Kolorektalcancer är en vanligt förekommande cancerform i Sverige och den tredje vanligaste orsaken till cancerdöd. Årligen insjuknar 4 100 personer i tjocktarmscancer och 2 100 i ändtarmscancer. Under de senaste decennierna har det gjorts stora framsteg i diagnostik och behandling men vården ligger inte i fas med forskningen. Vilka läkemedel som ges och vilka prioriteringar som Socialstyrelsen gör påverkar i förlängningen hur länge patienterna överlever. Varför markörtestas bara vissa typer av spridd cancer direkt vid diagnos och varför är det så stora skillnader mellan landstingen och regionerna? Detta diskuteras under ett seminarium i Almedalen, som Dagens Medicins Agenda arrangerar.

– Jag vill lyfta den farliga tystnaden kring just tarmcancer. Vi i professionen tillsammans med patientföreningarna måste jobba emot detta. Vi måste rensa bort regionala vårdprogram och istället satsa på en nationell strategi, säger Mef Nilbert, professor i onkologi och verksamhetschef vid Regionalt cancercentrum syd.

Nationella strategin för kolorektalcancer brister

Frågan om nationella riktlinjer för kolorektalcancer återkommer fler gånger under seminariet. För trots de medicinska framgångarna inom cancervården har inte de nationella riktlinjerna för tjocktarms- och ändtarmscancervård uppdaterats sedan 2014.

– Det har tillkommit massor med nya data sedan 2014 men ändå är inte de nationella riktlinjerna uppdaterade. I Region Skåne har vi undersökt hur de nationella riktlinjerna efterföljs och jämfört bröstcancer och tjocktarmscancer. De fungerade bra vid bröstcancer men misslyckades helt vid kolorektalcancer, säger Nils Wilking, strategisk rådgivare för cancer i Region Skåne.

– Att riktlinjerna för kolorektalcancer inte följs kan dels förklaras med att riktlinjerna inte är uppdaterade. Det har bland annat visat sig att användningsmönstret av läkemedel ser olika ut i landet. Användandet av det mest väldokumenterade och minst kostnadssamma läkemedlet ökar inte trots vetenskapligt stöd för dess effektivitet. Detta avviker från användandet i övriga Europa, säger han och menar att Sverige bör rensa bort regionala vårdprogram och istället luta oss mot uppdaterade nationella riktlinjer.

Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen ger sin kommentar på detta:

– Det pågår utredningar och i höst ska vi gå igenom detta. Men jag kan inte lova att det kommer tas beslut om uppdatering då, säger han.

På bilden: Christina Kennedy, Chefredaktör (moderator), Dagens Medicin. Mef Nilbert, Professor onkologi, verksamhetschef, Regionalt cancercentrum syd. Arvid Widenlou Nordmark, Enhetschef, nationella riktlinjer, Socialstyrelsen. Maria Gustafsson Liljefors, Överläkare, ordförande, Gastrointestinal Onkologisk Förening. Nils Wilking, Strategisk rådgivare cancer, Region Skåne. Marie Stéen, vice ordförande, ILCO. Fredrik Enlund, Docent, klinisk molekylär patologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto av: Caroline Holmqvist

Uppföljande patientstudier på väg

Samtidigt talar Nils Wilking hoppfullt om framtiden.

– Det kommer läggas mycket satsningar på cancer de kommande åren, vilket behövs då det saknas mycket data så som uppföljande patientstudier, säger han.

Mef Nilbert lyfter fram en satsning som nu pågår vid Regionalt cancercentrum syd.

– Det är flera nya läkemedel som inte har följts upp men nu har vi byggt ett system och kommer kunna börja följa upp redan till hösten.

Uppföljande data är en av de viktigaste frågorna inom cancervården just nu, säger hon.