Karotisstenos
Behandling med IV järn i högdosinfusion
Önskar du ge behandling med IV järn upp till 20 mg/kg vid ett infusionstillfälle utan krav på fosfatmätningar?
58-SE-11-2022
Bakgrund
- Förträngning i arteria carotis till följd av ateroskleros.
- Symtomatisk och asymtomatisk karotisstenos:
- Symtomatisk karotisstenos innebär att den har gett upphov till cerebrala embolier och/eller förbigående, fokala, neurologiska utfall
- Asymtomatisk karotisstenos innebär att den inte har lett till en känd cerebral embolisering
Epidemiologi
- Asymtomatisk karotisstenos ≥50 % förekommer i 0,7–5,7 % (män) och 0,1–0,9 % (kvinnor).
- Karotiskirurgi:
- I Sverige genomfördes 770 öppna eller endovaskulära karotisingrepp 2018
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Följ vår kongressbevakning från europeiska kardiologföreningens (ESC) årliga möte. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Etiologi och patogenes
- Aterotiskt plack kan leda till cirkulationsförändringar i hjärnan eller stroke till följd av hemodynamiska förändringar, plackruptur och trombosering eller emboli:
- Karotisstenos sjukdom orsakar 15–20 % av alla ischemiska hjärninfarkter
ICD-10
- I63.0 Cerebral infarkt orsakad av trombos i precerebrala artärer
- I63.1 Cerebral infarkt orsakad av emboli i precerebrala artärer
- I63.2 Cerebral infarkt orsakad av icke specificerad ocklusion eller stenos i precerebrala artärer
- I65.2 Ocklusion och stenos av arteria carotis
- G45.1 Arteria carotis-syndrom
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ESC (European Society of Cardiology)? Lämna din e-postadress här »
Anamnes
- Karotisstenos ger inga symtom, men kan leda till stroke och TIA:
- Anfall av nedsatt styrka, sensoriska utfall, parestesier, talsvårigheter, övergående blindhet (amaurosis fugax)
- Försörjningsområdet för arteria cerebri media är oftast påverkat
Kliniska fynd
- Stenosljud bakom käkvinkeln:
- Påvisas hos 30–40 % av dem med stenos
- Hos vissa är stenosljud uttryck för en signifikant stenos, men höggradig stenos med ringa blodgenomströmning behöver inte medföra stenosljud
- Högt blodtryck och tecken på artärsjukdom kan förekomma.
Utredning av karotisstenos
- Vid misstanke om stroke eller TIA remitteras patienten akut för diagnostik och behandling.
- Bildundersökning görs för att identifiera en bakomliggande karotisstenos som kan vara en indikation för kirurgi.
- I första hand rekommenderas ultraljud (doppler), angiografi med DT eller MRT kan övervägas i vissa fall.
Differentialdiagnoser
- Vid TIA eller stroke som debutsymtom:
- Stenos eller embolisering i andra blodkärl
- Hjärnblödning
Behandling av karotisstenos
- Asymtomatisk karotisstenos:
- Förändringar av levnadsvanor och läkemedelsbehandling i förhållande till riktlinjerna för sekundärprofylax:
- Rådgivning om tobak, motion och kosthållning
- Alla patienter har nytta av trombocytaggregationshämmare
- Behandling av dyslipidemi och hypertoni
- Förändringar av levnadsvanor och läkemedelsbehandling i förhållande till riktlinjerna för sekundärprofylax:
- Symtomgivande karotisstenos (50–99 % stenos):
- Karotiskirurgi inom 14 dagar
Läkemedelsbehandling
- Med modern medicinsk behandling är den årliga risken för ny stroke hos
individer med asymtomatisk karotisstenos mycket låg, <1 %. - Antitrombotisk behandling:
- Trombocythämmande behandling rekommenderas alltid vid symtomgivande karotisstenos
- Evidensen för trombocythämmande läkemedel vid asymtomatisk karotisstenos är svag med varierande effekt på TIA/stroke men
praxis är att erbjuda patienter behandling med ASA, till exempel acetylsalicylsyra 75 mg - Klopidogrel är ett alternativ vid överkänslighet för ASA
- Blodtrycksbehandling:
- Blodtrycket bör behandlas till 120-139/<80–90 mmHg enligt rådande riktlinjer för primär- och sekundärprevention
- Statiner:
- Personer med signifikant karotisstenos (symtomatisk och asymtomatisk) räknas som individer med mycket hög risk för kardiovaskulär sjukdom och ska i regel behandlas med lipider
- Normoglykemi:
- Prediabetes och diabetes bör behandla enligt rådande riktlinjer
Annan behandling
- Kirurgi vid asymtomatisk karotisstenos rekommenderas inte.
- Vid symtomgivande karotisstenos rekommenderas karotiskirurgi inom 14 dagar.
- Trombendartärektomi/karotisendarterektomi (CEA) rekommenderas i första hand, behandling med stent är ett alternativ.
Komplikationer
- Stroke och TIA.
- Andra hjärt-kärlsjukdomar.
Prognos
- Patienter med symtomgivande karotisstenos på över 50 % har nytta av kirurgisk behandling och prognosen är god vid tidig behandling inom 14 dagar.
- Prognosen hos patienter med asymtomatisk sjukdom är god och förbättrats ytterligare genom adekevat medicinsk behandling.
Källor
- Swedvasc. Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi. Swedvasc's årsrapport 2019 för 2018 års verksamhet. (Hämtad 2019-08-12).
- Brott TG, Halperin JL, Abbara S, et al. 2011 ASA/ACCF/AHA/AANN/AANS/ACR/ASNR/CNS/SAIP/SCAI/SIR/SNIS/SVM/SVS guideline on the management of patients with extracranial carotid and vertebral artery disease. Circulation. 2011;124:e54-e130.
- Rerkasem K, Rothwell PM. Carotid endarterectomy for symptomatic carotid stenosis. Cochrane Database Syst Rev 2011; 13: CD001081.
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
SGLT-2 hämmare i centrum vid europeisk diabeteskongress
Highlights från EASD 2022 i Stockholm, ett synnerligen lyckat hydridmöte som innehöll en mycket bred palett med intressanta sessioner så som till exempel heta metaanalyser inom kost och typ 2 diabetes. Vidare DELIVER trial som befäster betydelsen av SGLT-2 hämmare inom hjärtsvikt, reviderade riktlinjer för typ 2 diabetes i samarbete med ADA, Charcotfoten och betablockargel mot fotsår, helt automatisk insulinpumpar, samt dessutom en uppdatering kring UKPDS efter 44 år!
-
Ny cellterapi mot hjärtsvikt identifierad
En cellterapi mot hjärtsvikt, med potenial att läka skador efter en hjärtinfarkt har identifierats av bland annat svenska forskare.
-
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ett syndrom som definieras som: otillräcklig hjärtminutvolym (cardiac output, CO) för att möta kroppens behov (framåtsvikt) eller tillräcklig hjärtminutvolym, men endast tack vare kompensatoriskt förhöjda fyllnadstryck (bakåtsvikt).
-
ESC 2021: Fokus på individen i nya riktlinjer om prevention
Den viktigaste förändringen i riktlinjerna för prevention är en betydligt större betoning på individualisering av behandling samt patientens delaktighet i besluten. Det anser Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
-
Stora geografiska skillnader i risken att drabbas av hjärtinfarkt
Att drabbas av hjärtinfarkt är nästan dubbelt så stor i Norrbotten jämfört med Uppsala län – och klyftorna verkar dessutom växa. Så vad krävs egentligen för att jämna ut de regionala skillnaderna?
-
AV-block och grenblock
örekomst av AV-block och grenblock ökar med åldern, och är vanligare bland män och bland personer med känd kardiovaskulär sjukdom.
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.