Artikel | Kardiologi

ESC 2021: Hjärtsviktsstudie får stor uppmärksamhet under årets möte

En ny studie visar att SGLT2-hämmaren empagliflozin även förbättrar prognosen för patienter med hjärtsvikt och bevarad vänsterkammarfunktion. En patientgrupp där det tidigare har saknats framgångsrik behandling. Det här är det inom alla kategorier största som hände på årets ESC-kongress, menar Lars Lund, överläkare vid hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset som bevakade området.


Carro webb ljusare
Publicerad den: 2021-09-08
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons

Hjärtsvikt är en folksjukdom med en prevalens på cirka två till tre procent i västvärlden, men stiger kraftigt med ålder. Med en åldrande befolkning och ökad överlevnad vid akuta koronara syndrom fortsätter prevalens och incidens att öka. När Lars Lund, överläkare vid hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, bevakade europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga kongress var det hjärtsvikt han fokuserade på.

– Hjärtsvikt är alltid stort eftersom det är så allvarligt och med hög dödlighet. Men i år var hjärtsvikt i fokus på grund av den stora nyhet som presenterades, säger han.

Lund Lars KI

Lars Lund, överläkare vid hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.

Nyheten var det resultat som presenterades efter en studie med SGLT2-hämmaren empagliflozin till patienter med hjärtsvikt och bevarad vänsterkammarfunktion. Det har sedan tidigare varit känt att SGLT2-hämmaren har förbättrat prognosen vid hjärtsvikt med nedsatt vänsterkammarfunktion (sänkt EF).

Annons
Annons

– Dessa patienter har man behandlat med stor framgång men vid bevarad EF har det inte funnits något läkemedel.

Men nu har det alltså visat sig att SGLT2-hämmaren avsevärt förbättrar prognosen för patienter med bevarad vänsterkammarfunktion (bevarad EF), vilket står för ungefär hälften av fallen.

– Det var det största som hände på kongressen, inom alla kategorier.

Nu återstår det ett godkännande av läkemedelsverket och att det subventioneras av TLV innan svenska patienter kan få tillgång till behandlingen. Generellt tar den processen mellan ett halvår och ett år, men nu när läkemedlet redan finns på marknaden för patienter med hjärtsvikt borde det gå snabbare, spekulerar Lars Lund.

Studien publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine samtidigt som fynden presenteras under kongressen. Läs mer om studien här >>

Influensavaccin efter hjärtinfarkt minskar dödligheten avsevärt

Lars Lund beskriver att SGLT2-hämmaren lyftes på flera ställen under ESC, vilket återigen visar på hur det har revolutionerat kardiologin. Men det var flera andra intressanta nyheter. Bland annat nyttan av att ge influensavaccin efter en hjärtinfarkt.

– Om influensavaccin ges efter en hjärtinfarkt minskar dödligheten med 41 procent. Det är inte helt oväntat om patienten är ovaccinerad, men det har inte funnits någon rutin för det just efter hjärtinfarkt, säger han.

Läs mer om studien här >>

Högt blodtryck ökar och färre söker vård

Nya rapporter visar att högt blodtryck fortsätter ökar dramatiskt i världen. I västvärlden är högt blodtryck och kranskärlssjukdom de viktigaste orsakerna till hjärtsvikt.

Annons
Annons

Ytterligare något som lyftes under kongressen var svårigheten med att tolka vissa studieresultat under pandemin.

– Covid-pandemin har gjort det svårt att tolka studier. Det har lett till färre hospitaliseringar, för folk går inte till sjukhus i samma utsträckning. Skillnaden är tydlig då man har kollat på hur det såg ut innan pandemin, då många studier inleddes, säger Lars lund.

Hjärtsvikt är idag den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus.

Uppdaterade riktlinjer för hjärtsvikt

Nya riktlinjer för behandling av akut och kronisk hjärtsvikt publicerades och presenterades under årets kongress. Den senaste uppdatering var från 2016 och mycket har hänt sedan dess. För fem år sedan användes till exempel inte läkemedelsklassen SGLT2-hämmare.

– Däremot hann ju inte indikationen om empagliflozin till patienter med bevarad EF komma med vid den här uppdateringen av guidelines, eftersom resultaten nyligen kom, säger Lars Lund.

Vad som framgår i riktlinjerna är att det finns fyra huvudkategorier av läkemedel som minskar mortalitet vid sänkt EF.

– Dessa fyra ska användas tillsammans. Idag är det en tydlig underanvändning. Betablockare får uppskattningsvis 90 procent av patienterna, men bara 30 procent får aldosteronantagonist, till exempel.

Över 50 procent av alla hjärtsviktpatienter sköts enbart i primärvården. Då hjärtsvikt är en progressiv sjukdom är tidig diagnos och snabb insättning av evidensbaserad terapi viktigt. Lars Lund menar att orsaken till att många patienter underbehandlas är bristande kunskap inom primärvården.

– Det är svårt att ta hand om hjärtsviktspatienter, som är en svår sjukdom med hög komorbiditet. Det krävs att man regelbundet träffar en hjärtspecialist. Om man inte har tillgång till hjärtspecialist med uppföljning riskerar behandlingen att blir bristfällig.

Genom de nya riktlinjerna är förhoppningen att fler ska få tillgång till de senaste behandlingarna.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons