Acute respiratory distress syndrome (ARDS, andnödssyndrom)
Bakgrund
- ARDS, acute respiratory distress syndrome eller på svenska akut andningssviktsyndrom eller andnödssyndrom.
- Ett tillstånd med hypoxisk lungsvikt till följd av icke-kardiogent lungödem och diffus lunginflammation som ofta komplicerar annan akut sjukdom.
Epidemiologi
- Varierande incidens.
- Incidensen har ökat dramatiskt till följd av covid-19-pandemin.
Etiologi och patogenes
- ARDS beror på en inflammatorisk reaktion, vätskefördelning, påverkad lungdynamik och ändrad lungcirkulation.
- Pullmonell ARDS:
- Pneumoni, särskilt vid covid-19
- Aspiration
- Inhalation av toxiska ämnen, rökning
- Trauma, kirurgi
- Drunkning
- Vaskulit
- Fettembolier
- RS-infektion (barn)
- Extrapulmonell ARDS:
- Olika former av sepsis (blodtransfusion, trauma, pankreatit, läkemedel)
- Brännskador
- Kirurgi
- Icke-kardiell chock
ICD-10
- J80 Akut andningssviktsyndrom hos vuxen
Anamnes
- Patienten är ofta för sjuk för att kunna ge en fullständig historia.
- Uttalad dyspné och takypné.
- Det kan vara utmanande att skilja okomplicerad allvarlig pneumoni från ARDS:
- ARDS bör misstänkas hos patienter med progressiv dyspné, ett ökande behov av syrgas och bilaterala alveolära infiltrat på röntgen inom 6–72 timmar efter den misstänkt utlösta händelsen
- Uppgifter som talar för annan etiologi:
- Känd hjärtsvikt – akut lungödem mer troligt
- Känd astma/KOL
NetdoktorPro rapporterar från ERS
Följ vår bevakning av European Respiratory Society (ERS) årliga kongress. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Kliniska fynd
- Vanligen sparsamma fynd utan patologiska andningsljud.
- Dyspné, takypné, hypoxi.
- Feber kan förekomma vid ARDS och pneumoni/andra infektiösa tillstånd.
- Förvirring, cyanos och/eller svettning kan förekomma vid allvarlig sjukdom.
- Bedöm tecken på hjärtsvikt (halsvenstas, tredje hjärtton) och pneumoni (rassel, purulent sputum).
Utredning av ARDS
- Diagnosen ställs utifrån följande kriterier:
- Lungskada med akut debut, inom en vecka efter en orsakande faktor, progredierande
- Bilaterala förtätningar på lungröntgen som inte kan förklaras av andra tillstånd
- Lungsvikt som inte kan förklaras till följd av hjärtsvikt eller hypervolemi
- Minskad oyxeneringsindex:
- Lätt ARDS (oxygeneringsindex (PaO2/FiO2) = 26–40 och PEEP ≥5 cm H20)
- Måttlig ARDS (oxygeneringsindex (PaO2/FiO2) = 13–25 och PEEP ≥5 cm H20)
- Svår ARDS (oxygeneringsindex (PaO2/FiO2) <13 och PEEP ≥5 cm H20)
- Pulsoximetri:
- Saturation <93 %
- Andra undersökningar (på sjukhus) är blodgaser, röntgen, DT, ultraljud, mikrobiologisk undersökning och olika blodprover.
Differentialdiagnoser
- De vanligaste differentialdiagnoserna till ARDS är akut lungödem till följd av hjärtsvikt och allvarlig pneumoni utan ARDS.
- Akut lungskada (acute lung injury) har samma diagnostiska kriterier men mindre uttalad hypoxi (oxygeneringsindex >40).
- Akut lungödem
- Exacerbation av astma
- Exacerbation av KOL
- Pneumoni
- Akut eosinofil pneumoni
- Hypersensitivitetspneumonit
- Pneumothorax
- Salicylatförgiftning
- Sepsis
Behandling av acute respiratory distress syndrome (ARDS)
- De flesta patienter med tillståndet behöver respiratorvård (invasiv eller icke-invasiv).
- Stödjande behandling:
- Innebär bland annat användning av sederande läkemedel, optimal hemodynamisk behandling, näringstillförsel, normoglykemi och profylax mot DVT/magsår
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Läkemedelsbehandling
- Primär ARDS-behandling med kortikosteroider, beta-2-stimulerare, statiner, inhalerad NO och prostacyklininhalation rekommenderas inte.
- Muskelavslappnande läkemedel kan användas.
Annan behandling
- Bukläge.
- ECMO (extrakorporeal membran oxygenering).
- Vätskerestriktion.
Komplikationer
- Akut:
- Multiorgansvikt
- Djup ventrombos
- Gastrointestinal blödning
- Komplikationer till respiratorvård (barotrauma, sjukhusförvärvad infektion)
- Post-intensive care syndrome:
- Muskelsvaghet
- Kognitiv svikt
- Posttraumatiskt stressyndrom
- Depression och ångesttillstånd
- Långvariga smärtor
- Sexuell dysfunktion
Prognos
- Dödlighet:
- 27 % vid lätt ARDS
- 32 % vid måttlig ARDS
- 45 % vid svår ARDS
- Fullständig återhämtning är möjligt.
- Kvarvarande respiratorisk sjukdom finns hos cirka 50 % av patienterna:
- Restriktiv ventilationsdefekt
- Diffusionsstörning
- Livskvaliteten är ofta försämrad under månader till år efter ARDS.
Källor
- Rezoagli E, Fumagalli R, Bellani G. Definition and epidemiology of acute respiratory distress syndrome. Ann Transl Med. 2017;5(14):282.
- Wu C, Chen X, Cai Y, et al. Risk Factors Associated With Acute Respiratory Distress Syndrome and Death in Patients With Coronavirus Disease 2019 Pneumonia in Wuhan, China. JAMA Intern Med.
- Claesson J, Freundlich M, Gunnarsson I, et al. Scandinavian clinical practice guideline on fluid and drug therapy in adults with acute respiratory distress syndrome. Acta Anaesthesiol Scand. 2016;60(6):697–709.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från ERS (European Respiratory Society) årliga kongress? Lämna din e-postadress här »
-
ERS – NetdoktorPro bevakar kongressen
Här samlar vi vår kongressbevakning från European Respiratory Society (ERS) internationella kongress. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
-
Astma – senaste nytt inom området
Här kan du läsa en sammanfattning om vad som är nytt inom området astma gällande exempelvis kombinationsbehandlingar, biologiska läkemedel, allergispecifik immunterapi, Precisionsmedicin och digitala verktyg.
-
Stora skillnader i praxis vid behandling av KOL – så här bör du inom sjukvården tänka
Även om den medicinska utvecklingen gått framåt så finns det idag fortfarande stora skillnader i hur KOL-patienter tas om hand i vården. För att minimera bristerna i omhändertagandet och att fler ska få möjlighet till en bra behandling är det viktigt att riktlinjer efterföljs.
-
Två typer av svår astma som kan behandlas med biologiska läkemedel
Mycket har hänt de senaste åren när det gäller läkemedel vid svår astma. Bland annat har biologiska läkemedel blivit ett allt vanligare behandlingsalternativ. För att fler ska bli hjälpta av de nya behandlingsmetoderna behöver vårdpersonal bli bättre på att särskilja och känna igen olika typer av astma.
-
Infektionsexperten: “Alla läkare borde tänka lite mer förebyggande”
Det är viktigt att professionen är insatt och föreslår pneumokockvaccination till dem som riskerar att drabbas av svår sjukdom. Här delar infektionsläkaren Jonas Ahl med sig av sina bästa råd till kollegorna som träffar patienter i riskgrupp.
-
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
-
Kombinationsbehandling mer effektiv vid astma
Nya forskningsresultat visar att kortverkande beta 2-stimulerare tillsammans med glukokortikoid ger bättre resultat vid astma jämfört med behandling med enbart beta 2-stimulerare.
-
Akut bronkit
Akut infektion i de nedre luftvägarna som förorsakar inflammation i bronkerna, men inte inflammation i lungparenkymet.