Det här bör du veta om de nya reglerna för läkemedelsutbyte
Sedan juni 2020 erbjuder apoteken utbyte även för läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna till ett likvärdigt läkemedel inom förmånerna, högkostnadsskyddet. Men vad innebär förändringen rent praktiskt för läkare och för patienterna? NetdoktorPro har tittat närmare på detta.

Som NetdoktorPro tidigare har rapporterat om har det funnits en osäkerhet hos professionen kring generiskt utbyte och långt ifrån alla läkare känner sig bekväma med systemet. Något som Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och E-hälsomyndigheten tillsammans har arbetat med för att underlätta för förskrivare samt för patienterna. Den 2 juni 2020 trädde ett nytt regelverk i kraft, vilket ska ge fler möjligheter till utbyte av läkemedel.
Informationen som myndigheterna gick ut med i samband med lagändringen beskriver förändringarna i regelverket. Men vad detta innebär i praktiken är inte lika tydligt.
NetdoktorPro kontaktade Marit Carlsson, senior jurist vid TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, som satte de nya reglerna i sitt sammanhang.
Vad är syftet med de nya reglerna kring läkemedelsutbyte?
– Syftet med lagändringarna är att så många patienter som möjligt ska kunna få sina läkemedel inom högkostnadsskyddet och att uppnå besparingar för regionerna genom utbyte av läkemedel som används för smittskydd. Såväl TLV som Läkemedelsverket har sedan gjort ändringar i sina föreskrifter för att anpassa till lagändringarna, så att det ska fungera fullt ut.
Öka din kunskap om RS-virus
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om RS-virus hos vuxna. RS-virus orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit.
Vad innebär det i praktiken för läkare respektive patienterna?
– För patienterna innebär det att även om förskrivaren har skrivit ut ett läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet (utan förmån) kan man oftast få det utbytt mot ett läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet, om något sådant läkemedel finns och inte har förmånsbegränsning. I och med att fler förskrivna läkemedel kan bytas ut på apoteken kan antalet tillfällen när förskrivare behöver utfärda nya recept eller ge tillåtelse till apoteken att ändra i recept komma att minska, genom att patienterna genom utbytet kan få läkemedel inom högkostnadsskyddet. Det frigör tid för förskrivare, apotekspersonal och patienter.
Kan du ge något exempel?
– Det handlar om när det finns utbytbara läkemedel både inom och utanför förmånerna, och det som står på receptet inte ingår i förmånerna. Då ska apoteket normalt byta ut det mot motsvarande läkemedel inom förmånerna. De vanligaste exemplen är p-piller, men till exempel kommer några läkemedel för hjärt- och kärlsjukdomar och lugnande medel också högt på listan.
I informationen från myndigheterna står det: “Precis som idag kommer det inte heller i fortsättningen att vara tillåtet att göra utbyten mellan läkemedel som inte ingår i förmånerna." Kan du ge något exempel på det?
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
– Läkemedelsutbyte på apotek får endast göras med stöd av utbytesreglerna i lagen om läkemedelsförmåner m.m. I annat fall gäller huvudregeln att det läkemedel som förskrivits ska lämnas ut. Det finns ingen utbytesregel som tillåter att apoteken byter ut förskrivna läkemedel mot läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna eller (när det gäller läkemedel som lämnas ut kostnadsfritt enligt smittskyddslagen) som TLV inte har fastställt priser för. Det mest kända exemplet är att det inte finns något läkemedel inom förmånerna med substansen sildenafil, medan det utanför läkemedelsförmånerna finns flera utbytbara läkemedel. Där får apoteken alltså inte byta ut det som står på receptet mot något annat. Om en ändring av receptet behöver göras krävs enligt Läkemedelsverkets föreskrifter normalt att apoteket kontaktar förskrivaren.
Här kan du läsa om vilka uppgifter du numera ska ange vid förskrivning >>
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Influensa och vaccination – för dig som arbetar inom sjukvården
Influensasäsongen 2021–2022: Vilka ska prioriteras vaccination? Vad är högdosvaccin? Hur kan influensavaccin kombineras med andra vaccin? Här får du reda på allt du behöver veta inför patientmötet.
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Din patient har kronisk urtikaria – remitterar du till dermatolog?
Nässelutslag påverkar den drabbades livskvalitet liksom förmågan att prestera på arbetet eller i skolan. Många av dessa patienter går obehandlade trots att det idag finns bra hjälp att få. Hur handlägger du din patient med kronisk urtikaria?
-
Försenad sömnfas
-
Sömnlöshet, insomni
De flesta sömnstörningar börjar i samband med psykisk påfrestning, somatisk sjukdom eller någon annan yttre påfrestning. Hos vuxna ses en prevalens på 12-20 procent i olika studier, och runt 30-48 procent hos äldre.
-
Språket mellan läkare och patient ofta för otydligt enligt forskare
Forskare vid universitetet i Cambridge lyfter nu frågan kring hur läkare egentligen kommunicera med sina patienter. Många kliniker anses tala på ett både mossigt och nedvärderande sätt och uppmanas nu att fräscha upp språket.