– Trots utvecklingen av behandlingar, vården och samhället så är en korrekt ställd diagnos, saklig information och en fungerande behandling fortfarande det som är mest relevant inom psoriasisvården idag enligt min mening, säger ST-läkaren Albert Duvetorp.

Vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping driver han också ett projekt i att förbättra omhändertagandet av patienter med samsjuklighet. De många symtomen som kan uppträda vid psoriasis gör att patienterna kan vara svåra att identifiera men också behandla. Enligt svaren från NetdoktorPro:s läkarutbildning om psoriasis råder det följaktligen en tröghet i att remittera vidare patienter till specialister.

– På många ställen fungerar vården bra, på andra ställen sämre. I det senare fallet kan det bero på att distriktsläkaren inte uppfattar sjukdomsbilden som lika svår/uttalad som patienten eller att det inte finns någon hudläkare att remittera till, det vill säga för låg bemanning på mottagande enhet. Men det kan också bero på att patienten själv inte sökt för eller varit tillräckligt tydlig med sina besvär/behov, säger han.

Att behandla hela patienten

Patienter med psoriasis träffar ofta olika typer av läkare – så som distriktsläkare, dermatologer,
reumatologer – och redan idag sker samverkan men Albert Duvetorp menar att den kan förbättras.

– Man kan till exempel ha mottagningar där patienten får träffa både hudläkare och reumatolog samtidigt eller behandlingskonferenser där man diskuterar svåra fall. Man bör även sträva mot att ha samma journalsystem så vi kan läsa varandras anteckningar.

Samtidigt poängterar han att samverkan måste anpassas till de lokala förutsättningar som råder där vården bedrivs.

– Därför finns inte ett koncept som fungerar överallt. Mitt tips till läkare som möter personer med psoriasis är att uppmuntra patienterna till att lära sig mer om sin sjukdom, avslutar Albert Duvetorp.

Vill du uppdatera dina kunskaper om psoriasis? Genomför vår läkarutbildning om psoriasis här.

Praktisk handläggning vid remittering av psoriasispatienter från primärvården:

Ett tätt samarbete mellan primärvård och hudläkare bör eftersträvas. Remiss till hudläkare bör övervägas när patienten:

• inte svarar på lokalbehandling, det vill säga inför UVB-behandling

• har en påverkan på mer än tio procent av hudytan

• har utvecklat artrit

• är ett barn med misstänkt psoriasis (för säkerställande av diagnos och information)

• samt när diagnosen är oklar

Checklista vid remittering

Vad gäller remissen?

Konfirmera diagnos, second opinion eller behandlingsförslag?

Anamnes

När debuterade besvären?

Eventuellt utlösande faktor (exempelvis infektion, nytt läkemedel)

Symtom: duration, lokalisation, utbredning, klåda, smärta, fjällning, förändring över tid, eventuella ledbesvär.

Ärftlig predisposition? Finns liknande symtom hos nära släktingar (syskon, föräldrar, barn)?

Andra sjukdomar av betydelse?

Resultat av utförda utredningar (odlingar/PAD)?

Behandlingar som prövats: Effekt? Behandlingstid?

Aktuell behandling.

Kliniska fynd

Plackens utbredning? Nagelförändringar? Pustler på hand/fot? Symtom från leder?