Lokal och generell peritonit vid appendicit
Rent formellt är akut appendicit ingen farlig sjukdom, medan följderna av en appendicit kan vara direkt livshotande. Ur klinisk synvinkel kan man urskilja de fyra faserna dovt obehag runt naveln, smärtvandring till höger fossa iliaca, lokaliserad smärta i höger fossa, gradvis ökande och intensiv som tandvärk och generell smärta i hela buken med stark sjukdomskänsla.
Förr i tiden var man rädd för sepsis och pyeloflebit – det vill säga trombos i venerna från appendixområdet ledande till infekterade tromboser upp i levern och leverabscesser. Idag är pyeloflebiter mycket ovanliga och sepsis kan nästan alltid behandlas adekvat med vätska och antibiotika. Däremot kvarstår peritoniten som ett ibland mer svårbehandlat tillstånd.
Vid appendicit är en liten, begränsad del av tarmen inflammerad. Det ger en dov smärta, vilken vanligtvis inte är så svår ur smärtsynpunkt. Smärtan förläggs till naveltrakten och är oftast mer obehaglig än smärtande. Det onda känns inte igen som ”vanligt ont i magen” och upplevs därför som oroande. Denna fas är utöst från tarmen – visceral smärta.
När därefter inflammationen gradvis utvecklar sig lokalt runt en sjuk appendix och retar bukhinnan upplever patienten det som om smärtan gradvis flyttar sig från naveltrakten ner mot bukens nedre högra del – peritoneal smärta. Detta tar några timmar och medför att smärtan inte längre upplevs i naveltrakten trots att det rent patofysiologiskt borde fortsätta att göra ont där. Ju mer uttalad peritoniten är desto mera ont gör det. Vid direkt tryck ökar smärtan ytterligare, men den är fortfarande belägen just vid appendix.
Permans tecken innebär ömhet på höger sida av buken vid tryck över vänster fossa (indirekt ömhet) beroende på att man då drar en aning i bukhinnan. Rovsings tecken innebär ömhet vid snabbt släpp efter tryck i buken (indirekt släppömhet). Rent praktiskt gör man ju bådadera – trycker ner och släpper upp – varför tecknen oftast sammanfattas som Perman-Rovsings (Einar Perman var kirurgprofessor i Stockholm och Niels Thorkild Rovsing var dansk kirurg). Temperatur-stegringen är vanligen måttlig till knappt 38oC.
Om peritonit inte begränsas av kroppens försvarsmekanismer (immunologiskt respektive mekaniskt av oment och tarmar) kommer hela peritoneum att bli inflammerad och infekterad. Då stannar tarmarnas rörelse vilket ger paralytisk ileus och kräkning och buken blir utspänd. Febern kan stiga till 39oC och patienten kan bli septisk och känner sig svag. Om man på försök föerslår patienten att äta lite får man alltid svaret av den sjuke att han/hon inte är hungrig
Varje rörelse av bukhinnan gör ont vilket innebär att patienten vill ligga så stilla som möjligt och inte gärna tala med hög röst eftersom det kräver djupare andetag som då gör mer ont. Den inflammatoriska processen – och möjligen bakterierna själva – släpper ifrån sig substanser som retar bukmuskulaturen, vilket tydligast märks på de raka bukmusklerna centralt i buken (således någon decimeter från själva appendix) retas. Detta ger en ofrivillig, icke avledbar muskelkontraktion som bör benämnas ofrivilligt muskelförsvar.
Ofta användes den franska termen défense musculaire, vilket förkortas till ”défense.” För den mindre erfarne kan det vara svårt att skilja mellan frivilligt och ofrivilligt muskel-försvar. Den som har ont i magen kommer instinktivt att skydda sig mot palpation av buk-väggen genom att spänna musklerna. Detta är inte défense. Om däremot muskelkontraktio-nen är kvar även sedan man helt avlett patientens tankar från undersökning är det défense.
Med défense menas att bukmuskulaturen hela tiden är kontraherad – och den spänningen kan inte pratas bort.
Kirurgiska eftertankar – Åke Andrén-Sandbergs blogg
- Du eller ni på akutmottagningen
- Flegmonös, gangrenös eller perforerad appendicit
- Empati på akutmottagningen
- Lokal och generell peritonit vid appendicit
- Konstiga ord
- Appendicitiska ledtrådar
- Registerstudier
- Vridna eller vredna tarmar
- Beröm och kritik
- Divertikulit
- Behöver man stödja chefen?
- Fler förstoppningstankar
- Beslutsstöd
- Förstoppning
- Mångfalldets förbannelse
- Gatroskopiindikationer
- Återkommande patienter
- Kräkning och feber utan adressat
- Lokaliserad eller generell buksmärta?
- Blodprovstagning på akutmottagningen
- Blod i avföringen
-
Patientfall: Äldre kvinna med symtom på tarmcancer
Att diagnostisera kolorektalcancer i ett tidigt skede av sjukdomen är ofta en stor utmaning. Symtomen kan även variera beroende på var i tarmen som tumören sitter. Här kan du ta del av ett patientfall om kolorektalcancer för att öka din kunskap kring symtom, utredning och behandling.
-
Dysfagi (ät- och sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett symtom och utgör ett samlingsbegrepp för ät- och sväljsvårigheter. Denna medicinska översikt avser förvärvad dysfagi hos vuxna, inte medfödda missbildningar som kan innebära olika ät- och sväljsvårigheter.
-
IBD-patienter vittnar om bristande information om behandling
Det finns ingen behandling som passar alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Dessutom visar ny forskning att tarmfloran hos dessa patienter förändras över tid – den behandling som passar nu kanske inte gör det om ett år. Något som gör det extra viktigt att involvera patienten genom att diskutera behandlingsalternativ och sätta upp mål.
-
Professor: Jag vill lyfta den farliga tystnaden kring tarmcancer
Trots flera medicinska framsteg inom forskningen för kolorektalcancer har inte Socialstyrelsen uppdaterat de nationella riktlinjerna sedan 2014. Något som gör att de på flera håll inte följs. Dessutom saknas nya uppföljande patientstudier. Det är en av de viktigaste frågorna i cancervården just nu, menar Mef Nilbert, professor onkologi.
-
Biosimilarer
Läkemedel som utgörs av proteiner som produceras av levande organismer, vilket skiljer preparaten från generiska produkter som framställs genom kemisk syntes. Biosimilarer är biologiska läkemedel som till stor del liknar originalläkemedlen.
-
Ulcerös kolit, UC
I Sverige har idag cirka 33 000 Ulcerös kolit (UC), vilket ingår i inflammatoriska tarmsjukdomar. Den sammanlagda prevalensen för IBD närmar sig en procent, som en följd av låg insjuknandeålder och minskad mortalitet.
-
Sambandet mellan fibromyalgi och tarmsjukdom kartlagt
En ny studie, publicerad i tidskriften Pain, bekräftar sambandet mellan fibromyalgi och gastroesofageal refluxsjukdom. Därför rekommenderar forskarna att rutinmässigt fråga fibromyalgipatienter om magtarmbesvär, och vise versa.
-
Kolorektalcancer (tjock- och ändtarmscancer)
En vanligt förekommande cancerform i Sverige, och i stora delar av världen, samt den tredje vanligaste orsaken till cancerdöd. Kolorektalcancer har varit modell för studier om canceruppkomst och under de senaste decennierna har stora framgångar gjorts i diagnostik och behandling med minskad dödlighet.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu