Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Hud/Venereologi

Pityriasis rosea


Uppdaterad den: 2021-08-24
Sakkunnig: Remy Waardenburg, Specialistläkare i allmänmedicin, Bonnier Healthcare

Annons

Basfakta

Definition

  • Vanlig, självbegränsande inflammatorisk hudsjukdom som karakterisas av fjällande hudförändringar:1
    • Kallas också för medaljongsjukan eller fjällros
    • Pityriasis betyder fjäll och syftar på den att hudförändringarna karakteriseras av en lätt fjällning som oftast har rosa färg (rosea)2
  • Tillståndet debuterar ofta med en större primärmedaljong som sedan följs av små ovala utslag orienterade i hudens längdriktning
  • Durationen är vanligen 2–12 veckor.2

Förekomst

  • Incidens:
    • 170 per 100 000 personer per år1
  • Ålder:
    • Vanligast hos personer mellan 10–35 år1-2
  • Kön:
    • Vissa källor anger att det är något vanligare hos kvinnor1-2
  • Säsong:
    • Vanligast förekommande på våren och hösten (våra breddgrader)

Etiologi och patogenes

  • Infektion?1-2
    • Misstanke om att det beror på infektion beror på att den kliniska bilden med prodromala symtom är densamma som vid andra virusutslag
    • Ökad förekomst i vissa familjer och närstående talar också för en infektiös genes
    • Virus är den misstänkta infektiösa agensen:
      • Human herpesvirus 6 och 7 är kopplade till pityriasis rosea
      • Dokumentationen är dock motstridig
      • Det kan möjligen handla om reaktivering av dessa virus som barn ofta redan har smittats av tidigare i livet (kan ge tredagarsfeber)
  • Vissa läkemedel kan orsaka pityriasis rosealiknande utslag:
    • Till exempel allopurinol, hydroklortiazid, NSAID, atenolol, bupropion, isotretinoin, omeprazol och terbinafin1,3
    • Läkemedelsinducerad pityriasis rosea verkar pågå så länge man exponeras för läkemedlet
  • Vaccinationer:2
    • Pityriasis rosealiknande utslag kan ses efter vissa vaccinationer, bland annat influensa-, hepatit B-, HPV- och TBC-vaccination

Predisponerande faktorer

  • Nedsatt immunförsvar.
  • Graviditet. 
  • Närstående med pityriasis rosea.

ICD-10

  • L42 Pityriasis rosea

ICD-10 Primärvård

  • L42- Pityriasis rosea

Diagnos

Diagnoskriterier

  • Differentialdiagnosen är bred och diagnosen kan vara svår att ställa i början.
  • Diagnosen ställs med hjälp av anamnes och kliniska fynd.
  • Internationella diagnoskriterier?

Differentialdiagnoser

  • Virusexantem (ofta tydligare infektionsfynd)
  • Läkemedelsexantem (pityriasis rosealiknande):
  • Lichen planus 
  • Guttat psoriasis:
  • Tinea corporis
  • Kutant T-cellslymfom:
  • Seborroiskt eksem
  • Pityriasis versicolor
  • Sekundär syfilis:
  • Nummulärt eksem:
  • Granuloma annulare:
  • Erythema migrans (borreliainfektion):
  • Kronisk pityriasis lichenoides

Anamnes

  • Patienten söker i regel med ett utslag som inte ger några besvär eller som ger klåda:
    • Allvarlig klåda förekommer hos 25 % av personerna, mild–måttlig klåda hos 50 %5
  • Vid en klassisk pityriasis rosea kan patienten berätta om en primärmedaljong på bålen (9 av 10 fall) innan resten av utslaget kom.1
  • Prodromala fenomen:
    • Upp till cirka 70 % kan ha prodromala symtom som kraftlöshet, huvudvärk, illamående, nedsatt aptit, lymfkörtelsvullnad, frossa, halsont och ledsmärtor5

Kliniska fynd

  • Primärmedaljong:2
    • Frånvaro av en primärmedaljong utesluter inte diagnosen pityriasis rosea
    • Oval, vanligen 1–3(4) cm i diameter
    • Vanligen röd-rosa färg, viss fjällning med upphöjd kant och blekare hud i mitten
    • Primärmedaljongen kan påminna om ringorm
    • Ett flertal primärmedaljonger kan förekomma samtidigt
    • På melaninrik hud ses ofta ett mer follikulärt och/eller papulöst mönster6
  • Sekundärt utslag:
    • Utslagen på bålen finns i hudens längdriktning (hudförändringens största diameter är parallell med Langers linjer, se bild nedan) och kan därmed få ett utseende som en julgran på ryggen
    • Utslaget finns främst på bål och proximala extremiteter (proximala delen av överarm/lårben) medan hudförändringar i ansiktet, på hjässan, på ögonlock och på penis är mycket ovanliga
    • Hudförändringarna är röda–rosa, i regel mindre än primärmedaljongen och med lätt fjällning/lossning av huden:
      • Ibland uppstår en krans av fjäll runt hudförändringen
    • En bilateral utbredning är vanligast
  • Mukosa:
    • Förändringar på slemhinnor (vanligen petekier, erosioner, ulcerationer) kan förekomma5
Typiskt utslag vid pityriasis rosea.
Primärmedaljong.
Primärmedaljong.
Mild pityriasis rosea.
 

Pityriasis rosea hos barn

  • Pityriasis rosea förekommer hos barn men är ovanligare:3-4
    • Ofta papulösa hudförändringar
    • Kort tid mellan primärmedaljong
    • Kortare duration av utslagen 

Atypiska varianter

  • Atypisk pityriasis rosea förekommer hos cirka 20 %:2-3
    • Avvikande morfologi, storlek, antal, distribuering eller lokalisation
  • Exempel på atypiska varianter av pityriasis rosea (PR) nämns i tabellen nedan.4 
Atypisk variant av PR  
Primärmedaljong på ovanlig plats

Till exempel under fotsulan

PR inversus

Hudförändringar mest i böjregionen, som ljumsken, axiller och nacke

PR av extremiteter Hudförändringar endast på extremiteter (inte bålen)
PR på händer/fötter Hudförändringar endast på handflator och fotsulor
PR med purpura/petekier  
Urtikariell PR Upphöjda, urtikarialiknande utslag som kliar mer
Erythema multiforme-liknande PR  
Papulös PR Mindre hudförändringar (1–3 mm i diameter) med fördelning som vid klassisk PR
Follikulär PR  
Vesikulär PR  
PR gigantea Stor primärmedaljong (storlek upp till cirka 10 cm) 
Hypopigmenterad PR Hypopigmenterade hudförändringar 
Irriterad PR Sveda, klåda, smärta och brännande känsla vid kontakt med svett 
Återkommande PR Ny episod inom ett år, ofta mindre hudförändringar 
Persisterande PR Duration >3 månader, oftare lesioner i orala mukosa
Recidiverande PR Frekvent antal episoder under livet

Kompletterande undersökningar i primärvården

  • Dermatoskopi:
    • Gulaktig bakgrundston
    • Perifer fjällning
    • Fläckvis fördelning av oregelbundna kärl
  • Vid atypisk klinik kan svampundersökning och syfilisserologi vara aktuellt.
  • Hudbiopsi behövs i regel inte. 

Behandling

Behandlingsmål

  • Information om tillståndets godartade natur.
  • Symtomlindring.

Behandlingen i korthet

  • Hos många behövs ingen särskild behandling, förutom informationen om att utslagen vanligen försvinner inom ett antal veckor till månader.
  • Evidensen om effekten av symtomlindrande preparaten är begränsad och baseras mest på konsensus:2
    • Mjukgörande
    • Lokala kortisonpreparat
    • Antihistaminer
  • Fostret bör följas upp noggrant vid pityriasis rosea under graviditeten.

Egenbehandling

  • Mjukgörande:
    • Information om effektivitet saknas men det kan prövas med tanke på att risken för biverkningar är liten2-3

Läkemedelsbehandling

  • Lokala kortikosteroider:
    • Behandling baserad på låggradig evidens
    • Information om effektivitet, styrka och dosering saknas men det kan prövas med tanke på att risken för biverkingar är liten2-3
    • Till exempel mometasonfuroat 1 gång dagligen i 2–3 veckor
  • Antihistaminer:
    • Behandling baserad på låggradig evidens
    • Information om effektivitet, styrka och dosering saknas men det kan prövas med tanke på att risken för biverkingar är liten2-3
    • Till exempel desloratadin 5 mg 1x1 
  • Aciklovir?
  • Erytromycin?
  • Perorala kortikosteroider:
    • Rekommenderas inte, förutom vid mycket utbredda förändringar och svåra besvär, på grund av en hög risk för återfall7 
  • Ljusterapi:
    • Naturligt solljus har en positiv effekt och ljusbehandling kan dämpa symtomen vid en atypisk bild med mycket klåda
    • Behandling med UVA eller UVB har visat sig ha god effekt mot klådan1,3,8

Graviditet

  • Pityriasis rosea under graviditeten leder till ökad risk för missfall och bör därför handläggas/följas upp i samråd med gynekolog.1,8-9 
Annons
Annons

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

  • Primärmedaljongen kommer i regel ett antal dagar till 3 veckor före det sekundära utslaget.3-4
  • Sjukdomen går över av sig själv inom 2 veckor till 3 månader men det händer att utslagen finns kvar i 7 månader.2

Komplikationer

  • Nedsatt livskvalitet.
  • Hypo- eller hyperpigmentering:
    • Temporära hypopigmenteringar förekommer särskilt hos personer med mörk hy

Prognos

  • Prognosen är god – sjukdomen är självbegränsande.
  • Vid pityriasisliknande utslag som utlöses av läkemedel finns utslaget ofta kvar tills läkemedlet sätts ut.
  • Recidiv är mycket ovanligt.2

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

  • Tillståndet går över av sig själv, vanligen inom några veckor till 3 månader, och lämnar inga ärr.
  • Tillståndet är inte smittsamt. 
  • Olika metoder för symtomlindring kan användas, men ingen av dem har en säkerställd effekt. 

Skriftlig patientinformation

Källor

Annons
Annons

Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »


Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons