Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Allmänmedicin

Rökning


Uppdaterad den: 2020-07-05
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Se även Socialstyrelsens dokument Stöd för samtal om tobak

Basfakta

 Definition

  • Användning av nikotin för inhalation, det vill säga, cigarett-, cigarr- eller piprök.
  • Vattenpipsrökning – röken innehåller oftast förbränd tobak och melass och leds genom en vattenbehållare.
  • Här ingår även e-cigaretter som är produkter som använder en ånga med nikotin som kan inhaleras genom att en lösning med nikotin och smakämnen värms upp. 1
    • E-cigaretter har nämnts som substitut för vanliga cigaretter och som hjälpmedel vid rökavvänjning men slutsatser kring detta kan inte dras ännu

Förekomst

  • Förbrukningen av tobak har minskat tydligt under lång tid och andelen rökare minskar.
  • Användningen av e-cigaretter har ökat markant under de senaste åren. 
  • 2013 finns det cirka 900 000 dagligrökare i Sverige och 3/4 hade försökt att sluta röka minst en gång.
  • De flesta rökare slutar röka utan vare sig professionellt stöd eller läkemedel. En plötslig motivationshöjning brukar utlösa försöken. Återfall är tyvärr vanliga och ofta behövs det tre till sex försök innan personen blir långvarigt rökfri.
  • Cirka 10 % av de dagliga rökarna (knappt 100 000 personer) planerar att sluta röka den närmaste månaden.
  • Cirka 50 % av de dagliga rökarna uppger att de helt säkert eller antagligen inte röker om fem år.

Etiologi och patogenes

Beroende

  • Nikotin är beroendeskapande och beroendet kan vara kraftigt.
  • Nikotinet binder till nikotinreceptorer som finns i många varianter. Ämnet har en snabbt insättande effekt på dopamin- och noradrenalinsystemet i hjärnan men ger ingen ruseffekt:
    • Den snabbt insättande effekten är typisk för ämnen med stor beroendepotential
    • Det verkar inte finnas någon toleransutveckling utöver den stimulerande effekten på dopamin/noradrenalin
  • Genom stimulering av noradrenalin upplever personen ökad vakenhet och förhöjt stämningsläge.
  • Abstinensen driver rökaren att återfå ett bättre/mer normalt stämningsläge.
  • Beroendet förstärks i hög grad av psykosociala faktorer, vana, omgivning och andra ännu inte identifierade orsaker som starkt bidrar till den höga återfallsfrekvensen.

Skadliga effekter

  • Inhalerat nikotin har skadliga men ganska små effekter på alla organ i kroppen. Den centrala mekanismen är en förändring i kroppens blodkärl som med tiden leder till nedsatt blodtillförsel till kroppens organ.
  • De tjärämnen som finns i tobaken är den viktigaste orsaken till den kraftigt ökade förekomsten av cancersjukdomar.

Anamnes

  • Undersök tobakskonsumtionen.
  • Bedömning av nikotinberoendet, två frågor:
    • Hur lång tid går det från det att du vaknar tills du tar din första cigarett?
    • Vaknar du på natten och röker?
      • Den första cigaretten inom 30 minuter efter uppvaknandet tyder på ett relativt starkt nikotinberoende
      • Nattrökning tyder på ett mycket starkt beroende
  • Kartlägg annat beroende:
    • Vanor: ritualer, mönster (om patienten röker 20 cigaretter dagligen för han/hon handen till munnen cirka 75 000 gånger varje år)
    • Psykologiskt beroende:
      • Nikotinet kan både lugna och pigga upp
      • Kan användas för att klara sig genom stress
    • Socialt beroende:
      • Röker tillsammans med andra, vänner, familj, på fest och liknande

Kliniska fynd

  • Gula fingrar
  • Röklukt
  • Kliniska fynd på KOL

Kompletterande undersökningar i primärvården

  • Hjärt- och lungstatus, inklusive blodtryck.
  • Perifer cirkulation.
  • Spirometri

Behandling

Nationella riktlinjer

Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor – Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Nedan redovisade åtgärder som hälso- och sjukvården bör eller kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan 1–10, där åtgärder med prioritering 1 har högst angelägenhetsgrad och 10 lägst.

Tobaksbruk

  • Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
    • Kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som röker dagligen (prioritet 1)
    • Rådgivande samtal till gravida som röker (prioritet 1)
    • Rådgivande samtal till gravida som snusar (prioritet 3)
    • Kvalificerat rådgivande samtal till unga under 18 år som har ett tobaksbruk (prioritet 3)
    • Webbaserad intervention till unga under 18 år som har ett tobaksbruk (prioritet 3)
  • Se även Socialstyrelsens dokument Stöd för samtal om tobak.

Riskbruk av alkohol

  • Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
    • Rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som har ett riskbruk av alkohol (prioritet 3)
    • Rådgivande samtal till gravida med bruk av alkohol (prioritet 2)
  • Hälso- och sjukvården kan erbjuda:
    • Rådgivande samtal till unga under 18 år med bruk av alkohol (prioritet 5)
  • Se även Socialstyrelsens dokument Stöd för samtal om alkohol.

Ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet

  • Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
    • Kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som har ohälsosamma matvanor (prioritet 1)
    • Rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som är otillräckligt fysiskt aktiva (prioritet 2)
    • Rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet till vuxna med särskild risk som är otillräckligt fysiskt aktiva (prioritet 2)
    • Rådgivande samtal med tillägg av aktivitetsmätare till vuxna med särskild risk som är otillräckligt fysiskt aktiva (prioritet 2)
    • Rådgivande samtal till unga under 18 år som är otillräckligt fysiskt aktiva (prioritet 3)
    • Kvalificerat rådgivande samtal till gravida som har ohälsosamma matvanor och som är otillräckligt fysiskt aktiva (prioritet 2)
  • Hälso- och sjukvården kan erbjuda
    • Familjestödsprogram till barn 2–12 år med ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet (prioritet 5)
  • Se även Socialstyrelsens dokument Stöd för samtal om fysisk aktivitet och Stöd för samtal om matvanor.

Inför planerad operation

  • Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
    • Kvalificerat rådgivande samtal med erbjudande om tillägg med nikotinläkemedel till vuxna som ska genomgå en operation och som röker (prioritet 1)
    • Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för rökavvänjning (vareniklin) till vuxna som ska genomgå en operation och som röker (prioritet 2)
    • Rådgivande samtal till vuxna som ska genomgå en operation och har ett riskbruk av alkohol (prioritet 3)

Till: Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018.

Behandlingsmål

  • Rökstopp

Läkemedelsbehandling och annan behandling

  • Se artikeln Rökavvänjning

Förebyggande åtgärder

  • Den amerikanska hälsoministern sa 1990: "Cigaretter är den enda lagliga produkt på marknaden som är dödlig när det används som det är tänkt" Med ett beräknat antal av 390 000 dödsoffer varje år i USA är rökning den enskilt ledande orsaken till dödsfall som kan förebyggas."
  • Pris har visat sig var det bästa regleringsmedlet:
    • 10 % prisökning leder till nedsatt konsumtion med 4–5 %
  • Åtgärder för att reglera rökning på offentliga platser: arbetsplats, restauranger och så vidare är också effektiva:
    • En studie visade nedgång i antalet fall av hjärtinfarkt2

Förlopp, komplikationer och prognos

Dödlighet och sjuklighet

  • Tobaksrökning ligger bakom 12 000 dödsfall i Sverige (vart tionde) och beräknas svara för 100 000 insjuknanden per år (2010–2012). Rökning är den överlägset viktigaste enskilda bidragande dödsorsaken.3
  • Även personer som bara röker då och då, till exempel feströkare, har en 38 % ökad dödlighet efter 14 år jämfört med personer som aldrig rökt (NNH 49) enligt en norsk befolkningsstudie där medelåldern var cirka 60 år.4
  • Rökning är en viktig orsak till cancer i lungor, munhåla, matstrupe, urinblåsa, livmoderhals och bukspottkörtel.
  • Rökning är också en viktig orsak till hjärt-kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt, angina pektoris och stroke.
  • Rökning är en starkt bidragande orsak till KOL och till infektioner.5-6
  • En studie från USA, där >100 000 kvinnliga sjuksköterskor följdes i 25 år, visade ökad sjuklighet och ökad dödlighet mätt som HR (hazard ratio) mellan rökare och icke-rökare:7
    • Död av alla orsaker: HR 2,81
    • Rökrelaterade cancerformer: HR 7,25
    • Cancerformer inte kända som rökrelaterade: HR 1,58
    • Kolorektal cancer: HR 1,63
  • Kvinnor som röker kommer tidigare i övergångsåldern och är mer utsatta för benskörhet. Tidig övergångsålder innebär ökad risk för benskörhet i sig, men rökare har en ökad risk utöver detta.
  • Risken för lårbensbrott är betydligt större för en person som röker och detta gäller oberoende av andra kända riskfaktorer.
  • Hud och andra organ åldras snabbare hos person som röker.
  • En metaanalys av observationsstudier visar en klar förbättring av ångest, depression och stressrelaterade sjukdomar på människor som slutat röka jämfört med fortsatta rökare.8

Dödlighet och sjuklighet efter rökstopp

  • En norsk prospektiv kohortstudie (uppföljningstid 30 år) visar att före detta rökare "efter hand" får samma mortalitetsrisk som personer som aldrig har rökt.9
  • En studie på 1,3 milj kvinnor i Storbritannien med syfte att visa alla hälsoeffekter av kronisk rökning och av rökstopp hos kvinnor visade:10
    • Kvinnor som rökt hela sitt vuxna liv har tre gånger högre mortalitet
    • Rökstopp före 40 års ålder, undviker >90% av riskerna
    • Rökstopp före 30 års ålder undviker 97% av riskerna
    • Kvinnor som rökt till 40 års ålder har dock kvarstående mortalitetsrisk på 1,2 gånger
    • Tidiga rökstopp förlänger livet med 10 år

Latenstid för dödlighet

  • I de flesta fall visar sig de allvarligaste skadliga effekterna först efter 30 års rökning.
  • Det har beräknats att 75–80 miljoner människor dog på grund av rökning under 1950–2000.
  • De kommande 50 åren beräknas 450 miljoner människor dö på grund av rökning.
  • Bland rökare är den förväntade dödligheten inom en 10 års period densamma som för icke-rökare som är 5–10 år äldre.11

Olika former av rökning

  • Pip- eller cigarrökning:
    • Inhalering av pip- eller cigarrök är lika farlig som cigarettrök
  • Passiv rökning eller miljörökning:
    • Är också dokumenterat skadlig; risken för lungcancer och särskilt hjärt-kärlsjukdom ökar
  • Vattenpipsrökning – röken innehåller oftast förbränd tobak och melass med åtföljande toxiska effekter. En seans om 45–60 minuter kan motsvara cirka 100 cigaretter.
  • E-cigaretter:1
    • Om alla som röker vanliga cigaretter skulle byta till e-cigaretter utan att ändra sina rökvanor är det rimligt att anta att skador på grund av nikotin minskar:
      • En brittisk studie visade att mängden farliga ämnen föll drastiskt om rökare bytte cigaretter mot elektroniska varianter under minst sex månaders tid. Nivån liknade den som sågs hos deltagare med nikotinplåster12
    • En stor studie visade att fler ungdomar började röka vanliga cigaretter om de sedan tidigare var flitiga användare av e-cigaretter13
    • En systematisk översikt (2016) visade att användning av e-cigaretter bland vuxna var associerat med lägre sannolikhet att sluta röka14
    • En tidssserieanalys på 1 200 rökare i England mellan 2006 och 2015 visade dock att ökad användning av e-cigaretter var associerat till ökad andel som lyckats sluta röka vid rökslutarförsök15
    • Även en RCT visade att de som lottats till e-cigarett som stöd för att sluta röka hade signifikant större andel (18 %) som inte rökte efter ett år jämfört med dem som lottats till nikotinersättning (10 %). De som lottats till e-cigarett fortsatte dock i högre grad med e-cigarett (80 %) än de som lottats till nikotinersättning (9 %)16
    • En enkätstudie från USA med 22 500 rökare visade att drygt 8 % av dem som rökte e-cigarett och närmare 5 % av dem som rökte vanliga cigaretter lyckades sluta röka (definierat som upphåll i rökning på minst 3 månader)17
  • Samband mellan snus, e-cigaretter och tobaksrökning (SBU 2020):18
    • Bland personer som använder snus eller e-cigaretter är det fler som med tiden även börjar använda röktobak än bland personer som inte använder snus eller e-cigaretter. Resultaten är mer tillförlitliga för e-cigaretter än för snus.
    • Bland personer som röker tobak och som även börjat använda snus eller e-cigaretter går det inte att dra några slutsatser om det finns något samband med förändrade rökvanor eller inte. Detta gäller alla slags förändringar, såväl rökstopp som ökad eller minskad användning av röktobak.
Annons
Annons

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

Animationer

  • Rökstopp

Sluta-Röka-Linjen

Uppföljning

Plan

  • Personer som slutar att röka bör följas genom förändringsprocessen med avtalade uppföljningsbesök, läs mer i Medibas text Rökavvänjning under "Icke-medikamentella interventioner"
  • Enligt en Cochranerapport (2013) finns inte tillräcklig dokumentation för att bedöma om någon intervention är mer effektiv än andra för att förhindra återfall efter att man initialt har uppnått rökfrihet.19

Källor

Annons
Annons

Annons
Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons