Högt fettintag den viktigaste orsaken till typ 2-diabetes
Torwald Åberg, näringsfysiolog om orsakerna bakom diabetes:
Högt fettintag den viktigaste orsaken till diabetes typ 2
Grundorsaken till diabetes typ 2 är att betacellerna i pankreas inte förmår producera tillräckligt med insulin, vilket gör att blodsockret stiger över normala värden. I de flesta fallen har cellerna under ett antal år tvingats att överproducera insulin, insulinresistens. Orsaken till överproduktionen är en substratkonkurrens mellan fett och socker i olika celler, främst muskel- och leverceller, och som visades redan 1964 (1).
Läs även: Medicinsk översikt om Diabetes typ 2 »
Denna konkurrens leder då till ett försämrat glukosupptag när fria fettsyror (FFA) stiger i serum genom högt fettintag eller frisättning från fettdepåerna. Därmed ökar upptaget av FFA i muskeln samt också ett ökat upptag i mitokondrierna varvid FFA omvandlas till acetylCoA och citrat. Därmed hämmas de enzymer som deltar i glukosmetabolismen och glukosupptaget (2).
Därför behövs större mängder insulin under längre tid för att hålla blodglukos på normala nivåer. När sedan cellerna töms på fett genom viktreduktion, orsakad av bland annat bariatrisk kirurgi, återfår cellerna sin kapacitet att ta upp glukos varvid patienten blir kliniskt fri från sin diabetes. Bara genom att sänka fettintaget under 20 energiprocent (3) kan man få förbättringar med sänkta HbA1c-värden och sänkt insulinresistens, men först när kroppsfettet har reducerats tillräckligt blir blodvärdena normala.
Övervikt och fetma ökar risk för insulinresistens
Nu finns både kunskap och metoder för att hjälpa patienterna och även förebygga övervikt och fetma som är de synliga tecknen på risken för insulinresistens. En enkel screening är ett blodprov, HOMA-IR, som direkt visar om insulinresistens föreligger. Genom att göra en kostregistrering där alla energiämnena finns med får man alla de faktorer som utgör risken för sjukdom, och med datorstöd kan man idag ge allmänheten tillräckliga kunskaper för att kunna välja bort de stora fettmängder som nu skräpar ner vår mat (4). Att enbart registrera kolhydratintaget och dra vittgående slutsatser av detta visar bara på stor okunskap, i synnerhet som man i stora epidemiologiska studier inte vet vad respondenterna verkligen ätit.
För att genomföra en effektiv kostutbildning på bred front hos befolkningen krävs stora satsningar i nivå med de som görs på motionens område och då räcker det inte med de fjuttiga miljoner som brukar lyftas fram av politikerna när de blir riktigt trängda genom ökningen av fetma i befolkningen. Fetma hos barn, som ju inte kan lastas för sin övervikt, borde man intressera sig för omgående. Att något politiskt parti ännu inte gjort detta till en välfråga är mycket förvånande.
Författare:
Torwald Åberg
Näringsfysiolog
Medlem av Svenska Läkaresällskapet
1) Randle P.J. et al (1964): The glucose fatty-acid cycle. Its role in insulin sensitivity and the metabolic disturbances of diabetes mellitus. Lancet 1:785-789
2) Spriet L. and Dyck D. (1994): The Glucose-Fatty Acid Cycle in Skeletal Muscle at rest and during Exercise. Biochemistry of Exercise. 127-155, Human Kinetics, UK
3) Staffan Lindeberg (1994): Apparant Absence of Cerebrocardiovascular Disease in Melanesians. Avhandling, Lunds Universitet
4) Torwald Åberg och Ragnar Tegelman 2005: Kost, Idrott och Hälsa. Svensk Idrottsforskning Nr 2-2005
Dr Uffe Ravnskov har gjort ett inlägg i debatten. Logga in nedan för att läsa detta. (Inloggning endast möjlig för läkare och läkarstuderande från termin 5.)
-
Diabetes mellitus typ 1
För 90 år sedan var typ 1-diabetes en ovanlig sjukdom i Sverige och i världen, men har ökat gradvis de senaste decennierna. I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1-diabetes till cirka 50 000.
-
Effektiva diabetesläkemedel nyttjas inte som de borde
Var fjärde person som drabbas av hjärtsvikt har diabetes, visar nya studier. Kopplingen mellan diabetes och hjärtkärlsjukdom har lett till nya behandlingsrekommendationer. Samtidigt går primärvården till mångt och mycket i gamla fotspår.
-
Diabetes mellitus typ 2
6,7 procent av Sveriges befolkning uppskattades 2013 att ha diabetes, varav minst 90 procent typ 2-diabetes.
-
Testa personer med högrisk för diabetes
Primärvården tar emot de största antalet diabetespatienter och det handlar om att urskilja dem.
-
Förbättrad folkhälsa med distansvård
Mycket av dagens sjukvård kan skötas från hemmet för att på så sätt öka patienttillfredsställelsen liksom spara på vårdresurser, menar Henrik Ahlén, rådgivare inom digitala hälsotjänster.
-
Jakten på en jämlik diabetesvård
Det handlar om att bemöta alla patienter, oavsett etnicitet, socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och geografisk hemhörighet, lika. Trots att diabetes är vår tids största folksjukdom kännetecknas svensk diabetesvård av ojämlikhet.
-
Komplikationer i fokus inom obesitaskirurgin
Metabola dilemman och hudöverskott är några av de komplikationer som kan uppstå efter överviktskirurgi - något som belystes under Kirurgveckan 2016. På plats var överläkaren Anna Elmered
-
Läkare: behandla fler diabetiker med insulin
Många av dagens läkare använder inte insulinanaloger eftersom det är mer tidskrävande än tablettbehandling, menar specialistläkaren Jonas Tovi.
Astrid är en aktiv pensionär på 77 år. Hon har en kostbehandlad diabetes samt en lindrig hypertoni. Nu söker hon akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnat upp. Det stramar när hon går, och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning. Smärtan i bröstet strålar även ut mot ryggen och ner mot ryggslutet. Har Astrid ventrombos?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Det är för bedrövligt att en näringsfysiolog är såpass okunnig inom sitt eget ämne. Att mättat fett är orsaken till diabetes bygger på spekulationer baserade på djurexperiment och feltolkningar av kortvariga fysiologiska studier. Alla kliniska och epidemiologiska studier visar entydigt att det är fel. Låt mig nämna de viktigaste.Den diabetesepidemi, som härjar de flesta västländer, startade på 80-talet med de nya kostråd som utfärdades av American Heart Association och National Heart, Lung and Blood Institute. Man var rädd för det mättade fettet och rekommenderade därför diabetiker att istället tillfredsställa sitt kaloribehov med kolhydrater; detta trots att inga experiment, vare sig då eller senare har visat att det gör nytta.Sedan dess har förbrukningen av kolhydrater stigit kraftigt i alla länder medan minskningen av det mättade fettet har gått ner lite grand. Det senare avspeglar emellertid inte förbrukningen, utan endast den mängd som varit tillgänglig. Från detta bör man dra allt som avlägsnas i butikerna, i köket och på tallrikarna, samt det som används till hund- och kattmat. Stora fettmängder skräpar ner vår mat, skriver Torwald Åberg emellertid. Det är tydligen någon annan som står för matinköpen i det Åbergska hemmet.De starkaste bevisen för att det inte är fettet som är orsaken till typ 2-diabetes kommer emellertid från ett tjugotal väl genomförda experiment på människor med metabolt syndrom eller typ 2-diabetes. Samtliga studier visar att en kolhydratfattig, fettrik diet resulterar i en minskning av alla riskfaktorerna för diabetes utan negativa effekter på blodets lipider; för triglyceridernas del sker till och med en kraftig minskning. Dessa positiva effekter är direkt korrelerade till mängden kolhydrater i kosten; ju färre kolhydrater, desto bättre effekt. Den som vill veta mer om detta kan läsa mitt bidrag till SBU:s rapport om diabeteskost här: www.ravnskov.nu/SBU. Tyvärr vägrade SBU att ta in dessa resultat i den färdiga rapporten.Huvudinvändningen mot LCHF-dieten är att det saknas långtidsstudier. Låt mig då citera vår artikel om diabeteskosten publicerat på DNs debattsida 27 dec 2010: ”Det är emellertid föga sannolikt, att en diet som redan efter några veckor kan normalisera blodsockret och blodets insulinhalt, sänka blodtrycket, öka insulinkänsligheten och minska kroppsvikten utan negativa effekter på blodets kolesterol, inte skulle vara gynnsam på längre sikt.”Det är naturligtvis inte lätt för kostexperter, som under hela sin karriär har varnat för det mättade fettet, att helt plötsligt erkänna att man haft fel. Det finns dock några som vågat. Låt mig till exempel citera Walter Willett, Harvardprofessorn, som stått i spetsen för världens största och längsta kostexperiment. I en intervju i Los Angeles Times den 20 december förra året sade han att “fett är inte problemet. Om amerikanerna kunde eliminera alla söta drycker, potatis, vitt bröd, pasta, vitt ris och sötsaker, då skulle vi kunna sopa bort alla problem med övervikt och diabetes.“
Är det inte i första hand fysisk inaktivitet som orsakar diabetes typ 2? Vilket späds på av alltför stort kaloriintag (där fettmängden kan vara viktig) och för stort intag av snabba kolhydrater?Under andra världskriget fanns i stort sett inte diabetes typ 2. Socker, kött och bensin hörde till det som var ransonerat.
Inga har kommenterat på denna sida ännu