
Så kan bröstcancervården bli mer jämlik
Ta fram lathundar för tunga vårdprogram och korta processen så att patienterna snabbare får tillgång till nya effektiva läkemedel. Det tycker Leif Klint, onkolog och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, skulle göra den svenska bröstcancervården ännu bättre och mer jämlik.
Något som ska bidra till en jämlik och god vård till alla patienter är nationella vårdprogram. Det första nationella vårdprogrammet för bröstcancer togs fram 2014.
– Min känsla är att det nationella vårdprogrammet efterlevs ganska bra även om det nog fortfarande finns vissa regionala skillnader. Dessa skillnader är dock nu betydligt mindre jämfört med för några år sedan innan det fanns ett väldefinierat nationellt vårdprogram, säger Leif Klint, onkolog och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Samtidigt översvämmas vården av vårdprogram, manualer och riktlinjer och Leif Klint menar att de kan vara svårt att få en översikt och använda de i den kliniska vardagen.
– Alla stora vårdprogram som består av många sidor är ju mastiga dokument som kan kännas svåra att söka information i. Därför brukar man ofta vilja ha en kortfattad lathund att använda sig av i den kliniska vardagen. Som ett exempel kan jag då nämna att VGR och Region Syd sedan ett längre tag samarbetat för att göra en lathund som regelbundet uppdateras, säger Leif Klint.
KURS - Immunterapi vid lungcancer: Här lär du dig det senaste om immunterapi vid lungcancer »
Förändringar i bröstcancervården under pandemin
Under covid-19-pandemin har det dock varit svårt för sjukvården att följa vårdprogrammen. Regionernas omprioriteringar inom sjukvården har därför inneburit anpassningar även av bröstcancervården.
– Inför sommaren när covid-19 grasserade som mest bestämde vi oss i VGR om vissa anpassningar. Strax därefter startades ett nationellt samarbete som utmynnade i att man nationellt tittade över rutinerna och det gjordes då en anpassning av riktlinjerna med nationell harmonisering, säger Leif Klint.
Detta gjorde bland annat att mammografiscreeningen och i viss mån rehabiliteringsverksamhet sattes på paus. Det har även inneburit förändringar i behandling för vissa patienter, beroende på behandlingstyp och infektionsrisk. Samtidigt har nya lösningar tillkommit, såsom att ha mer digital kontakt med patienterna.
– Vi har dock nu efter sommaren när antalet coronapatienter minskat betydligt inom svensk sjukvård återgått mer eller mindre till vårt vanliga handlingssätt av bröstcancerpatienter, säger Leif Klint.
“Snabbare få läkemedel godkända inom den kliniska vardagen”
Även bröstcancerforskningen har påverkats av pandemin till den grad att studier har satts på paus och det har heller inte startats upp några nya. Det förbryllar Leif Klint som redan anser att införandet av nya behandlingar går för långsamt i Sverige.
– Jag tycker personligen att den stora utmaningen är att hitta ett sätt att snabbare få läkemedel godkända inom den kliniska vardagen. Om det till exempel kommer ett nytt spännande resultat från en randomiserad studie som påvisar mycket goda resultat av ett nytt bröstcancerläkemedel så tar det ofta en evig tid innan det blir tillgängligt i den kliniska vardagen.
Så skulle det inte behöva vara, menar han.
– FDA i USA brukar ju vara mycket snabba med ett godkännande för kliniskt bruk medan EMA inom EU är betydligt långsammare. Därefter skall läkemedlet också manglas genom regulatoriska myndigheter/organisationer inom Sverige, först på nationell och sedan på regional nivå, innan jag som kliniskt verksam läkare kan börja använda det.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
-
Här är några tidiga symtom vid lungcancer
Primärvårdsläkare såväl som allmänheten kan bli bättre på att observera tidiga symtom vid lungcancer, vilka lätt kan förväxlas med andra tillstånd. Överläkare Mikael Johansson berättar om vad man bör vara uppmärksam på.
-
Lungcancer – är behandlingsgenombrottet här?
I snitt lever bara hälften av de som får en lungcancerdiagnos ett år senare. Att hitta sjukdomen i tid samt effektiv behandling är A och O för prognosen, men samtidigt något som varit svårt att upprätthålla. Idag ser dock förutsättningarna lite annorlunda ut.
-
ESMO 2020: Viktigt historiskt moment inom lungcancervården
I sin kongressrapport skriver lungcancerspecialisten Georgios Tsakonas om de viktigaste studierna, största utmaningarna och hetaste områdena inom akademisk lungcancerforskning.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
De här studierna måste vi känna till och diskutera
I sin kongressrapport refererar Henrik Lindman, överläkare i onkologi, kring de viktigaste nyheterna om bröstcancer som lyftes under ESMO 2020. NetdoktorPro frågar honom vad han vill säga till de som inte kunde delta i år.
-
ESMO 2020 – Nya steg i kampen mot bröstcancer
Flera viktiga bröstcancerstudier och nya spännande läkemedel, varav två förväntas bli godkända i Europa inom kort. Det skriver överläkare Henrik Lindman om i sin kongressrapport från ESMO här.
-
Tillgången till effektiv cancerbehandling skiljer sig åt i landet
Immunterapi med CAR-T är idag en överlevnadsmöjlighet för svårt sjuka cancerpatienter. Tillgången till behandlingen ser dock väldigt olika ut, berättar hematologen Olle Werlenius.
-
Har din patient bröstcancer?
Ta del av ett patientfall om bröstcancer för att testa din kunskap kring symtom, ärftlighet och diagnostik. Fallet består av fem frågor.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu