Medicinsk översikt | Hud/Venereologi

Allergiskt och icke-allergiskt kontakteksem


Publicerad den: 2013-02-07
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Kontakteksem är ett inflammatoriskt hudtillstånd, karaktäriserat av erytem, fjällning och klåda, som utlöses av ett toxiskt agens eller ett allergen.
  • Delas in i icke-allergiskt kontakteksem (den vanligaste formen) och allergiskt kontakteksem. 

Epidemiologi

  • Det finns en stor variation i prevalensen för kontakteksem med en variation på 1–26 % av studiedeltagarna.
  • Icke-allergiskt kontakteksem är vanligare än allergiskt kontakteksem och utgör 75–80 % av alla kontakteksem.
  • Den vanligaste formen av kontakteksem är handeksem.
  • Handeksem förekommer hos 13–15 % av alla personer i Sverige.

Etiologi och patogenes

  • Toxiskt irritativt, icke-allergiskt, kontakteksem är uppstår på grund av toxiska effekter på hudceller med en aktivering av immunsystemet:
    • Exempel är djurvårdsprodukter, kosmetika, damm, födoämnen, avfettande ämnen, metaller (nickel, kobolt, krom) och vätskor som används i metallindustrin, lösningsmedel, tårgas, läkemedel, hårvårdsprodukter, härdplaster, konserveringsmedel, vatten och rengöringsmedel
  • Allergiskt kontakteksem är en typ IV-reaktion. Kontaktallergi ger allergiskt kontakteksem endast efter kontakt med relevant allergen.
  • Sjukvårdsarbete, arbete med kemikalier, arbete med skönhetsprodukter, frisörarbete, arbete med maskiner som bearbetar material som plast, trä eller metall samt byggarbete ger ökad risk för utveckling av allergiskt kontakteksem.

ICD-10

  • L23 Allergisk kontaktdermatit
  • L24 Irritativ kontaktdermatit
  • L25 Ospecificerad kontaktdermatit

Anamnes

  • Kontakteksem kan presentera sig på många olika sätt, beroende på vilket ämne som har orsakat eksemet och vilka delar av kroppen som har kommit i kontakt med ämnet.
  • Akut eksem uppstår ofta minuter till dagar efter exponering för det framkallande ämnet:
    • Debut minuter–timmar efter exponering talar för icke-allergiskt eksem
    • Senare debut talar för allergiskt eksem
  • Den vanligaste formen är handeksem:
    • Typisk debut är skov med kliande vesikler mellan fingrarna
    • Klådan och svedan kan vara intensiva
  • Eksemens lokalisation ge viktiga ledtrådar om misstänkt genes.
  • Vilka irriterande ämnen kommer personen i kontakt med på arbetsplatsen, i hemmet (rengöring, kosmetika), i trädgården, vid fritidsaktiviteter?
  • Vilka hudvårdsprodukter använder personen och vilka ämnen kommer i kontakt med det aktuella hudområdet?
  • Har andra personer som kommer i kontakt med ämnen samma besvär?

Kliniska fynd

  • Akut kontakteksem (allergiskt och icke-allergiskt):
    • Akut eksem ger ofta klåda, sveda, intensivt erytem, vesikelbildning, blåsor, vätskning och svullnad:
      • Vid icke-allergiskt kontakteksem kan man också se erosioner, pustler och nekros
  • Kroniskt eksem (allergiskt och icke-allergiskt):
    • erytem, hyperpigmentering och torr, förtjockad, sprucken hud med fjällning

Utredning av kontakteksem

  • Diagnosen baseras på anamnes och kliniska fynd.
  • Epikutantest (lapptest):
    • Den gyllene standarden för diagnosen allergiskt kontakteksem
    • Lösningar med kända allergener i en icke-toxisk koncentration appliceras på huden
    • Sensitiviteten och specificiteten anges till 70–80 %
    • Testet används inte i akutfasen, eftersom risken för falskt positiva resultat är stor

Differentialdiagnoser

  • Andra eksemformer:
    • Allergiskt kontakteksem kan vara icke-allergiskt kontakteksem eller tvärtom
    • Nummulärt eksem
    • Seborroiskt eksem
    • Atopiskt eksem
    • Staseksem
    • Pomfolyx (även känt som dyshidrotiskt eksem)
    • Xerotiskt eksem
  • Reaktioner till följd av solexponering
  • Infektioner:
    • Impetigo
    • Erysipelas
    • Herpes simplexinfektion
    • Vattkoppor
    • Hudsvampinfektion
    • Skabb
    • Vägglöss och andra insektsbett
  • Psoriasis
  • Neurodermatit
  • Kutant T-cellslymfom, mycosis fungoides

Behandling av kontakteksem

  • Undvika kontakt med toxiska ämnen eller allergener, det vill säga eliminera utlösande agens.
  • Icke-allergiskt kontakteksem:
    • Mjukgörande
  • Allergiskt kontakteksem:
    • Lokala kortikosteroider, eventuellt kalcineurinhämmare

Egenbehandling

  • Vid akut eksem kan kalla kompresser lindra besvären.
  • Mjukgörande:
    • Mjukgörande medel kan användas för att förbättra hudens barriärfunktion
    • Vanliga mjukgörande flera gånger om dagen kan ha effekt vid aktivt eksem och som förebyggande behandling
  • Användning av handskar/skyddskläder vid risk för exponering.

Läkemedelsbehandling

  • Menthol gel och hydrokortison kan lindra klådan.
  • Glukokortikoider vid allergiskt kontakteksem:
    • Börja med kortikosteroid från grupp II–IV, till exempel betametason, klobetasolpropionat eller mometasonfuroat
    • Preparatet används 1–2 gånger dagligen och trappas långsamt ner
    • Effekten av behandlingen är inte säkerställd vid icke-allergiskt eksem
  • Pimekrolimus eller takrolimus:
    • Kan användas vid icke-allergiskt kontakteksem för att minska behovet av lokala glukokortikoider
  • Systemiska steroider vid utbredda eksemförändringar.
  • Immunosuppressiva.

Annan behandling

  • Ljusbehandling vid långvariga besvär.

Komplikationer

  • Sekundärinfektion.
  • Nedsatt arbetsförmåga och nedsatt livskvalitet.

Prognos

  • Icke-allergiskt kontakteksem kan botas med att undvika kontakt med de toxiska ämnena.
  • Allergiskt kontakteksem är ett livslångt tillstånd där effekt av att undvika allergenet kan leda till bättre prognos.

Källor

  • Bains SN, Nash P, Fonacier L. Irritant Contact Dermatitis. Clin Rev Allergy Immunol. 2019;56(1):99–109.
  • Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutt. Miljöhälsorapport 2017.
  • Johnston GA, Exton LS, Mohd Mustapa MF et al. British Association of Dermatologists' guidelines for the management of contact dermatitis 2017. Br J Dermatol 2017; 176: 317-29.
  • Kostner L, Anzengruber F, Guillod C, Recher M, Schmid-Grendelmeier P, Navarini AA. Allergic Contact Dermatitis. Immunol Allergy Clin North Am. 2017;37(1):141–152.

Annons
Annons
Annons