Fokus på individen i nya riktlinjer om prevention vid kardiovaskulär sjukdom
Den viktigaste förändringen i riktlinjerna för prevention är en betydligt större betoning på individualisering av behandling samt patientens delaktighet i besluten. Det anser Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö, som bevakade ESC-kongressen där de nya riktlinjerna presenterades. För NetdoktorPro berättar hon mer om de största nyheterna och vad hon tyckte om årets virtuella möte.
Hallå där Margret Leosdottir...
Vad stod i fokus under ESC 2021?
– För mig var det nog de nya preventionsriktlinjerna. Det var mycket funderingar kring residual risk också, både vad gäller bedömning och nya behandlingsalternativ, något jag tyckte var spännande.
Vad har förändrats sedan 2016 då ESC-riktlinjerna uppdaterades senast?
– Individualisering och patientmedverkan har fått en central roll, vilket är den största förändringen. Vissa behandlingsmål har skärpts i enlighet med evidens som
Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
framkommit sedan 2016, inklusive målen för LDL och blodtryck. Avseende levnadsvanor har man primär fokus på tobak, men har även lyft in nya rekommendationer om stillasittande och medelhavskost.
Läs riktlinjerna i sin helhet här >>
Vilka var de största nyheterna som du tog del av?
– Förutom riktlinjerna var det nog EMPEROR-Preserved och IAMI studierna som var de mest spännande nyheterna.
Läs mer om dessa studier i Margret Leosdottirs kongressrapport från ESC 2021 här >>
Vad tyckte du om årets ESC-möte? Var det något du saknade?
– Kongressen var väldigt professionellt genomförd. Den digitala formen kommer nog vara dominerande i framtiden tror jag, då så mycket fler kan nås än vid ett fysiskt möte. Att träffa människor är dock det jag saknar allra mest!
-
Fortbilda dig inom kardiologi
Nu kan du testa din kunskap inom kardiologi genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar. Följ patientfall om förmaksflimmer och sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom.
-
ESC 2021: Hjärtsviktsstudie får stor uppmärksamhet
En ny studie visar att SGLT2-hämmaren empagliflozin även förbättrar prognosen för patienter med hjärtsvikt och bevarad vänsterkammarfunktion. En patientgrupp där det tidigare har saknats framgångsrik behandling.
-
Många får sin flimmerdiagnos av en tillfällighet
Därför är det viktigt att undersöka personer i riskgrupp, som ännu inte drabbats. Detta lyfts i Flimmerrapporten 2021, men även i de nya ESC-riktlinjerna.
-
Nytt sätt att handlägga förmaksflimmer
Den så kallade ABC-metodiken har visat sig ha positiva effekter avseende dödlighet, inläggningar och kardiovaskulära händelser.
-
Bara en av fem hjärtinfarktpatienter rehabtränar
Rehabträning minskar avsevärt risken för att drabbas av en andra hjärtinfarkt. Enligt en ny svensk studie deltar endast 20 procent av patienterna i ett sådant program.
-
Akut arteriell insufficiens i extremiteterna
Plötslig minskning av arteriell cirkulation i en extremitet som medför risk för ischemiska skador. En väldefinierad avgränsning med hudblekning och nedsatt temperatur mot intilliggande friska hudområden och den friska extremiteten är vanligt förekommande.
-
Ventrikeltakykardi, kammartakykardi
Prevalensen av kammartakykard eller ventrikeltakykardi (VT) ökar med stigande ålder på grund av ökad förekomst av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom i koronarartärer. Icke-ihållande VT är vanligt hos såväl friska som vid strukturell hjärtsjukdom.
-
Vanliga patientfrågor om förmaksflimmer
Kan du besvara de vanligaste frågorna om flimmer? Anders Englund, docent i kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi, förbereder dig inför mötet med patienten.