Medicinsk översikt | Lungmedicin

Acute respiratory distress syndrome (ARDS, andnödssyndrom)


Uppdaterad den:
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • ARDS, acute respiratory distress syndrome eller på svenska akut andningssviktsyndrom eller andnödssyndrom.
  • Ett tillstånd med hypoxisk lungsvikt till följd av icke-kardiogent lungödem och diffus lunginflammation som ofta komplicerar annan akut sjukdom.

Epidemiologi

  • Varierande incidens.
  • Incidensen har ökat dramatiskt till följd av covid-19-pandemin.

Etiologi och patogenes

  • ARDS beror på en inflammatorisk reaktion, vätskefördelning, påverkad lungdynamik och ändrad lungcirkulation.
  • Pullmonell ARDS:
    • Pneumoni, särskilt vid covid-19
    • Aspiration
    • Inhalation av toxiska ämnen, rökning
    • Trauma, kirurgi
    • Drunkning
    • Vaskulit
    • Fettembolier
    • RS-infektion (barn)
  • Extrapulmonell ARDS:
    • Olika former av sepsis (blodtransfusion, trauma, pankreatit, läkemedel)
    • Brännskador
    • Kirurgi
    • Icke-kardiell chock

ICD-10

  • J80 Akut andningssviktsyndrom hos vuxen

Anamnes

  • Patienten är ofta för sjuk för att kunna ge en fullständig historia.
  • Uttalad dyspné och takypné.
  • Det kan vara utmanande att skilja okomplicerad allvarlig pneumoni från ARDS:
    • ARDS bör misstänkas hos patienter med progressiv dyspné, ett ökande behov av syrgas och bilaterala alveolära infiltrat på röntgen inom 6–72 timmar efter den misstänkt utlösta händelsen
  • Uppgifter som talar för annan etiologi:
    • Känd hjärtsvikt – akut lungödem mer troligt
    • Känd astma/KOL

Kliniska fynd

  • Vanligen sparsamma fynd utan patologiska andningsljud.
  • Dyspné, takypné, hypoxi.
  • Feber kan förekomma vid ARDS och pneumoni/andra infektiösa tillstånd.
  • Förvirring, cyanos och/eller svettning kan förekomma vid allvarlig sjukdom.
  • Bedöm tecken på hjärtsvikt (halsvenstas, tredje hjärtton) och pneumoni (rassel, purulent sputum).

Utredning av ARDS

  • Diagnosen ställs utifrån följande kriterier:
    • Lungskada med akut debut, inom en vecka efter en orsakande faktor, progredierande
    • Bilaterala förtätningar på lungröntgen som inte kan förklaras av andra tillstånd
    • Lungsvikt som inte kan förklaras till följd av hjärtsvikt eller hypervolemi
    • Minskad oyxeneringsindex:
      • Lätt ARDS (oxygeneringsindex (PaO2/FiO2) = 26–40 och PEEP ≥5 cm H20)
      • Måttlig ARDS (oxygeneringsindex (PaO2/FiO2) = 13–25 och PEEP ≥5 cm H20)
      • Svår ARDS (oxygeneringsindex (PaO2/FiO2) <13 och PEEP ≥5 cm H20)
  • Pulsoximetri:
    • Saturation <93 %
  • Andra undersökningar (på sjukhus) är blodgaser, röntgen, DT, ultraljud, mikrobiologisk undersökning och olika blodprover.

Differentialdiagnoser

  • De vanligaste differentialdiagnoserna till ARDS är akut lungödem till följd av hjärtsvikt och allvarlig pneumoni utan ARDS.
  • Akut lungskada (acute lung injury) har samma diagnostiska kriterier men mindre uttalad hypoxi (oxygeneringsindex >40).
  • Akut lungödem
  • Exacerbation av astma
  • Exacerbation av KOL
  • Pneumoni
  • Akut eosinofil pneumoni
  • Hypersensitivitetspneumonit
  • Pneumothorax
  • Salicylatförgiftning
  • Sepsis

Behandling av acute respiratory distress syndrome (ARDS)

  • De flesta patienter med tillståndet behöver respiratorvård (invasiv eller icke-invasiv).
  • Stödjande behandling:
    • Innebär bland annat användning av sederande läkemedel, optimal hemodynamisk behandling, näringstillförsel, normoglykemi och profylax mot DVT/magsår

Läkemedelsbehandling

  • Primär ARDS-behandling med kortikosteroider, beta-2-stimulerare, statiner, inhalerad NO och prostacyklininhalation rekommenderas inte.
  • Muskelavslappnande läkemedel kan användas.

Annan behandling

  • Bukläge.
  • ECMO (extrakorporeal membran oxygenering).
  • Vätskerestriktion.

Komplikationer

  • Akut:
    • Multiorgansvikt
    • Djup ventrombos
    • Gastrointestinal blödning
    • Komplikationer till respiratorvård (barotrauma, sjukhusförvärvad infektion)
  • Post-intensive care syndrome:
    • Muskelsvaghet
    • Kognitiv svikt
    • Posttraumatiskt stressyndrom
    • Depression och ångesttillstånd
    • Långvariga smärtor
    • Sexuell dysfunktion

Prognos

  • Dödlighet:
    • 27 % vid lätt ARDS
    • 32 % vid måttlig ARDS
    • 45 % vid svår ARDS
  • Fullständig återhämtning är möjligt.
  • Kvarvarande respiratorisk sjukdom finns hos cirka 50 % av patienterna:
    • Restriktiv ventilationsdefekt
    • Diffusionsstörning
  • Livskvaliteten är ofta försämrad under månader till år efter ARDS.

Källor

  • Rezoagli E, Fumagalli R, Bellani G. Definition and epidemiology of acute respiratory distress syndrome. Ann Transl Med. 2017;5(14):282. 
  • Wu C, Chen X, Cai Y, et al. Risk Factors Associated With Acute Respiratory Distress Syndrome and Death in Patients With Coronavirus Disease 2019 Pneumonia in Wuhan, China. JAMA Intern Med. 
  • Claesson J, Freundlich M, Gunnarsson I, et al. Scandinavian clinical practice guideline on fluid and drug therapy in adults with acute respiratory distress syndrome. Acta Anaesthesiol Scand. 2016;60(6):697–709.

Annons
Annons
Annons