Alopecia areata
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen AAD (American academy of Dermatology)? Lämna din e-postadress här »
Bakgrund
- Alopecia areata är en inflammatorisk hudsjukdom med fläckformigt håravfall, vanligast på huvudet (inklusive skäggområdet hos män).
- Om allt hår på huvudet försvinner betecknas tillståndet alopecia totalis, och om allt hår på kroppen försvinner används beteckningen alopecia universalis:
- Ophiasis:
- Bandformat håravfall
- Sisaipho:
- Håravfall frontalt, temporalt och parietalt
- Diffus sjukdom:
- Diffust håravfall på huvudet
- Ophiasis:
Epidemiologi
- Inte ovanligt i primärvården.
- Män och kvinnor drabbas lika ofta.
- Tillståndet kan förekomma i alla åldrar.
Etiologi och patogenes
- Den exakta etiologin är okänd.
- Alopecia areata klassas vanligen som en autoimmun sjukdom.
- Det finns evidens att tillståndet har en polygenetisk bas.
- Både miljöfaktorer, bland annat infektioner och psykisk stress har föreslagits som utlösande faktorer hos genetiskt predisponerade personer.
ICD-10
- L63.0 Alopecia (capitis) totalis
- L63.1 Alopecia universalis
- L63.2 Ophiasis
- L63.8 Annan alopecia areata
- L63.9 Alopecia areata, ospecificerad
Fortbildning: Testa dina kunskaper om urtikaria >>
Anamnes
- Relativt akut debut av håravfall, som en eller några få hårlösa fläckar i myntstorlek som gradvis blir större inom ett par veckor:
- Vanligast på hjässan, men skägg, ögonbryn och ögonlock kan också bli involverade
- Kan också förekomma på andra delar av kroppen
- Tillståndet kan i undantagsfall även drabba hela huvudet och kroppsbehåringen
- Nagelförändringar förekommer i 10–20 % av alla personer (små bucklor, "pitting") och longitudinala linjer.
- Eftersom mörkare hårstrån har en tendens att bli mer påverkade än ljusare, grå hårstrån kan håret plötsligt se ljusare/gråare ut.
- Tillståndet ger vanligen inga andra symtom såsom klåda eller smärta:
- Vissa anger att de har känt stickningar, klåda och förändrad känsla
- Tillståndet kan innebära en allvarlig belastning för självbilden och livskvaliteten.
Kliniska fynd
- Fläckvist håravfall med cirkulära (runda/ovala), hårlösa områden utan ärrbildning. Ibland kan lätt erytem förekomma:
- I enstaka fall finns diffust eller totalt håravfall
- Ibland syns små vellushår
- Skadade hår syns ofta i randzonen men är inte specifikt fynd för alopecia areata
- Så kallade utropsteckenhår syns och är mer specifika för tillståndet:
- Hår som är tunna närmast huden och tunnare distalt
- Dessa syns bäst med hjälp av dermatoskopi (se bild nedan)
- Dragtest:
- Om man tar 40–60 hår med tumme, pekfinger och ringfinger kan håret ofta dras ut enkelt, i mitten eller på randzonen
Utredning av alopecia areata
- Diagnosen baseras vanligen på anamnesen och kliniska fynd.
- Övriga undersökningar behövs inte, men mätning av TSH och vitamin D kan övervägas.
Differentialdiagnoser
- Tinea capiti
- Androgen alopeci
- Trikotillomania
- Trichorrhexis nodosa
- Telogent effluvium
- Diskoid lupus erytematosus
- Sekundär syfilis
- Läkemedelsframkallad alopeci
Behandling av alopecia areata
- Patienter med lokal, begränsad sjukdom bör informeras om den goda prognosen och kan därmed avvakta i många fall.
- Vuxna ska behandlas utifrån sjukdomens utbredning:
- Vid mindre områden användas framför allt lokala medel
- Vid större områden kan även immunoterapi och andra behandlingsmetoder bli aktuella
Egenbehandling
- Exponerade hudområden bör skyddas mot solskador.
- Vid förlust av ögonfransar kan glasögon användas utomhus för att skydda ögat mot skräp.
- Eventuellt kan tupé/peruk användas.
Läkemedelsbehandling
- Lokala kortikosteroidinjektioner i lesionen:
- Kan ges som monoterapi eller som adjuvant behandling
- I Sverige rekommenderar att behandlingen utförs av dermatolog
- Instruktioner:
- Till exempel triamcinolon 2,5–5 mg/mL (ögonbryn, skägg) eller 2,5–10 mg/mL (hjässa) injiceras som depot med cirka 0,1 mL med 1 cm avstånd
- Behandlingen kan upprepas vid behov i 4–6 sex veckors intervall
- Totaldosen bör inte överstiga 3 mL, eller 8 mL vid 2,5 mg/mL, eller 40 mg per behandlingsomgång
- Ny hårväxt är vanligtvis synlig inom 6–8 veckor, om behandlingen inte har effekt inom 6 månader bör den avslutas
- Biverkningar kan vara reversibel hudatrofi, teleangiektasier, hypopigmentering och systemisk absorption
- Potenta kortikosteroider topikalt:
- Grupp III–IV kortikosteroider kan prövas topikalt vid alopecia areata (inte alopecia totalis eller universalis):
- Svenska rekommendationer anger en duration på 6–8 veckor
- Är ett lämpligt alternativ hos barn (grupp III kortikosteroider)
- Grupp III–IV kortikosteroider kan prövas topikalt vid alopecia areata (inte alopecia totalis eller universalis):
- Systemisk kortikosteroidbehandling?
- Kan ha begränsad effekt men på grund av biverkningar och begränsad effekt efter längre tid rekommenderas inte behandlingen hos merparten av patienterna
- D-vitamin?
- Tillskott verkar vara av värde om utredningen visar D-vitaminbrist. Dock är det osäkert om detta påverkar sjukdomsförloppet
Annan behandling
- Liniment med minoxidil (2 % eller 5 %).
- Lokal immunoterapi med difenylcyklopropenon (DPCP) eller kvadratsyra (SADBE).
- PUVA, psoralen plus ultraviolett A.
- Antralin, inte registrerat i Sverige (maj 2020).
- JAK-hämmare.
- Laser?
- Psykosocialt stöd:
- Eftersom alopecia areata kan påverka livskvaliteten och självbilden kan terapeutkontakt behövas
Komplikationer
- Nedsatt livskvalitet och dålig självbild.
Prognos
- Hos upp till cirka 70–80 % växer håret tillbaka fullständigt inom ett år hos dessa personer, cirka 90–95 % inom två år.
- Spontanläkningen är endast cirka 8 % vid mer utbredd sjukdom (>50 % av hjässan påverkad).
- Cirka 5 % progredierar till alopecia totalis eller universalis.
- Förmågan att få hår igen finns kvar, oavsett form av alopecia areata.
- Faktorer som talar för en sämre prognos:
- Mer utbredd sjukdom (ofta omnämns >50 % av hjässan), alopecia totalis, alopecia universalis
- Låg ålder (före puberteten) vid debut av sjukdomen
- Ophiasis subtyp
- Duration av tillståndet >1 år
- Ärftlighet och andra autoimmunsjukdomar nämns också bland faktorer som kan medföra en sämre prognos.
Källor
- Strazzulla LC, Wang EHC, Avila L, et al. Alopecia areata: Disease characteristics, clinical evaluation, and new perspectives on pathogenesis. J Am Acad Dermatol. 2018;78(1):1‐12.
- Strazzulla LC, Wang EHC, Avila L, et al. Alopecia areata: An appraisal of new treatment approaches and overview of current therapies. J Am Acad Dermatol. 2018;78(1):15‐24.
- Phillips TG, Slomiany WP, Allison R. Hair Loss: Common Causes and Treatment. Am Fam Physician. 2017;96(6):371‐378.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från AAD
Här samlar vi kongressrapporter, referat och intervjuer med experter som som deltagit under det årliga mötet American academy of Dermatology (AAD).
-
AAD 2022: Fokus på malignt melanom och atopisk dermatit
Nya metoder för tidig upptäckt av malignt melanom samt nya behandlingar för atopiskt eksem stod i fokus under årets American academy of Dermatology (AAD) som hölls i Boston, USA. Kongressen lockade läkare världen över och så även Ada Girnita, överläkare Centrum för hudtumörer, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
-
Nya lovande resultat för bimekizumab vid behandling av psoriasis
Analys av långtidsresultat från fem kliniska studier visar att åtta av tio patienter som behandlats med bimekizumab och fått fullständig utläkning, är fortsatt symtomfria även två år senare. Det är färsk data som bland annat presenterades vid årets AAD-kongress i USA.
-
AAD 2022: Hopp om nya effektiva läkemedel mot atopiskt eksem
Något som helt klart stod i fokus under årets AAD var atopiskt dermatit. Flera intressanta ämnen diskuterades – alltifrån lovande systemiska behandlingar och uppdaterade nationella riktlinjer till sexuell dysfunktion kopplat till sjukdomen.
-
"Fler bör vaccinera sig mot bältros"
Då varicella zostervirus, som orsakar bältros, sitter i nervsystemet kan det påverka hela kroppen. Skulle folk veta hur allvarligt bältros är skulle fler vaccinera sig, menar professor Lars Lindquist vid Karolinska Institutet.
-
Biomarkörer kan underlätta snabb upptäckt av hudcancer
Tidig diagnos är avgörande för prognosen vid hudcancer. Två avhandlingar har nu undersökt alternativa metoder till traditionella vävnadsprov, i hopp om att fler ska få insatt behandling i tid.
-
Ljusbehandling och läkemedelsbehandling vid atopisk dermatit
Rätt behandling utifrån eksemets svårighetsgrad.
-
Kvalitetsregister för atopiskt eksem
Professionen behöver veta vad som är svåra eksem och vad som är medelsvåra eksem, det menar Maria Bradley överläkare på Hudkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset.