Förstoppning - en ”slaskdiagnos”?
En av de vanligare diagnoserna på en akutmottagning är förstoppning – inte minst bland de yngsta och bland de äldsta. Tyvärr blir det ibland en ”slaskdiagnos” när man inte hittar något annat än mycket avföring i kolon. Det är emellertid viktigt att man inser att avföringsvanorna skiljer sig mycket mellan olika individer.
Ett allmänt mönster är att det lilla barnet har avföring många gånger per dag, den medelålders personen en gång per dag (på morgonen) och åldringen på ålderdomshemmet mer sällan. Det finns faktiskt äldre människor som normalt endast har avföring en eller två gånger per månad utan att vara sjuk av det. Definitionen på förstoppning är därför viktig: Förstoppad är den som har avföring mer sällan än var tredje dag och har symptom av det.
Det är således inte på något sätt nödvändigt att ha avföring varje dag, och om man åtminstone har det var tredje dag är det inte rätt att kalla det för förstoppning. Dessutom – och viktigare – är att notera att det inte räcker med att ha avföring sällan; för att få använda diagnosen ”förstoppning” krävs det också att personen i fråga har symptom av det. De symptom som då kan vara aktuella är exempelvis känsla av att behöva ha avföring (utan att det kommer något), en dov tyngdkänsla i lilla bäckenet, en uppblåsthetskänsla och så vidare. Det finns inget patognomont symptom, utan förstoppning upplevs olika av olika människor.
För ett fåtal människor blir hela livskvaliteten avgjord av om de har haft avföring eller inte. Denna grupp människor beskriver ofta (och gärna) sina avföringsproblem i målande termer – ”avföringen ligger och gnager i tarmen” – och de tycker aldrig att de får ut nog med avföring. De prövar alla tänkbara avföringsmedel i allt högre doser. Naturligtvis finns det enstaka personer i denna grupp som är somatiskt sjuk, men de allra flesta kan inte bli hjälpta av mer mediciner eller av kirurgiska metoder. När de kommer till akutmottagningen skall man undvika något mer drastiskt än möjligen ett Klyx® (vilket de oftast redan är mycket familjär med) och hänvisa dem till sin ordinarie läkarkontakt – sannolikheten att akutmottagnings-åtgärder skall kunna hjälpa dem är utomordentligt låg och ytterligare utredning av deras förstoppningstendens via akutmottagningskirurgen är sannolikt direkt omlämplig.
Däremot är plötsligt påkommande förstoppning hos någon som aldrig brukar ha det något man skall bli orolig över: Plötsligt påkommande ”förstoppning” tyder på någon rubbning i kroppen eller i levnadsomständigheterna.
Visserligen visar det sig ofta att det finns någon tämligen enkel förklaring till förstoppningen, men man måste alltid falka efter någon bakomliggande sjukdom. Alla plötsliga ändringar av kost- och sömnvanor kan ge oregelbundenheter i avföringsvanorna. Idag kan detta exempelgöras av långa semesterflygresor (Thailand, Kina, Sydamerika) där man först sitter mycket och dricker lite vatten under många timmar, sedan sover på för kroppen ovanliga tider (avföring på morgonen klarar ju bara kroppen att prestera om den förstår när den är morgon) och därefter ovanlig mat på oregelbundna tider. Andra exempel på händelser som kan utlösa förstoppning är en period av kraftig stress på arbetsplatsen (vilket ofta gör att man äter och sover dåligt) och tråkiga händelser i familjen (exempelvis om någon nära anhörig blivit sjuk eller avlidit).
Inflammationsfrihet är inte tillräckligt för god livskvalitet hos patienter med IBD
Ett otillräckligt uppmärksammat område enligt Stefan Lindgren, professor emeritus vid Lunds universitet och tidigare överläkare i gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.
Slutligen skall påpekas att den viktigaste differentialdiagnosen i kirurgisk sjukvård på akutmottagningen naturligtvis är mekanisk ileus. Den diagnosen ställs med hjälp av röntgen, men dessutom kan bukauskultation och palpation per rektum ge ledtrådar.
Kirurgiska eftertankar – Åke Andrén-Sandbergs blogg
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Nyheter och insikter om IBD från DDW 2023 - Mikael Lördal sammanfattar
Viktig forskning och nya upptäckter inom gastroenterologi presenterades på Digestive Disease Week (DDW) 2023 i Chicago. Här sammanfattar Mikael Lördal, överläkare inom gastroenterologi, sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, s...
-
Gastrodagarna 2023: Framtidens behandlingar och utmaningar vid IBD
Fokus låg på precisionsmedicin, framtidens behandlingar och följsamhet vid inflammatorisk tarmsjukdom på årets Gastrodagar i Örebro. Specialistsjuksköterska och medicine doktor Katarina Pihl Lesnovska delar med sig av sina erfarenheter från kongressen.
-
Psykisk hälsa och IBD – se webbinariet
Den 19 maj på Världs IBD-dagen 2023 sändes ett webbinarium om inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och psykisk hälsa. Syftet med webbinariet var att belysa ämnet, bryta stigmatiseringen samt ge konkreta tips och råd gällande den psykiska hälsan. Här kan du se en inspeln...
-
Mikroskopisk kolit
En inflammatorisk tarmsjukdom som leder till kroniska, icke blodiga diarréer och indelas i två subgrupper: kollagen kolit och lymfocytär kolit.