Lunghamartom
KURS - Immunterapi vid lungcancer: Här lär du dig det senaste om immunterapi vid lungcancer »
Bakgrund
- Ett hamartom är en godartad tumör i ett organ. Det består av vävnad som finns normalt på stället, men som växer på ett oorganiserat sätt.
- Lunghamartom är vanligtvis solitära och växer långsamt. De flesta lunghamartom är <4 cm i diameter när de upptäcks, även om de kan bli upp till 10 cm i diameter
Epidemiologi
- Tillståndet finns hos 0,025–0,32 % av befolkningen och är den vanligast förekommande benigna tumören i lungorna.
- Lunghamartom förekommer oftare bland män och är vanligast i åldersgruppen 50–60 år.
Etiologi och patogenes
- Föreslagna teorier om orsaken till lunghamartom är medfödda malformationer, hyperplasi av normal lungvävnad, kartilaginösa benigna tumörer eller respons på inflammation.
- Vid vissa syndrom uppstår multipla hamartom, som till exempel vid Carney-komplex, ett syndrom där patienten har lunghamartom, gastriska leiomyoblastom och fungerande extra-adrenala paragangliom.
ICD-10
- D14 Benign tumör i mellanöra och andningsorgan
- D14.3 Benign tumör i bronk och lunga
Anamnes
- Det flesta patienterna med hamartom är asymtomatiska, särskilt om lesionen ligger perifert – vilket är fallet hos upp till 90 % av patienterna.
- Centrala eller endobronkiella lesioner är däremot ofta förknippade med symtom och tecken på obstruktion – hemoptys, hosta och väsande andning
Kliniska fynd
- Vanligtvis inga kliniska fynd.
Utredning av lunghamartom
- Röntgen:
- På vanliga lungröntgenbilder har lunghamartom ett karakteristisk utseende som en väldefinierad, solitär lungtumör.
- Cirka 15–30 % av lunghamartomen är förkalkade.
- Karakteristiska komma-formade, eller popcorn-formade, förkalkningar är närmast patognomont för lunghamartom.
- DT:
- Fynd vid DT liknar dem som fås vid röntgen, men ger mer detaljerad information om lesionernas interna arkitektur och morfologi.
- Speciellt kalcium och fett ses bättre med DT än med röntgen.
- DT-kriterier som talar för hamartom:
- <4 cm
- Välavgränsade kanter
- Kalcifiering eller fettkomponenter
- FDG-PET kan ibland vara användbart för att bedöma förändringar med intermediär risk för malignitet.
- Histologi:
- Om förändringarna saknar fettkomponenter eller karakteristiskt kalcifieringsmönster behöver biopsi tas för att utesluta malignitet. Detta görs med finnålsaspiration ofta via bronkoskopi.
- Diagnosen bekräftas om brosk och fibromyxoida fragment påvisas.
- Uppföljning:
- De flesta tumörer växer långsamt, med en genomsnittlig hastighet på 3 mm/år.
- Upprepade röntgenbilder kan visa långsam tillväxt. Om tumören växer snabbt kan den vara svår att skilja från lungcancer.
Differentialdiagnoser
- Lungcancer
- Granulom
Behandling av lunghamartom
- Lesioner som visar minimal tillväxt eller som inte ger symtom kan följas upp med upprepade röntgenkontroller.
- Resektion görs av symtomatiska, snabbt växande hamartom eller om malignitet inte kan uteslutas:
- Vanligen görs kilresektion eller enukleation av perifera tumörer och bronkoskopisk borttagning av endobronkiella lesioner.
- I sällsynta fall, när ovanstående operationsmetoder inte är möjliga, exempelvis vid djupa, multipla eller stora förändringar kan lobektomi eller pulmektomi behöva göras.
Komplikationer
- I vissa fall luftvägsobstruktion som ger atelektaser och återkommande pneumonier.
- I sällsynta fall transformation av hamartomet till sarkom.
- Eventuellt komplikationer i samband med utredning (biopsi, bronkoskopi).
- Incidensen av lungcancer har rapporterats vara sex gånger högre bland patienter med lunghamartom jämfört med friska kontroller.
Prognos
- Lunghamartom är inte associerat med ökad morbiditet eller mortalitet.
Källor
- Lundee KS, Raj MS, Ludhwani D. Pulmonary Hamartoma. StatPearls Publishing, 2019.
- Cosio BG, Villena V, Echave-Sustaeta J. Endobronchial hamartoma. Chest 2002; 122: 202-5.
- Radosavljevic V, Gardijan V, Brajkovic M, Andric Z. Lung hamartoma--diagnosis and treatment. Med Arh. 2012. 66(4):281-2.
-
Här är några tidiga symtom vid lungcancer
Primärvårdsläkare såväl som allmänheten kan bli bättre på att observera tidiga symtom vid lungcancer, vilka lätt kan förväxlas med andra tillstånd. Överläkare Mikael Johansson berättar om vad man bör vara uppmärksam på.
-
Pneumokocksjukdom - här är riskgruppen där många saknar skydd
Region Norrbotten såg flera vinster i att vaccinera alla 65-plussare mot pneumokocker och valde att inte vänta på ett nationellt beslut - nu drygt två år senare konstaterar smittskyddsläkaren Anders Nystedt att efterfrågan på vaccin är stor.
-
Tidigare rökare med misstänkt lungcancer
Förskoleläraren Katarina, 62 år, behandlas idag för lindrig hypertoni och astma. Nu söker hon akut vård för en övre luftvägsinfektion då hon sett strimmor av blod i upphostningarna. Finns det skäl för att misstänka lungcancer?
-
3 patienter där lungcancer alltid ska uteslutas
Att hitta lungcancer i ett tidigt stadie är avgörande och ökar möjligheten att bli botad. Dessvärre är sjukdomen ofta svårupptäckt i och med diffusa symtom. Här är tre patienter som alltid bör utredas vidare.
-
Nu ska färre norrbottningar få lunginflammation
I fjol pratade NetdoktorPro med smittskyddsläkaren Anders Nystedt, som i väntan på ett nationellt beslut om att vaccinera riskgrupper mot pneumokocker, tillsammans med kollegorna, tog saken i egna händer.
-
KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom
KOL är egentligen ett samlingsbegrepp för flera olika sjukdomstillstånd i luftvägar och lungor som uttrycks olika starkt hos olika individer. Ofta finner man hos en och samma individ olika sjukdomsmönster lokaliserade till olika delar av en och samma lunga. I praktiken är rökning den dominerande orsaksfaktorn men även icke-rökare drabbas.
-
Lungcancer
I Sverige insjuknar över 4 000 personer årligen i lungcancer. Det gör cancerformen till den fjärde vanligaste hos både kvinnor och män och den vanligaste cancerdödsorsaken, både i Sverige som i världen.
-
Klamydiapneumoni, TWAR
Pneumoni orsakad av Chlamydophila pneumoniae eller Chlamydia psittaci.