Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Debatt | Gastroenterologi

Förstoppning - en ”slaskdiagnos”?

En av de vanligare diagnoserna på en akutmottagning är förstoppning – inte minst bland de yngsta och bland de äldsta. Tyvärr blir det ibland en ”slaskdiagnos” när man inte hittar något annat än mycket avföring i kolon. Det är emellertid viktigt att man inser att avföringsvanorna skiljer sig mycket mellan olika individer. 


Publicerad den: 2014-11-24

Annons

Ett allmänt mönster är att det lilla barnet har avföring många gånger per dag, den medelålders personen en gång per dag (på morgonen) och åldringen på ålderdomshemmet mer sällan. Det finns faktiskt äldre människor som normalt endast har avföring en eller två gånger per månad utan att vara sjuk av det. Definitionen på förstoppning är därför viktig: Förstoppad är den som har avföring mer sällan än var tredje dag och har symptom av det.

Det är således inte på något sätt nödvändigt att ha avföring varje dag, och om man åtminstone har det var tredje dag är det inte rätt att kalla det för förstoppning. Dessutom – och viktigare – är att notera att det inte räcker med att ha avföring sällan; för att få använda diagnosen ”förstoppning” krävs det också att personen i fråga har symptom av det. De symptom som då kan vara aktuella är exempelvis känsla av att behöva ha avföring (utan att det kommer något), en dov tyngdkänsla i lilla bäckenet, en uppblåsthetskänsla och så vidare. Det finns inget patognomont symptom, utan förstoppning upplevs olika av olika människor.

För ett fåtal människor blir hela livskvaliteten avgjord av om de har haft avföring eller inte. Denna grupp människor beskriver ofta (och gärna) sina avföringsproblem i målande termer – ”avföringen ligger och gnager i tarmen” – och de tycker aldrig att de får ut nog med avföring. De prövar alla tänkbara avföringsmedel i allt högre doser. Naturligtvis finns det enstaka personer i denna grupp som är somatiskt sjuk, men de allra flesta kan inte bli hjälpta av mer mediciner eller av kirurgiska metoder. När de kommer till akutmottagningen skall man undvika något mer drastiskt än möjligen ett Klyx® (vilket de oftast redan är mycket familjär med) och hänvisa dem till sin ordinarie läkarkontakt – sannolikheten att akutmottagnings-åtgärder skall kunna hjälpa dem är utomordentligt låg och ytterligare utredning av deras förstoppningstendens via akutmottagningskirurgen är sannolikt direkt omlämplig. 

Annons
Annons

Däremot är plötsligt påkommande förstoppning hos någon som aldrig brukar ha det något man skall bli orolig över: Plötsligt påkommande ”förstoppning” tyder på någon rubbning i kroppen eller i levnadsomständigheterna.

Visserligen visar det sig ofta att det finns någon tämligen enkel förklaring till förstoppningen, men man måste alltid falka efter någon bakomliggande sjukdom. Alla plötsliga ändringar av kost- och sömnvanor kan ge oregelbundenheter i avföringsvanorna. Idag kan detta exempelgöras av långa semesterflygresor (Thailand, Kina, Sydamerika) där man först sitter mycket och dricker lite vatten under många timmar, sedan sover på för kroppen ovanliga tider (avföring på morgonen klarar ju bara kroppen att prestera om den förstår när den är morgon) och därefter ovanlig mat på oregelbundna tider. Andra exempel på händelser som kan utlösa förstoppning är en period av kraftig stress på arbetsplatsen (vilket ofta gör att man äter och sover dåligt) och tråkiga händelser i familjen (exempelvis om någon nära anhörig blivit sjuk eller avlidit).

Slutligen skall påpekas att den viktigaste differentialdiagnosen i kirurgisk sjukvård på akutmottagningen naturligtvis är mekanisk ileus. Den diagnosen ställs med hjälp av röntgen, men dessutom kan bukauskultation och palpation per rektum ge ledtrådar.

Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons