Lunghamartom
Bakgrund
- Ett hamartom är en godartad tumör i ett organ. Det består av vävnad som finns normalt på stället, men som växer på ett oorganiserat sätt.
- Lunghamartom är vanligtvis solitära och växer långsamt. De flesta lunghamartom är <4 cm i diameter när de upptäcks, även om de kan bli upp till 10 cm i diameter
Epidemiologi
- Tillståndet finns hos 0,025–0,32 % av befolkningen och är den vanligast förekommande benigna tumören i lungorna.
- Lunghamartom förekommer oftare bland män och är vanligast i åldersgruppen 50–60 år.
Etiologi och patogenes
- Föreslagna teorier om orsaken till lunghamartom är medfödda malformationer, hyperplasi av normal lungvävnad, kartilaginösa benigna tumörer eller respons på inflammation.
- Vid vissa syndrom uppstår multipla hamartom, som till exempel vid Carney-komplex, ett syndrom där patienten har lunghamartom, gastriska leiomyoblastom och fungerande extra-adrenala paragangliom.
ICD-10
- D14 Benign tumör i mellanöra och andningsorgan
- D14.3 Benign tumör i bronk och lunga
Anamnes
- Det flesta patienterna med hamartom är asymtomatiska, särskilt om lesionen ligger perifert – vilket är fallet hos upp till 90 % av patienterna.
- Centrala eller endobronkiella lesioner är däremot ofta förknippade med symtom och tecken på obstruktion – hemoptys, hosta och väsande andning
NetdoktorPro rapporterar från ERS
Följ vår bevakning av European Respiratory Society (ERS) årliga kongress. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Kliniska fynd
- Vanligtvis inga kliniska fynd.
Utredning av lunghamartom
- Röntgen:
- På vanliga lungröntgenbilder har lunghamartom ett karakteristisk utseende som en väldefinierad, solitär lungtumör.
- Cirka 15–30 % av lunghamartomen är förkalkade.
- Karakteristiska komma-formade, eller popcorn-formade, förkalkningar är närmast patognomont för lunghamartom.
- DT:
- Fynd vid DT liknar dem som fås vid röntgen, men ger mer detaljerad information om lesionernas interna arkitektur och morfologi.
- Speciellt kalcium och fett ses bättre med DT än med röntgen.
- DT-kriterier som talar för hamartom:
- <4 cm
- Välavgränsade kanter
- Kalcifiering eller fettkomponenter
- FDG-PET kan ibland vara användbart för att bedöma förändringar med intermediär risk för malignitet.
- Histologi:
- Om förändringarna saknar fettkomponenter eller karakteristiskt kalcifieringsmönster behöver biopsi tas för att utesluta malignitet. Detta görs med finnålsaspiration ofta via bronkoskopi.
- Diagnosen bekräftas om brosk och fibromyxoida fragment påvisas.
- Uppföljning:
- De flesta tumörer växer långsamt, med en genomsnittlig hastighet på 3 mm/år.
- Upprepade röntgenbilder kan visa långsam tillväxt. Om tumören växer snabbt kan den vara svår att skilja från lungcancer.
Differentialdiagnoser
- Lungcancer
- Granulom
Behandling av lunghamartom
- Lesioner som visar minimal tillväxt eller som inte ger symtom kan följas upp med upprepade röntgenkontroller.
- Resektion görs av symtomatiska, snabbt växande hamartom eller om malignitet inte kan uteslutas:
- Vanligen görs kilresektion eller enukleation av perifera tumörer och bronkoskopisk borttagning av endobronkiella lesioner.
- I sällsynta fall, när ovanstående operationsmetoder inte är möjliga, exempelvis vid djupa, multipla eller stora förändringar kan lobektomi eller pulmektomi behöva göras.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Komplikationer
- I vissa fall luftvägsobstruktion som ger atelektaser och återkommande pneumonier.
- I sällsynta fall transformation av hamartomet till sarkom.
- Eventuellt komplikationer i samband med utredning (biopsi, bronkoskopi).
- Incidensen av lungcancer har rapporterats vara sex gånger högre bland patienter med lunghamartom jämfört med friska kontroller.
Prognos
- Lunghamartom är inte associerat med ökad morbiditet eller mortalitet.
Källor
- Lundee KS, Raj MS, Ludhwani D. Pulmonary Hamartoma. StatPearls Publishing, 2019.
- Cosio BG, Villena V, Echave-Sustaeta J. Endobronchial hamartoma. Chest 2002; 122: 202-5.
-
Radosavljevic V, Gardijan V, Brajkovic M, Andric Z. Lung hamartoma--diagnosis and treatment. Med Arh. 2012. 66(4):281-2.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från ERS (European Respiratory Society) årliga kongress? Lämna din e-postadress här »
-
ERS – NetdoktorPro bevakar kongressen
Här samlar vi vår kongressbevakning från European Respiratory Society (ERS) internationella kongress. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
-
Astma – senaste nytt inom området
Här kan du läsa en sammanfattning om vad som är nytt inom området astma gällande exempelvis kombinationsbehandlingar, biologiska läkemedel, allergispecifik immunterapi, Precisionsmedicin och digitala verktyg.
-
Stora skillnader i praxis vid behandling av KOL – så här bör du inom sjukvården tänka
Även om den medicinska utvecklingen gått framåt så finns det idag fortfarande stora skillnader i hur KOL-patienter tas om hand i vården. För att minimera bristerna i omhändertagandet och att fler ska få möjlighet till en bra behandling är det viktigt att riktlinjer efterföljs.
-
Två typer av svår astma som kan behandlas med biologiska läkemedel
Mycket har hänt de senaste åren när det gäller läkemedel vid svår astma. Bland annat har biologiska läkemedel blivit ett allt vanligare behandlingsalternativ. För att fler ska bli hjälpta av de nya behandlingsmetoderna behöver vårdpersonal bli bättre på att särskilja och känna igen olika typer av astma.
-
Infektionsexperten: “Alla läkare borde tänka lite mer förebyggande”
Det är viktigt att professionen är insatt och föreslår pneumokockvaccination till dem som riskerar att drabbas av svår sjukdom. Här delar infektionsläkaren Jonas Ahl med sig av sina bästa råd till kollegorna som träffar patienter i riskgrupp.
-
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
-
Kombinationsbehandling mer effektiv vid astma
Nya forskningsresultat visar att kortverkande beta 2-stimulerare tillsammans med glukokortikoid ger bättre resultat vid astma jämfört med behandling med enbart beta 2-stimulerare.
-
Akut bronkit
Akut infektion i de nedre luftvägarna som förorsakar inflammation i bronkerna, men inte inflammation i lungparenkymet.