Rutinen som kan minska svår hjärt-kärlsjukdom
Att diabetes är ett högrisktillstånd för kardiovaskulär sjukdom är ett faktum. Utmaningen är att göra en noggrann och korrekt riskbedömning samt att tidigt sätta in preventiv behandling.

Diabetes är tillsammans med glukosintolerans, rökning, blodfettsrubbningar, fysisk inaktivitet, övervikt, högt blodtryck, stress och ohälsosamma kostvanor så kallade riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. Till exempel förklarar dessa riskfaktorer över 90 procent av alla hjärtinfarkter, enligt resultatet från INTERHEART-studien.
– Det är Inte ovanligt att våra patienter som kommer in med hjärtinfarkt har många olika riskfaktorer, säger Emil Hagström, överläkare och docent vid Hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset.
Samtidigt spelar till exempel kön, ålder och tidigare hjärtinfarkt mindre roll när man tittar på riskfaktorer för kranskärlssjukdom.
Emil Hagström uppmanar sina kollegor som kommer i kontakt med målgruppen att riskskatta alla med hjälp av:
- Score: Primärprevention (ej diabetes)
- NDR: Diabetes
- ESC/ESH/EAS: Riskkriterier inklusive diabetes
Dessa verktyg ger en fingervisning som sedan ska kompletteras med individuell riskskattning. Till exempel skiljer sig hjärt-kärlsjukdom hos diabetiker från “vanliga” hjärt-kärlpatienter.
Enkätundersökning om typ 2-diabetes
Vi på NetdoktorPro genomför just nu en “kunskapsenkät” för primärvårdsläkare gällande typ-2 diabetes och dess samsjuklighet. Vi vore tacksamma om du vill genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
Hjärt-kärlsjukdom vid diabetes är svårare att behandla
Patienter med diabetes som får sina hjärt-kärlproblem i medelåldern har minst dubbelt så hög dödlighet som de som inte har diabetes i samma ålder. Dessutom får diabetiker ofta en mer diffus och extensiv kranskärlssjukdom, såsom tyst hjärtinfarkt, som är svårare att behandla.
Typ 2-diabetes är som känt i sig kopplat till samtliga riskfaktorer vilket kräver förebyggande åtgärder och “riskfaktorbehandling”, både med livsstilsåtgärder och läkemedel, menar Emil Hagström.
LÄS ÄVEN: Nya diabetesläkemedel – för vem?
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från diabeteskongresserna ADA och EASD? Lämna din e-postadress här »
-
Highlights från EASD 2023 i Hamburg
Här sammanfattar överläkaren Jarl Hellman höjdpunkterna från EASD 2023.
-
Höjdpunkterna från ADA-kongressen 2022
ADA 2022: En diabeteskonferens av hybridmodell som inkluderade många intresseväckande nyheter- bland annat stora framsteg inom medicinsk behandling av fetma, livsstilsråd via artificiell intelligens som reverserar typ 2 diabetes, en banbrytande studie med helautomatisk insulinpump, samt Bantingmedaljen till Dame Frances Ashcroft!
-
Diabetesfoten – hur förebygga fotsår och få dessa att läka
En av de mest hotande diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. För att förhindra uppkomsten av fotsår är det av yttersta vikt att regelbundet följa dessa patienter med noggranna fotinspektioner.
-
Typ 2-diabetes – så svarar subgrupper av patienter på samma behandling
Precisionsmedicin var ett stort tema under EASD-kongressen i år. Något som professor Mikael Rydén tycker är “solklart” och borde vara en självklarhet i mötet med diabetespatienter.
-
Höjdpunkter från ADA 2021
En virtuell diabeteskonferens kryddad med många fina ingredienser där inkretiner och en ny ”twinkretin” dominerade. Så inleder Jarl Hellman, överläkare vid Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, sin kongressrapport om upplevelsen från ADA. Läs hela rapporten här.
-
NetdoktorPro rapporterar från årets största diabetesmöten
Här samlar vi vår kongressbevakning från ADA och EASD. Ta del av kongressrapporter och intervjuer med deltagare.
-
Så kan komplikationsrisken vid typ 2-diabetes förutses
En studie gjord vid Lunds Universitet visar tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. Skillnader som även kan kopplas till risker att utveckla vanliga komplikationer. Resultaten ger ytterligare stöd för mer individanpassad behandling av sjukdomen, menar forskarna.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.