Var tredje KOL-patient har aldrig gjort en spirometri

Närmare 700 000 svenskar lever med någon av diagnoserna KOL, förmaksflimmer eller hjärtsvikt. Men en stor del av dessa patienter vet inte om sin sjukdom eftersom diagnostisering vanligtvis sker sent under sjukdomsförloppet.

– Om bara några år kommer KOL vara världens tredje vanligaste dödsorsak. Tittar vi på Sverige är vi redan där, säger Peter Odebäck som är specialistläkare i allmänmedicin.

I dag beräknas uppemot en halv miljon svenskar ha kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Sjukdomen karaktäriseras av en bestående inflammation i lungträdet som involverar både större luftvägar och bronkioler. Den konstanta inflammationen orsakar obstruktion samt en progressiv kollaps av alveolerna vilket leder till en stor aktiv lungvolym.

Av de 500 000 personer som är drabbade av KOL får i genomsnitt 20 procent en diagnos. Dessutom är det få patienter som genomför en komplett spirometri.

– I dag vet vi att var tredje patient med en KOL-diagnos aldrig har gjort en spirometri. Enligt kvalitetsbokslutet för Stockholm län 2013 fick endast två procent av alla listade patienter genomföra en spirometri – den siffran behöver fyrdubblas om vi ska kunna hitta fler KOL-drabbade i god tid.

En effektiv behandling i ett tidigt skede av sjukdomen är a och o, betonar Peter Odebäck.

– Det kan hejda sjukdomsförloppet och utgöra skillnaden mellan ett aktiv pensionärsliv och ett liv med kronisk andningssvikt och syrgasbehandling.

Förenklade rutiner för spirometri

KOL ökar drastiskt bland svenskarna och risken att insjukna stiger med åldern. Årligen dör närmare 3 000 personer till följd av sjukdomen, enligt statistik från Hjärt-lungfonden. Men mortaliteten är sannolikhet högre än så eftersom det finns en utbredd underdiagnostisering.  

– Underdiagnostiken bottnar i kombination av att personen bär på skamkänslor och därför inte söker vård, samt att primärvården har svårt att hitta dessa patienter. Nu finns dock ett förslag om att införa screening för KOL med hjälp av en enkel mätare – därmed kan vi enklare identifiera vilka patienter som behöver en komplett spirometri.

Om några månader släpper Socialstyrelsen uppdaterade nationella riktlinjer för KOL och astma. Det nya materialet har ett tydligare styr- och ledningsperspektiv, samt ett större fokus på fysisk aktivitet som behandling. Den uppdaterade versionen innehåller även reviderade rekommendationer gällande dynamisk spirometri, påpekar Peter Odebäck.

– I riktlinjerna finns nya och förenklade rutiner för spirometrin vid KOL. Jag tror det leder till att vi kommer identifiera fler patienter i fortsättningen. 

Seminariet arrangerades av hjärt- och lungsjukas riksförbund, Hjärt och Lung.