Intervju | Lungmedicin

Lundaforskare vill få lungan att läka sig själv vid KOL

Med hjälp av särskilda stamceller hoppas svenska forskare kunna styra bindvävsprocessen i lungorna. En metod som kan bädda för den första botande behandlingen mot kroniska lungsjukdomar. ”Jag tror det här är rätt väg att gå”, säger professor Gunilla Westergren-Thorsson.


Publicerad den: 2015-08-25
Författare: Maria Gustavsson, Redaktör, NetdoktorPro

Annons

– Vi undersöker samspelet mellan stamceller och vävnadsmodifiering med förhoppning om att kunna styra reparationen av skadad lungvävnad, säger Leif Bjermer som är professor och överläkare i lungmedicin och allergologi vid Skånes universitetssjukhus.

Han är en av dem som arbetar med den nya studien vid Lunds universitet. De svenska forskarna strävar efter att kunna reglera reparationsprocessen av bindväv i lungorna.
Syftet är att kunna läka vävnadsskador som uppstår vid kroniska lungsjukdomar, exempelvis KOL. Forskarna använder progenitorceller, det vill säga stamceller som har genomgått en viss mognad.

Arbetet fokuserar på två särskilda cellinjer, berättar Gunilla Westergren-TProfessor Gunilla Westergren-Thorssonhorsson.
Hon är professor i medicinsk cellbiologi vid Lunds universitet, och leder arbetet med den pågående studien.

– Den ena stamcellslinjen ger parenkym, det vill säga den funktionella vävnaden i lungorna. Den andra linjen bildar epitelceller. I dagsläget har vi lyckats odla fram en hel epitelbarriär in vitro utifrån en av dessa stamceller, säger hon.

Fick nyligen tekniken att fungera

Tanken är att nya stamceller ska föras in i den sjuka lungvävnaden, men forskarna vill även påverka redan befintliga stamceller i lungorna. Studien startade 2014 efter ett bidrag på 31 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning.

– Hittills har det mest handlat om grundläggande arbete. Men nyligen fick vi äntligen tekniken att fungera vilket är en stor framgång, säger Leif Bjermer.

Nästa steg var att testa metoden på kliniskt material. Forskargruppen använder lungvävnad från KOL-patienter som man fått i samband med lungtransplantationer. En central del är att stamcellerna ska överleva i den sjuka miljön, påpekar Gunilla Westergren-Thorsson.

– Vi avlägsnar samtliga celler från vävnadsprovet innan stamcellerna förs in. Förhoppningen är att progenitorcellerna överlever och differentierar till de celler som behövs för att bygga upp en fungerande lungvävnad.

Hittills ser resultaten lovande ut.

– Nu vet vi vad stamcellerna behöver för att överleva i den sjuka miljön, säger Gunilla Westergren-Thorsson.

Forskarna har även gjort andra spännande upptäckter under studiens gång. Exempelvis att blodburna fibrocyter kan ta sig in i lungorna.

– Om inte det lokala svaret räcker så migrerar dessa fibrocyter in i lungvävnaden för att läka skadan. Det är en mycket intressant upptäckt, säger hon.

Ser stor potential i metoden

Tanken är att stamcellstekniken ska vara applicerbar på ett större spann av lungskador – alltifrån måttlig vävnadsskada till mer uttalad förstörelse. Dock kräver metoden att viss matrix är bevarad i lungan. Det måste finnas ett vävnadsskelett att utgå ifrån, påpekar Leif Bjermer. Han tror dock att tillvägagångssättet med stamceller rymmer stora möjligheter.

– Råttor med emfysem har setts nybilda lungvävnad i tidigare djurstudier. Om potentialen finns hos sådana primitiva arter borde det även gå att utföra på människa, säger han. 

Studien vid Lunds universitet är inriktad på vävnadsreparation vid KOL, men förhoppningsvis kan metoden också nyttjas vid exempelvis lungfibros eller i samband med lungtransplantationer. 

Annons
Annons

– Genom att använda stamceller kommer vi undan problematiken med immunförsvaret och avstötning. Att använda kroppens egna reparationssystem tror jag är rätt väg att gå, säger Gunilla Westergren-Thorsson.

I dagsläget är studien inne på sitt andra år av totalt fem. Både Gunilla Westergren-Thorsson och Leif Bjermer talar för att deras arbete kan utgöra grunden för den första botande terapin mot kroniska lungsjukdomar.

– Om vi kan styra vävnadsprocessen via stamceller bäddar det för fantastiska behandlingsmöjligheter för våra patienter med KOL, säger Gunilla Westergren-Thorsson.

Leif Bjermer fortsätter:

– I förlängningen kan det mycket väl leda till en botande behandling. Fast det är svårt att säga hur långt bort det är, i dag sker ju saker inom medicinen som man inte trodde var möjliga för 10-20 år sedan.

Foto: Lunds universitet

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons