Artikel | Diabetes

Typ 2-diabetes – så svarar subgrupper av patienter på samma behandling

Precisionsmedicin var ett stort tema under EASD-kongressen i år. Något som professor Mikael Rydén tycker är “solklart” och borde vara en självklarhet i mötet med diabetespatienter. “Varför skriver jag ut det här läkemedlet till den här personen, utifrån ålder, HbA1C, vikt, blodtryck och så vidare”, säger han och tillägger att Sverige har mycket att jobba på här.


Carro webb ljusare
Publicerad den: 2021-11-01
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons

Prevalensen av diabetes fortsätter stiga runtom i världen. Under 2019 låg siffran på cirka 9,3 procent och till 2030 förväntas den hamna på 10,2 procent. Hur viktig är precisionsmedicin i arbetet med att minska prevalensen? Frågan lyftes vid flera tillfällen under årets kongress EASD (European Association for the Study of Diabetes).

– Precisionsmedicin var ett stort tema här och det var även en debatt om det, vilket är solklart, säger Mikael Rydén, professor och överläkare vid kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.

“Kunskapen varierar inom primärvården och även bland specialisterna”

Under EASD-kongressen presenterades resultat från en stor randomiserad studie inom området precisionsmedicin, där man undersökte huruvida subgrupper av patienter med typ 2-diabetes svarar olika på samma behandling. Man jämförde även olika typer av läkemedel som ingår i andra och tredje linjens behandling. Det visade sig att genom att dela upp patienterna utifrån exempelvis vikt och njurfunktion kunde man få till en mer träffsäker glukossänkande effekt.

Annons
Annons

Läs mer om studien i en kongressrapport från EASD här >>

Redan i fjol presenterade de europeiska och amerikanska diabetesorganisationerna EASD och ADA en stor satsning inom precisionsmedicin – Precision Medicine in Diabetes Initiative. Initiativet handlar bland annat om hur precisionsmedicin kan implementeras i diabetesvården.

– Varför skriver jag ut det här läkemedlet till den här personen, utifrån ålder, HbA1C, vikt, blodtryck osv osv. Det är något som jag alltid har i bakhuvudet. Men kunskapen varierar inom primärvården och även bland specialisterna. Här i Sverige är vi ju specialister hela livet utan att det finns några krav på att vi behöver fortbilda oss, säger Mikael Rydén.

Annons
Annons

Han menar även att diabetesvården behöver byggas ut för att kunna erbjuda optimal sjukvård.

– Såsom de har gjort i Finland, som från att ha legat i botten nu ligger i topp i ranking av god diabetesvård (Sverige ligger mitt i). De har byggt ut diabetesvården i primärvården och har intresse av att lära hela vårdkedjan.

Precisionsmedicin hyllas av många. Samtidigt tycker vissa att det krävs mer forskning och bevis som visar att konceptet är mer effektivt än konventionell diabetesvård. Detta diskuterades också under kongressen.

Få bukt med ojämlikheter inom diabetesvården

Även ojämlikhet inom diabetesvården diskuterades under kongressen. Här lyftes bland annat en studie som pekar på könsskillnader i hjärt-kärlskyddande behandling. Men Mikael Rydén upplever andra typer av ojämlikhet inom den svenska diabetesvården.

– Det pratas om ojämlik vård utifrån kön men jag upplever det inte så. Det finns ojämlik vård men det har mer om utbildning och språkkunskaper. Invandrare med låg utbildning har svårt att ta sig fram i vården. Här är det viktigt att vi är medvetna om det och till exempel får in kollegor från andra kulturer, säger han.

Nästa generationens diabetesläkemedel

Det presenterades data från flera läkemedelsstudier som Mikael Rydén var mycket imponerad över. Däribland resultat från en randomiserade fas 3-studie där GLP1/GIP-agonisten tirzepatid jämfördes med långverkande insulin hos patienter med typ 2-diabetes och förhöjd kardiovaskulär risk. Det visade sig att tirzepatid var överlägsen då den sänkte långtidsblodsockret tillsammans med en drastisk viktnedgång hos dessa patienter.

– Tirzepatid körde åttor kring standardbehandlingen. Det är nästa generationens läkemedel. Troligen kommer det till USA nästa år och kanske till Sverige hösten -23, säger Mikael Rydén.

På tal om viktnedgång anser en grupp forskare att en viktnedgång på 15 procent eller mer borde bli en självklar del i den primära behandlingsstrategin av typ 2-diabetes. Detta lyfte de under ett symposium vid EASD-kongressen och pekade på att riktlinjerna borde uppdateras på denna punkt.

Så avslutningsvis - vad tyckte du om kongressen?

– Jag tyckte den var mycket rolig och engagerande. Den var i paritet med en fysisk kongress och det var ett enormt stort intresse. Nästa år hoppas jag på ett fysiskt möte i Stockholm. Men vi kommer säkert ha någon form av hybridlösning också, säger Mikael Rydén.


Annons
Annons
Annons