Rutinen som kan minska svår hjärt-kärlsjukdom
Att diabetes är ett högrisktillstånd för kardiovaskulär sjukdom är ett faktum. Utmaningen är att göra en noggrann och korrekt riskbedömning samt att tidigt sätta in preventiv behandling.
Diabetes är tillsammans med glukosintolerans, rökning, blodfettsrubbningar, fysisk inaktivitet, övervikt, högt blodtryck, stress och ohälsosamma kostvanor så kallade riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. Till exempel förklarar dessa riskfaktorer över 90 procent av alla hjärtinfarkter, enligt resultatet från INTERHEART-studien.
– Det är Inte ovanligt att våra patienter som kommer in med hjärtinfarkt har många olika riskfaktorer, säger Emil Hagström, överläkare och docent vid Hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset.
Samtidigt spelar till exempel kön, ålder och tidigare hjärtinfarkt mindre roll när man tittar på riskfaktorer för kranskärlssjukdom.
Emil Hagström uppmanar sina kollegor som kommer i kontakt med målgruppen att riskskatta alla med hjälp av:
- Score: Primärprevention (ej diabetes)
- NDR: Diabetes
- ESC/ESH/EAS: Riskkriterier inklusive diabetes
Dessa verktyg ger en fingervisning som sedan ska kompletteras med individuell riskskattning. Till exempel skiljer sig hjärt-kärlsjukdom hos diabetiker från “vanliga” hjärt-kärlpatienter.
Hjärt-kärlsjukdom vid diabetes är svårare att behandla
Patienter med diabetes som får sina hjärt-kärlproblem i medelåldern har minst dubbelt så hög dödlighet som de som inte har diabetes i samma ålder. Dessutom får diabetiker ofta en mer diffus och extensiv kranskärlssjukdom, såsom tyst hjärtinfarkt, som är svårare att behandla.
Typ 2-diabetes är som känt i sig kopplat till samtliga riskfaktorer vilket kräver förebyggande åtgärder och “riskfaktorbehandling”, både med livsstilsåtgärder och läkemedel, menar Emil Hagström.
LÄS ÄVEN: Nya diabetesläkemedel – för vem?
-
Diabetes mellitus typ 1
För 90 år sedan var typ 1-diabetes en ovanlig sjukdom i Sverige och i världen, men har ökat gradvis de senaste decennierna. I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1-diabetes till cirka 50 000.
-
Ny framgång för diabetesläkemedel vid hjärtsvikt
NetdoktorPro frågar Jarl Hellman, överläkare vid Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, vad han tar med sig från årets ADA-kongress.
-
Var tionde covid-19-patient med diabetes dör
Den första studien av covid-19-patienter med diabetes visar att tio procent dör inom sju dagar efter sjukhusinläggning. Två tredjedelar av de som läggs in är män.
-
Nya diabetesläkemedel – för vem?
De nya framgångsrika diabetesläkemedlen SGLT2-hämmare och GLP1-analoger vägs mot traditionella behandlingsmetoder. Hur ska man resonera som behandlande läkare? Uppfattningen kan skilja sig åt vilket är ett bekymmer när diabetologer och kardiologer möter samma patienter.
-
Typ 2-diabetes mellitus
6,7 procent av Sveriges befolkning uppskattades 2013 att ha diabetes, varav minst 90 procent typ 2-diabetes.
-
En “vanlig” diabetespatient?
Du är husläkare till Gunnar med diagnostiserad diabetes. I ett patientfall får du följa hans vårdresa. Har du den kunskap som krävs för att hjälpa honom? Om inte får du den här.
-
Allvarliga brister inom vården för typ-2 diabetes
Vården av personer med typ 2-diabetes har allvarliga brister som leder till lidande helt i onödan, visar patientundersökningen Diabetes-kollen.se. ”Oacceptabelt”, säger Anders Ekholm, ordförande för Storstockholms Diabetesförening.
-
Jakten på en jämlik diabetesvård
Det handlar om att bemöta alla patienter, oavsett etnicitet, socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och geografisk hemhörighet, lika. Trots att diabetes är vår tids största folksjukdom kännetecknas svensk diabetesvård av ojämlikhet.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu