Studier visar att roflumilast ger en 13 procentig minskning av exacerbationer hos KOL-patienter per år, jämfört med placebo. Hos dem med samtidig kronisk bronkit ligger minskningen på 25–40 procent.

– Det är alltså främst denna grupp av patienter som har nytta av roflumilast, berättar Kjell Larsson när han föreläste under den av Dagens Medicin anordnade Astma- och KOL-dagen i Stockholm den 7 september.

Det framhölls även att inhalationskortison alltid skall ges tillsammans med långverkande luftrörsvidgande läkemedel. En stor treårig studie (TORCH) visar att kombinationen fluticason/salmeterol (Seretide®) minskar medelsvåra och svåra exacerbationer med 25 procent jämfört med placebo, 12 procent jämfört med salmeterol och 9 procent jämfört med enbart fluticason.

Lösningen spirometri på vidare indikationer

Men för att ha nytta av nya läkemedel och rekommenderade kombinationer måste de drabbade patienterna först hittas och diagnostiseras. Enligt en svensk studie från 2007, där man efter en enkät bland 43 784 personer som varit sjukskrivna i två veckor eller mer låtit 3887 av dessa utföra spirometri, såg man att 596 av dem led av KOL. Enbart 17 procent hade en diagnos sedan tidigare.

– Det är många som inte vet om att de lider av KOL. I ovan nämnda studie deltog en man med FEV1 på 19 procent av förväntat normalvärde, gränsen för svår KOL går vid 49 procent av förväntat normalvärde.

Vården blir bättre och bättre på att hitta de drabbade, men fortfarande är det många som missas. Orsaken till detta är att det inte görs tillräckligt med spirometri.

– I Stockholm gjordes spirometri på mindre än en procent av de listade patienterna 2009. Inom andra områden, såsom blodtrycksmätning, ligger siffran på närmare 100 procent precis som den ska göra, men spirometri eftersätts, och jag vet inte varför. Troligtvis spelar utbildning och resurser in. Lösningen för att hitta KOL-patienterna är utan tvekan att göra spirometri på mycket vidare indikationer, säger Kjell Larsson.

Inte alla är rökare

KOL är en inflammatorisk sjukdom och förekommer ofta ihop med hjärtsvikt, hjärtinfarkt, åderförkalkning, osteoporos och lungcancer. Rökning är den största bakomliggande orsaken, men inte den enda.

– Nio procent av kvinnorna och fem procent av männen som dör i KOL, har inte varit rökare.

Behandling av KOL består av fyra delar: Rökstopp/avbrytande av annan exponering, läkemedel (symtomlindrande respektive exacerbationsförebyggande), fysisk träning samt samarbete mellan flera medicinska discipliner.

– En del av de rekommenderade läkemedlen är dyra. Tiotropium till exempel hamnade på Kloka listan först 2009 – förhoppningsvis har alla 21 landsting den på sin rekommendationslista idag. Om patienterna inte får rätt läkemedel ökar behovet av sluten vård och den totala kostnaden för samhället blir ännu större, i och med att sjukvårdsnotan blir dyrare.

Hur ser framtidens läkemedelsbehandling av KOL ut?

– Om man kan hitta någon effektiv specifik hämmare av olika mediatorer, som till exempel hämmar invandring av inflammatoriska celler i luftvägarna, så kan det vara en fördel. Likaså om man kan hitta något som hämmar fibrosutvecklingen, och där är man en liten bit på väg, så kan det ha betydelse. Möjligen kommer det i en avlägsen framtid att vara en fördel att kunna återskapa lungceller, vilket det finns experimentella studier som tyder på att man kan göra.