Högt fettintag den viktigaste orsaken till typ 2-diabetes
NetdoktorPro rapporterar från ADA och EASD
Följ vår kongressbevakning från ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes). Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Grundorsaken till diabetes typ 2 är att betacellerna i pankreas inte förmår producera tillräckligt med insulin, vilket gör att blodsockret stiger över normala värden. I de flesta fallen har cellerna under ett antal år tvingats att överproducera insulin, insulinresistens. Orsaken till överproduktionen är en substratkonkurrens mellan fett och socker i olika celler, främst muskel- och leverceller, och som visades redan 1964 (1).
Denna konkurrens leder då till ett försämrat glukosupptag när fria fettsyror (FFA) stiger i serum genom högt fettintag eller frisättning från fettdepåerna. Därmed ökar upptaget av FFA i muskeln samt också ett ökat upptag i mitokondrierna varvid FFA omvandlas till acetylCoA och citrat. Därmed hämmas de enzymer som deltar i glukosmetabolismen och glukosupptaget (2).
Därför behövs större mängder insulin under längre tid för att hålla blodglukos på normala nivåer. När sedan cellerna töms på fett genom viktreduktion, orsakad av bland annat bariatrisk kirurgi, återfår cellerna sin kapacitet att ta upp glukos varvid patienten blir kliniskt fri från sin diabetes. Bara genom att sänka fettintaget under 20 energiprocent (3) kan man få förbättringar med sänkta HbA1c-värden och sänkt insulinresistens, men först när kroppsfettet har reducerats tillräckligt blir blodvärdena normala.
Övervikt och fetma ökar risk för insulinresistens
Nu finns både kunskap och metoder för att hjälpa patienterna och även förebygga övervikt och fetma som är de synliga tecknen på risken för insulinresistens. En enkel screening är ett blodprov, HOMA-IR, som direkt visar om insulinresistens föreligger. Genom att göra en kostregistrering där alla energiämnena finns med får man alla de faktorer som utgör risken för sjukdom, och med datorstöd kan man idag ge allmänheten tillräckliga kunskaper för att kunna välja bort de stora fettmängder som nu skräpar ner vår mat (4). Att enbart registrera kolhydratintaget och dra vittgående slutsatser av detta visar bara på stor okunskap, i synnerhet som man i stora epidemiologiska studier inte vet vad respondenterna verkligen ätit.
För att genomföra en effektiv kostutbildning på bred front hos befolkningen krävs stora satsningar i nivå med de som görs på motionens område och då räcker det inte med de fjuttiga miljoner som brukar lyftas fram av politikerna när de blir riktigt trängda genom ökningen av fetma i befolkningen. Fetma hos barn, som ju inte kan lastas för sin övervikt, borde man intressera sig för omgående. Att något politiskt parti ännu inte gjort detta till en välfråga är mycket förvånande.
1) Randle P.J. et al (1964): The glucose fatty-acid cycle. Its role in insulin sensitivity and the metabolic disturbances of diabetes mellitus. Lancet 1:785-789
2) Spriet L. and Dyck D. (1994): The Glucose-Fatty Acid Cycle in Skeletal Muscle at rest and during Exercise. Biochemistry of Exercise. 127-155, Human Kinetics, UK
3) Staffan Lindeberg (1994): Apparant Absence of Cerebrocardiovascular Disease in Melanesians. Avhandling, Lunds Universitet
4) Torwald Åberg och Ragnar Tegelman 2005: Kost, Idrott och Hälsa. Svensk Idrottsforskning Nr 2-2005
Dr Uffe Ravnskov har gjort ett inlägg i debatten. Logga in nedan för att läsa detta. (Inloggning endast möjlig för läkare och läkarstuderande från termin 5.)
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från diabeteskongresserna ADA och EASD? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från årets största diabetesmöten
Här samlar vi vår kongressbevakning från ADA och EASD. Ta del av kongressrapporter och intervjuer med deltagare.
-
Diabetesfoten – hur förebygga fotsår och få dessa att läka
En av de mest hotande diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. För att förhindra uppkomsten av fotsår är det av yttersta vikt att regelbundet följa dessa patienter med noggranna fotinspektioner.
-
Höjdpunkter från EASD 2021
En virtuell men högst levande diabeteskonferens med veckoinsulin, ”twinkretinbehandling”, långtidsdata med semiautomatisk pump, precisionsmedicin samt ett nytt läkemedel vid diabetesnefropati särskilt i fokus.
-
Typ 2-diabetes mellitus
Ungefär fem procent av Sveriges befolkning har en känd diabetes och ungefär 90 procent av dem har typ 2-diabetes. Många av dessa löper en ökad risk att dö i förtid till följd av komplikationer till sin diabetes.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Så kan komplikationsrisken vid typ 2-diabetes förutses
En studie gjord vid Lunds Universitet visar tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. Skillnader som även kan kopplas till risker att utveckla vanliga komplikationer. Resultaten ger ytterligare stöd för mer individanpassad behandling av sjukdomen, menar forskarna.
-
Många erbjuds inte nödvändig diabetesvård
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska alla patienter med typ 2-diabetes erbjudas grupputbildning, för att på bästa sätt kunna klara av sin egenvård. Samtidigt visar en patientundersökning från Netdoktor att åtta av tio inte har erbjudits detta.
-
Den viktiga relationen med diabetespatienten
Idealet för diabetesvård är att patienterna ska vara så väl behandlade och ha så goda värden att de inte löper någon allvarlig risk för följdsjukdomar. Samtidigt vilar redan ett stort ansvar på sjukvårdpersonal och frågan är hur diabetesvården ska bli mer jämlik.