameter) med fördelning som vid klassisk PR |
Follikulär PR | |
Vesikulär PR | |
PR gigantea | Stor primärmedaljong (storlek upp till cirka 10 cm) |
Hypopigmenterad PR | Hypopigmenterade hudförändringar |
Irriterad PR | Sveda, klåda, smärta och brännande känsla vid kontakt med svett |
Återkommande PR | Ny episod inom ett år, ofta mindre hudförändringar |
Persisterande PR | Duration >3 månader, oftare lesioner i orala mukosa |
Recidiverande PR | Frekvent antal episoder under livet |
Kompletterande undersökningar i primärvården
- Dermatoskopi:
- Gulaktig bakgrundston
- Perifer fjällning
- Fläckvis fördelning av oregelbundna kärl
- Vid atypisk klinik kan svampundersökning och syfilisserologi vara aktuellt.
- Hudbiopsi behövs i regel inte.
Behandling
Behandlingsmål
- Information om tillståndets godartade natur.
- Symtomlindring.
Behandlingen i korthet
- Hos många behövs ingen särskild behandling, förutom informationen om att utslagen vanligen försvinner inom ett antal veckor till månader.
- Evidensen om effekten av symtomlindrande preparaten är begränsad och baseras mest på konsensus:2
- Mjukgörande
- Lokala kortisonpreparat
- Antihistaminer
- Fostret bör följas upp noggrant vid pityriasis rosea under graviditeten.
Egenbehandling
- Mjukgörande:
- Information om effektivitet saknas men det kan prövas med tanke på att risken för biverkningar är liten2-3
Läkemedelsbehandling
- Lokala kortikosteroider:
- Behandling baserad på låggradig evidens
- Information om effektivitet, styrka och dosering saknas men det kan prövas med tanke på att risken för biverkingar är liten2-3
- Till exempel mometasonfuroat 1 gång dagligen i 2–3 veckor
- Antihistaminer:
- Behandling baserad på låggradig evidens
- Information om effektivitet, styrka och dosering saknas men det kan prövas med tanke på att risken för biverkingar är liten2-3
- Till exempel desloratadin 5 mg 1x1
-
Aciklovir?
- Det finns begränsad evidens med låg–måttlig kvalitet som talar för en gynnsam effekt av aciklovir:2
- Har i flera studier visat sig ha god effekt mot symtom och utslag, men andra studier har inte kunnat påvisa den effekten3
- Bedömningen har gjorts att aciklovir framför allt minskar durationen av utslagen medan effekten på klådan är osäker2
- Evidens om vilken styrka och dosering som bör ges saknas:
- Studier som har gett 400–800 mg 3–5 gånger om dagen har visat på gynnsam effekt1
- Kan vara ett alternativ vid allvarliga former av pityriasis rosea
- Det finns begränsad evidens med låg–måttlig kvalitet som talar för en gynnsam effekt av aciklovir:2
-
Erytromycin?
- Kan möjligen minska durationen av klådan men inte av utslag2
- Eventuell positiv effekt bör vägas mot negativ effekt i form av antibiotikaresistens, biverkningar och möjlig påverkan av tarmflora
- Perorala kortikosteroider:
- Rekommenderas inte, förutom vid mycket utbredda förändringar och svåra besvär, på grund av en hög risk för återfall7
- Ljusterapi:
- Naturligt solljus har en positiv effekt och ljusbehandling kan dämpa symtomen vid en atypisk bild med mycket klåda
- Behandling med UVA eller UVB har visat sig ha god effekt mot klådan1,3,8
Graviditet
- Pityriasis rosea under graviditeten leder till ökad risk för missfall och bör därför handläggas/följas upp i samråd med gynekolog.1,8-9
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Primärmedaljongen kommer i regel ett antal dagar till 3 veckor före det sekundära utslaget.3-4
- Sjukdomen går över av sig själv inom 2 veckor till 3 månader men det händer att utslagen finns kvar i 7 månader.2
Komplikationer
- Nedsatt livskvalitet.
- Hypo- eller hyperpigmentering:
- Temporära hypopigmenteringar förekommer särskilt hos personer med mörk hy
Prognos
- Prognosen är god – sjukdomen är självbegränsande.
- Vid pityriasisliknande utslag som utlöses av läkemedel finns utslaget ofta kvar tills läkemedlet sätts ut.
- Recidiv är mycket ovanligt.2
Patientinformation
Vad du bör informera patienten om
- Tillståndet går över av sig själv, vanligen inom några veckor till 3 månader, och lämnar inga ärr.
- Tillståndet är inte smittsamt.
- Olika metoder för symtomlindring kan användas, men ingen av dem har en säkerställd effekt.
Skriftlig patientinformation
Många patienter med atopisk dermatit har otillräcklig behandling
Över en miljon svenskar lider av atopisk dermatit enligt svenska Astma- och Allergiförbundet. Många av dessa personer mår väldigt dåligt av sin sjukdom, som även drabbar samhällsekonomin hårt. Maria Bradley, professor i dermatovenereologi menar att det är hög tid att ta fram den gömda och glömda folksjukdomen i ljuset.
MAT-63342
Källor
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från AAD
Här samlar vi kongressrapporter, referat och intervjuer med experter som som deltagit under det årliga mötet American academy of Dermatology (AAD).
-
Ljusbehandling och läkemedelsbehandling vid atopisk dermatit
Rätt behandling utifrån eksemets svårighetsgrad.
-
Är antikroppsterapi nästa genombrott för behandling av atopiskt eksem?
Resultat från en fas-2 studie, presenterade i tidskriften Lancet, visar att en så kallad anti-OX40-antikropp verkar fungera på sikt för behandling av måttlig till svår atopisk dermatit bland vuxna.
-
AAD 2022: Fokus på malignt melanom och atopisk dermatit
Nya metoder för tidig upptäckt av malignt melanom samt nya behandlingar för atopiskt eksem stod i fokus under årets American academy of Dermatology (AAD) som hölls i Boston, USA. Kongressen lockade läkare världen över och så även Ada Girnita, överläkare Centrum för hudtumörer, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
-
Nya lovande resultat för bimekizumab vid behandling av psoriasis
Analys av långtidsresultat från fem kliniska studier visar att åtta av tio patienter som behandlats med bimekizumab och fått fullständig utläkning, är fortsatt symtomfria även två år senare. Det är färsk data som bland annat presenterades vid årets AAD-kongress i USA.