Rutinen som kan minska svår hjärt-kärlsjukdom
Att diabetes är ett högrisktillstånd för kardiovaskulär sjukdom är ett faktum. Utmaningen är att göra en noggrann och korrekt riskbedömning samt att tidigt sätta in preventiv behandling.

NetdoktorPro rapporterar från ADA och EASD
Följ vår kongressbevakning från ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes). Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Diabetes är tillsammans med glukosintolerans, rökning, blodfettsrubbningar, fysisk inaktivitet, övervikt, högt blodtryck, stress och ohälsosamma kostvanor så kallade riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. Till exempel förklarar dessa riskfaktorer över 90 procent av alla hjärtinfarkter, enligt resultatet från INTERHEART-studien.
– Det är Inte ovanligt att våra patienter som kommer in med hjärtinfarkt har många olika riskfaktorer, säger Emil Hagström, överläkare och docent vid Hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset.
Samtidigt spelar till exempel kön, ålder och tidigare hjärtinfarkt mindre roll när man tittar på riskfaktorer för kranskärlssjukdom.
Emil Hagström uppmanar sina kollegor som kommer i kontakt med målgruppen att riskskatta alla med hjälp av:
- Score: Primärprevention (ej diabetes)
- NDR: Diabetes
- ESC/ESH/EAS: Riskkriterier inklusive diabetes
Dessa verktyg ger en fingervisning som sedan ska kompletteras med individuell riskskattning. Till exempel skiljer sig hjärt-kärlsjukdom hos diabetiker från “vanliga” hjärt-kärlpatienter.
Hjärt-kärlsjukdom vid diabetes är svårare att behandla
Patienter med diabetes som får sina hjärt-kärlproblem i medelåldern har minst dubbelt så hög dödlighet som de som inte har diabetes i samma ålder. Dessutom får diabetiker ofta en mer diffus och extensiv kranskärlssjukdom, såsom tyst hjärtinfarkt, som är svårare att behandla.
Typ 2-diabetes är som känt i sig kopplat till samtliga riskfaktorer vilket kräver förebyggande åtgärder och “riskfaktorbehandling”, både med livsstilsåtgärder och läkemedel, menar Emil Hagström.
LÄS ÄVEN: Nya diabetesläkemedel – för vem?
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från diabeteskongresserna ADA och EASD? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från årets största diabetesmöten
Här samlar vi vår kongressbevakning från ADA och EASD. Ta del av kongressrapporter och intervjuer med deltagare.
-
Diabetesfoten – hur förebygga fotsår och få dessa att läka
En av de mest hotande diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. För att förhindra uppkomsten av fotsår är det av yttersta vikt att regelbundet följa dessa patienter med noggranna fotinspektioner.
-
Höjdpunkter från EASD 2021
En virtuell men högst levande diabeteskonferens med veckoinsulin, ”twinkretinbehandling”, långtidsdata med semiautomatisk pump, precisionsmedicin samt ett nytt läkemedel vid diabetesnefropati särskilt i fokus.
-
Typ 2-diabetes mellitus
Ungefär fem procent av Sveriges befolkning har en känd diabetes och ungefär 90 procent av dem har typ 2-diabetes. Många av dessa löper en ökad risk att dö i förtid till följd av komplikationer till sin diabetes.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Så kan komplikationsrisken vid typ 2-diabetes förutses
En studie gjord vid Lunds Universitet visar tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. Skillnader som även kan kopplas till risker att utveckla vanliga komplikationer. Resultaten ger ytterligare stöd för mer individanpassad behandling av sjukdomen, menar forskarna.
-
Många erbjuds inte nödvändig diabetesvård
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska alla patienter med typ 2-diabetes erbjudas grupputbildning, för att på bästa sätt kunna klara av sin egenvård. Samtidigt visar en patientundersökning från Netdoktor att åtta av tio inte har erbjudits detta.
-
Den viktiga relationen med diabetespatienten
Idealet för diabetesvård är att patienterna ska vara så väl behandlade och ha så goda värden att de inte löper någon allvarlig risk för följdsjukdomar. Samtidigt vilar redan ett stort ansvar på sjukvårdpersonal och frågan är hur diabetesvården ska bli mer jämlik.