Rutinen som kan minska svår hjärt-kärlsjukdom
Att diabetes är ett högrisktillstånd för kardiovaskulär sjukdom är ett faktum. Utmaningen är att göra en noggrann och korrekt riskbedömning samt att tidigt sätta in preventiv behandling.
Diabetes är tillsammans med glukosintolerans, rökning, blodfettsrubbningar, fysisk inaktivitet, övervikt, högt blodtryck, stress och ohälsosamma kostvanor så kallade riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. Till exempel förklarar dessa riskfaktorer över 90 procent av alla hjärtinfarkter, enligt resultatet från INTERHEART-studien.
– Det är Inte ovanligt att våra patienter som kommer in med hjärtinfarkt har många olika riskfaktorer, säger Emil Hagström, överläkare och docent vid Hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset.
Samtidigt spelar till exempel kön, ålder och tidigare hjärtinfarkt mindre roll när man tittar på riskfaktorer för kranskärlssjukdom.
Emil Hagström uppmanar sina kollegor som kommer i kontakt med målgruppen att riskskatta alla med hjälp av:
- Score: Primärprevention (ej diabetes)
- NDR: Diabetes
- ESC/ESH/EAS: Riskkriterier inklusive diabetes
Dessa verktyg ger en fingervisning som sedan ska kompletteras med individuell riskskattning. Till exempel skiljer sig hjärt-kärlsjukdom hos diabetiker från “vanliga” hjärt-kärlpatienter.
Hjärt-kärlsjukdom vid diabetes är svårare att behandla
Patienter med diabetes som får sina hjärt-kärlproblem i medelåldern har minst dubbelt så hög dödlighet som de som inte har diabetes i samma ålder. Dessutom får diabetiker ofta en mer diffus och extensiv kranskärlssjukdom, såsom tyst hjärtinfarkt, som är svårare att behandla.
Typ 2-diabetes är som känt i sig kopplat till samtliga riskfaktorer vilket kräver förebyggande åtgärder och “riskfaktorbehandling”, både med livsstilsåtgärder och läkemedel, menar Emil Hagström.
LÄS ÄVEN: Nya diabetesläkemedel – för vem?
-
Fortbilda dig inom kardiologi
Nu kan du testa din kunskap inom kardiologi genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar. Följ patientfall om förmaksflimmer och sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom.
-
Typ 2-diabetes – så svarar subgrupper av patienter på samma behandling
Precisionsmedicin var ett stort tema under EASD-kongressen i år. Något som professor Mikael Rydén tycker är “solklart” och borde vara en självklarhet i mötet med diabetespatienter.
-
Typ 2-diabetes mellitus
Ungefär fem procent av Sveriges befolkning har en känd diabetes och ungefär 90 procent av dem har typ 2-diabetes. Många av dessa löper en ökad risk att dö i förtid till följd av komplikationer till sin diabetes.
-
Höjdpunkter från ADA 2021
En virtuell diabeteskonferens kryddad med många fina ingredienser där inkretiner och en ny ”twinkretin” dominerade. Så inleder Jarl Hellman, överläkare vid Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, sin kongressrapport om upplevelsen från ADA. Läs hela rapporten här.
-
Gunilla med diabetes: “Jag visste inte att synen kunde försämras”
Trots att många diabetespatienter drabbas av ögonkomplikationer är det inte alla som känner till riskerna.
-
Många erbjuds inte nödvändig diabetesvård
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska alla patienter med typ 2-diabetes erbjudas grupputbildning, för att på bästa sätt kunna klara av sin egenvård. Samtidigt visar en patientundersökning från Netdoktor att åtta av tio inte har erbjudits detta.
-
EASD: revolutionerande behandling – njureffekt oavsett diabetes
Missade du EASD, den stora årliga europeiska världskongressen inom diabetes? NetdoktorPro:s diabetesexpert Jarl Hellman redogör för de största nyheterna och viktigaste kunskapen som lyftes under hösten möte. Läs hans kongressrapport här.
-
EASD: Tarm och njure tar stor plats under diabetesmötet
Det var mycket fokus kring läkemedelsgruppen SGLT2-hämmare med nya data kring njurprotektion. Men även smarta insulinpumpar, ett mer långverkande basinsulin och tarmens roll vid diabetes stod i centrum i år. Det berättar överläkare Jarl Hellman.