Lundaforskare vill få lungan att läka sig själv vid KOL
Med hjälp av särskilda stamceller hoppas svenska forskare kunna styra bindvävsprocessen i lungorna. En metod som kan bädda för den första botande behandlingen mot kroniska lungsjukdomar. ”Jag tror det här är rätt väg att gå”, säger professor Gunilla Westergren-Thorsson.
– Vi undersöker samspelet mellan stamceller och vävnadsmodifiering med förhoppning om att kunna styra reparationen av skadad lungvävnad, säger Leif Bjermer som är professor och överläkare i lungmedicin och allergologi vid Skånes universitetssjukhus.
Han är en av dem som arbetar med den nya studien vid Lunds universitet. De svenska forskarna strävar efter att kunna reglera reparationsprocessen av bindväv i lungorna.
Syftet är att kunna läka vävnadsskador som uppstår vid kroniska lungsjukdomar, exempelvis KOL. Forskarna använder progenitorceller, det vill säga stamceller som har genomgått en viss mognad.
Arbetet fokuserar på två särskilda cellinjer, berättar Gunilla Westergren-Thorsson.
Hon är professor i medicinsk cellbiologi vid Lunds universitet, och leder arbetet med den pågående studien.
– Den ena stamcellslinjen ger parenkym, det vill säga den funktionella vävnaden i lungorna. Den andra linjen bildar epitelceller. I dagsläget har vi lyckats odla fram en hel epitelbarriär in vitro utifrån en av dessa stamceller, säger hon.
KURS - Immunterapi vid lungcancer: Här lär du dig det senaste om immunterapi vid lungcancer »
Fick nyligen tekniken att fungera
Tanken är att nya stamceller ska föras in i den sjuka lungvävnaden, men forskarna vill även påverka redan befintliga stamceller i lungorna. Studien startade 2014 efter ett bidrag på 31 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning.
– Hittills har det mest handlat om grundläggande arbete. Men nyligen fick vi äntligen tekniken att fungera vilket är en stor framgång, säger Leif Bjermer.
Nästa steg var att testa metoden på kliniskt material. Forskargruppen använder lungvävnad från KOL-patienter som man fått i samband med lungtransplantationer. En central del är att stamcellerna ska överleva i den sjuka miljön, påpekar Gunilla Westergren-Thorsson.
– Vi avlägsnar samtliga celler från vävnadsprovet innan stamcellerna förs in. Förhoppningen är att progenitorcellerna överlever och differentierar till de celler som behövs för att bygga upp en fungerande lungvävnad.
Hittills ser resultaten lovande ut.
– Nu vet vi vad stamcellerna behöver för att överleva i den sjuka miljön, säger Gunilla Westergren-Thorsson.
Forskarna har även gjort andra spännande upptäckter under studiens gång. Exempelvis att blodburna fibrocyter kan ta sig in i lungorna.
– Om inte det lokala svaret räcker så migrerar dessa fibrocyter in i lungvävnaden för att läka skadan. Det är en mycket intressant upptäckt, säger hon.
Ser stor potential i metoden
Tanken är att stamcellstekniken ska vara applicerbar på ett större spann av lungskador – alltifrån måttlig vävnadsskada till mer uttalad förstörelse. Dock kräver metoden att viss matrix är bevarad i lungan. Det måste finnas ett vävnadsskelett att utgå ifrån, påpekar Leif Bjermer. Han tror dock att tillvägagångssättet med stamceller rymmer stora möjligheter.
– Råttor med emfysem har setts nybilda lungvävnad i tidigare djurstudier. Om potentialen finns hos sådana primitiva arter borde det även gå att utföra på människa, säger han.
Studien vid Lunds universitet är inriktad på vävnadsreparation vid KOL, men förhoppningsvis kan metoden också nyttjas vid exempelvis lungfibros eller i samband med lungtransplantationer.
– Genom att använda stamceller kommer vi undan problematiken med immunförsvaret och avstötning. Att använda kroppens egna reparationssystem tror jag är rätt väg att gå, säger Gunilla Westergren-Thorsson.
I dagsläget är studien inne på sitt andra år av totalt fem. Både Gunilla Westergren-Thorsson och Leif Bjermer talar för att deras arbete kan utgöra grunden för den första botande terapin mot kroniska lungsjukdomar.
– Om vi kan styra vävnadsprocessen via stamceller bäddar det för fantastiska behandlingsmöjligheter för våra patienter med KOL, säger Gunilla Westergren-Thorsson.
Leif Bjermer fortsätter:
– I förlängningen kan det mycket väl leda till en botande behandling. Fast det är svårt att säga hur långt bort det är, i dag sker ju saker inom medicinen som man inte trodde var möjliga för 10-20 år sedan.
Foto: Lunds universitet
-
Pneumokocksjukdom - bli expert på att identifiera högriskpatienter
Tillsammans med Jonas Ahl, överläkare i infektionssjukdomar, har NetdoktorPro tagit fram olika patientfall som kan vara till hjälp i den kliniska vardagen.
-
Pneumokocksjukdom - här är riskgruppen där många saknar skydd
Region Norrbotten såg flera vinster i att vaccinera alla 65-plussare mot pneumokocker och valde att inte vänta på ett nationellt beslut - nu drygt två år senare konstaterar smittskyddsläkaren Anders Nystedt att efterfrågan på vaccin är stor.
-
Tidigare rökare med misstänkt lungcancer
Förskoleläraren Katarina, 62 år, behandlas idag för lindrig hypertoni och astma. Nu söker hon akut vård för en övre luftvägsinfektion då hon sett strimmor av blod i upphostningarna. Finns det skäl för att misstänka lungcancer?
-
3 patienter där lungcancer alltid ska uteslutas
Att hitta lungcancer i ett tidigt stadie är avgörande och ökar möjligheten att bli botad. Dessvärre är sjukdomen ofta svårupptäckt i och med diffusa symtom. Här är tre patienter som alltid bör utredas vidare.
-
Nu ska färre norrbottningar få lunginflammation
I fjol pratade NetdoktorPro med smittskyddsläkaren Anders Nystedt, som i väntan på ett nationellt beslut om att vaccinera riskgrupper mot pneumokocker, tillsammans med kollegorna, tog saken i egna händer.
-
KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom
KOL är egentligen ett samlingsbegrepp för flera olika sjukdomstillstånd i luftvägar och lungor som uttrycks olika starkt hos olika individer. Ofta finner man hos en och samma individ olika sjukdomsmönster lokaliserade till olika delar av en och samma lunga. I praktiken är rökning den dominerande orsaksfaktorn men även icke-rökare drabbas.
-
Sarkoidos
En idiopatisk, granulomatös, inflammatorisk multisystemsjukdom av okänd orsak som oftast påverkar lungor och intratorakala lymfkörtlar, men som även kan ha extrathorakala manifestationer.
-
Lunghamartom
Ett hamartom är en godartad tumör i ett organ. Det består av vävnad som finns normalt på stället, men som växer på ett oorganiserat sätt. Lunghamartom är vanligtvis solitära och växer långsamt.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu