Seborroiskt eksem

Bakgrund

• Kroniskt eksem med fet fjällning och rodnad som uppstår i hudområden med hög förekomst av talgkörtlar såsom hårbotten, ansikte, bål och intertriginösa områden.
• Hos spädbarn och småbarn är seborroiskt eksem i hårbotten vanligt och kallas för skorv eller mjölkskorv.

Epidemiologi

• Prevalensen är högst bland spädbarn i åldern 2–12 månader, under puberteten och hos unga vuxna. En ny topp kan ses runt 50 års ålder. Bland friska vuxna är prevalensen 1–3 %.

Etiologi och patogenes

• Multifaktoriella orsakssamband – både ärftlighet och miljöfaktorer:
  • Inkluderar hormonnivåer, svampinfektion, lipidsammansättning i huden, näringsrubbningar, neurogena faktorer och immunbrist
  • Jästsvampen Malassezia furfur (tidigare kallad Pityrosporum ovale) som normalt finns på huden tros ha en central roll i patogenesen

ICD-10

• L21 Seborroisk dermatit (eksem)

Anamnes

• Fet gul/gulbrun fjällning, erytem och klåda.
• I svårare fall vätskande förändringar.
• Den vanligaste lokalisationen är hårbotten
• Andra vanliga lokalisationer är de centrala delarna av ansiktet, de centrala och övre delarna av bålen, hörselgångarna, genitalt samt intertriginöst i armhålor och ljumskar.

Kliniska fynd

Ungdomar och vuxna

• Förekommer oftast i form av mjäll, fet fjällning och/eller ett lindrigt till markerat erytem i hårbotten, nasolabiala veck och eventuellt bakom öronen.
• Kan också finnas på ögonbryn, längs ögonfransar, hörselgångar, presternalt och interskapulärt.
• Ofta oljeglänsande, fet hud på områden med ökad talgkörtelaktivitet.
• Ibland är hela centrala delen av ansiktet involverad.
• Hos äldre kan utslag finnas i hudveck som armhålor, ljumskar, under bröst, anogenitalt, i naveln och ibland som ett generaliserat utslag.
• Det kan finnas samtidig blefarit, extern otit, akne, pityriasis versicolor.

Barn

• Hos spädbarn kan seborroisk dermatit ses som tjocka, något feta fjäll i hårbotten.
• Kan också påverka intertriginösa områden, ögonbryn, hud bakom öronen och i blöjområdet.
• Fjällen kan variera i färg, de kan vara vita, grå eller gula.
• Tillståndet kliar inte som det kan hos äldre barn och vuxna, och vanligtvis finns det inget akut eksem.

Utredning av seborroiskt eksem

• Diagnosen ställs på typisk klinisk bild och kompletterande undersökningar behövs vanligen inte.

Differentialdiagnoser

• Atopiskt eksem
• Psoriasis
• Pityriasis rosea
• Tinea capitis
• Tinea corporis (ringorm)
• Kontakteksem
• Intertrigo
• Rosacea
• Zinkbrist
• Systemisk lupus erythematosus, SLE
• Kutant lymfom
• Langerhans cellhistiocytos

Behandling av seborroiskt eksem

• Både imidazoler och lokala kortikosteroider är effektiva och kan kombineras för ökad effekt.
• När det akuta förloppet av seborroiskt eksem är över bör patienten fortsätta med underhållsbehandling under vintertid.
• Patienter som inte svarar på lokalbehandlingar bör remitteras till hudläkare för eventuell systemisk behandling.
• Seborroisk dermatit hos spädbarn försvinner i de flesta fall utan åtgärd.
• Hos spädbarn kan hårbotten fjällas av med salicylsyrevaselin 1 %. Eventuellt ges hydrokortison lokalt, 2 gånger/dag.

Egenbehandling

• Behandling med mjällschampo.

Läkemedelsbehandling

I hårbotten

• Vid seborroiskt eksem i hårbotten rekommenderas i första hand inpackning med ketokonazolschampo som masseras in ordentligt i hårbotten, låt sitta i 5 min före dusch. Behandling 2 gånger i veckan i 4 veckor, därefter underhållsbehandling en gång i veckan
• Lokal steroidlösning (grupp III–IV) är effektivt och har troligen lika god effekt som svampdödande medel:
  • Långtidsbruk är dock associerat med biverkningar
• Vid svårare tillstånd – alternerande behandling med klobetasol schampo (x 2/vecka) och ketokonazol schampo (x 2/vecka). Sådana alternerande behandling har bättre effekt än enbart ketokonazol
• Salicylsyreolja 5 % kan användas vid kraftig fjällning, alternativt kräm med 5 % salicylsyra (lättare att tvätta ur). Tvättas ur med ketokonazolschampo som masseras in innan håret blöts

I ansiktet, på bål och extremiteter

• Topikala svampdödande medel:
  • Exempelvis mikonazol kräm 1–2 gånger om dagen i 3–4 veckor
  • Efter akut behandling kan 1 gång/vecka vara tillräcklig som underhållsbehandling
• Milda eller medelstarka topikala kortikosteroider (grupp I–II) är lika effektiva som topikala svampdödande medel, men är andrahandspreparat på grund av risken för biverkningar vid lång tids användning

Komplikationer

• Hos äldre och immunsupprimerade personer kan seborroiskt eksem utvecklas till erytrodermi.

Prognos

• Ofta livslångt tillstånd växlande mellan skov och besvärsfria perioder, vilka kan förlängas med underhållsbehandling.

Källor

• Clark GW, Pope SM, Jaboori KA. Diagnosis and treatment of seborrheic dermatitis. Am Fam Physician. 2015 Feb 1;91(3):185-90. PMID: 25822272
• Tucker D, Masood S. Seborrheic Dermatitis. 2022 Aug 1. In: StatPearls Internet. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2022 Jan–. PMID: 31869171
• Kastarinen H, Oksanen T, Okokon EO, et al. Topical anti-inflammatory agents for seborrhoeic dermatitis of the face or scalp. Cochrane Database Syst Rev. 2014 May 19;5. DOI: 10.1002/14651858.CD009446.pub2. PMID: 24838779