Basaliom
Basfakta
Definition
- Malign cellförändring som utgår från hudens stratum basale.
- Kallas också basalcellscancer eller carcinoma basocellulare.
Förekomst
- Allmänt:
- Basaliom är den vanligaste cancertypen bland ljushyade personer världen över1
- Diagnosen är fyra till tio gånger så vanlig som skivepitelcancer och förekomsten ökar med upp till 10 % per år2
- I USA är livstidsrisken för att få basaliom 30 %3
- Förekomsten ökar med åldern och är upp till 30 % vanligare bland män4
- Tillståndet är ovanligt hos mörkhyade personer
- Incidens av basaliom i Sverige:
- Antalet nya PAD-verifierade fall år 2016 var 50983, varav 25 591 män och 25 392 kvinnor
Etiologi och patogenes1
- Långvarig UVB-strålning antas vara orsaken i 70 % av fallen.5
- Patogenes:
- Solstrålar tränger in i hudens basalceller och hudadnexstrukturer och skadar DNA i keratocyterna, vilket leder till okontrollerad växt
Predisponerande faktorer
- Risken för att utveckla basaliom ökar med åldern och med graden av solexponering.6
- Andra riskfaktorer är:
- Ljus hud som lätt blir solbränd (OR 1,6)1
- Frekventa och upprepade solbrännskador som barn1
- Solande i solarium (associerat med 25–50 % ökad risk)7
- Immunsuppression efter organtransplantation (OR 10)8
- Tidigare arsenikbehandling9 eller strålbehandling
- Långvarig exponering för cancerframkallande ämnen som sot, tjära och kolväten10
- Familjär anhopning (OR 2,2).11
ICD-10
- C44 Andra maligna tumörer i huden
- C44.0 Malign tumör i läpphuden
- C44.1 Malign tumör i huden på ögonlock inklusive ögonvrå
- C44.2 Malign tumör i huden på ytteröra och i yttre hörselgången
- C44.3 Malign tumör i huden på andra och icke specificerade delar av ansiktet
- C44.4 Malign tumör i huden i hårbotten och på halsen
- C44.5 Malign tumör i huden på bålen
- C44.6 Malign tumör i huden på övre extremiteten inklusive skuldran
- C44.7 Malign tumör i huden på nedre extremiteten inklusive höften
- C44.8 Malign tumör i huden med övergripande växt
- C44.9 Icke specificerad lokalisation av malign tumör i huden
Diagnos
Diagnoskriterier
- Diagnosen ofta ställas på typisk klinisk bild.
- Histologi bekräftar diagnosen.
Differentialdiagnoser
- Aktinisk keratos
- Seborroisk keratos
- Skivepitelcancer
- Malignt melanom
- Eksem
- Psoriasis
- Fibrom
Anamnes
- Hudförändring, sår eller knuta som växer långsamt på solexponerad hud.
- Eventuellt lättblödande sår, eller sår som inte vill läka.
- Vanligast lokalisation är huvud/hals.
Kliniska fynd
- Basaliom förekommer i ansiktet, på öronen, i nacken, på bålen och någon gång på extremiteter, men sällan på handryggar.
Olika typer
- Nodulär och ulcererande:
- Utvecklar med tiden en central ulceration med fast, cirkulär, vallformad uppdriven pärlliknande rand med infiltration under angränsande hud
- Tumören kan ibland fortsätta växa utan sårbildning och blir då nodulär eller cystisk med karaktäristisk pärlemorskimrande yta med telangiektasier
- Diffust infiltrerande eller skleroserande (morfealiknande):
- Saknar skarp gräns och ser ofta ut som ett vitt till gulrosa infiltrerat ärrliknande plack
- Med tiden utvecklas ulcerationer och krustor
- Ytlig eller multifokal:
- Sitter oftast på bålen
- Dessa lesioner utvecklar sig långsamt till erytematösa, lätt fjällande, ibland multipla, tunna plack som kan bli flera cm i diameter
- Patienten har ofta haft hudförändringarna i flera år och de kan felaktigt uppfattas som eksem eller psoriasis
- Pigmenterade varianter:
- Är sällsynta och kan kliniskt ibland vara svåra att skilja från maligna melanom
Kompletterande undersökningar i primärvården
- Diagnosen ska alltid bekräftas med histologi.
- Om basaliomet inte är möjligt att excidera, kan stansbiopsi tas för histologisk bekräftelse:
- Denna tas med fördel från den mest infiltrerade delen
- En 2-3 mm stansbiopsi ger sällan oacceptabla ärr, varken i ansiktet eller på andra ställen på kroppen
När remittera?
- Vid större tumörer eller om dessa sitter på svåråtkomliga eller kosmetiskt viktiga platser remitteras patienten till kirurg eller hudspecialist för val av lämplig behandling.
Checklista vid remittering
Hudcancer
-
Syftet med remissen:
- Diagnostik? Behandling? Övrigt?
-
Anamnes:
- När började tillståndet? Förlopp och utveckling?
- Lokalisation och utbredning? Obehag?
- Andra sjukdomar av betydelse?
-
Kliniska fynd:
- Allmäntillstånd? Hudstatus – lokalisation, storlek, beskrivning? Bifoga om möjligt foto
Behandling
Behandlingsmål
- Bota patienten och förhindra recidiv.
- Borttagning av tumören.
Behandlingen i korthet12
- Basalcellscancer bör i de flesta fall avlägsnas kirurgiskt.
- Fotodynamisk behandling används i ökande utsträckning vid ytliga tumörer:
- Alternativa behandlingar är kryoterapi eller elektrodesiccation i kombination med kyrettage
- Ett kliniskt säkert och litet basaliom kan vanligtvis avlägsnas av allmänläkaren
- Små basaliom kan någon gång behandlas med läkemedel.
Läkemedelsbehandling
-
Imikvimod 5 %:
- Godkänt som behandling och kan användas på små och ytliga basaliom.13-14 Behandlingen är dock långvarig (sex veckor), ger upphov till kraftig lokal hudreaktion och kräver hög följsamhet av patienten
- Andra läkemedel används i liten utsträckning, men följande alternativ finns:
- 5-fluoro-uracil-kräm 5 % är tillgänglig på licens, men används mycket sällan och då främst vid multipla ytliga lesioner på bålen och extremiteterna15
- Interferon har rapporterats ha effekt (lyckad behandling i 67 % av fallen)16
-
Vismodegib (tabletter) har godkänts för behandling av lokalt avancerad eller metastatisk sjukdom där lokalbehandling inte är möjlig:17
- En studie visade förbättring hos 43 % av patienterna18
Annan behandling
Kirurgi
- Excision:
- Är regel och möjliggör histologisk granskning av resektionskanterna
- Kliniskt fri excisionsmarginal på minst 3–4 mm rekommenderas19
- Excisionen bör frikostigt inkludera subkutan vävnad för att uppnå radikalitet mot djupet
- Alternativa metoder:
- En del basaliom kan skrapas bort genom kyrettage kombinerad med kryo-, laser- eller elektrodesiccationsbehandling av gränserna mot frisk vävnad
- Rekommenderas inte vid behandling av recidiv eller skleroserande basaliom
Fotodynamisk behandling
- Bäst effekt ses vid ytlig basalcellscancer (tjocklek < 1 mm) och behandlingen ger vanligtvis mindre ärrbildning än de flesta andra metoder:20
- Recidiv är vanligare än vid kirurgi21
- Responsen vid nodulära och skleroserande former har varit dålig
- Behandlingen innebär att metylaminolevulinat eller aminolevulinsyra appliceras på hudlesionen som sedan täcks med tättslutande förband i tre timmar:
- Metylaminolevulinat och aminolevulinsyra absorberas selektivt av tumörceller och metaboliseras till ljussensibiliserande koncentrationer av protoporfyrin IX
- Området bestrålas sedan i cirka tio minuter med särskilt rött ljus från en ljuskälla
- En del patienter upplever smärta under ljusbehandlingen och bedövning inklusive nervblockader kan någon gång behövas
- Behandlingen av basaliom bör upprepas vid två tillfällen för bästa möjliga resultat
Strålbehandling
- Används främst hos äldre personer med utbredda lesioner.
- Det finns stöd från ett begränsat antal studier för att strålbehandling har god effekt och ger bra kosmetiskt resultat. 22
Förebyggande åtgärder
- Undgå för mycket solexponering och solarium.
- Solskydd:
- Det saknas evidens (endast enstaka välgjorda vetenskapliga studier har gjorts) för att regelbunden användning av solskyddsmedel har någon skyddseffekt mot basaliom i huden23
- Som sekundär-profylax är tidig upptäckt av recidiv eller nya basaliom viktigt.
- Nikotinamid (vitamin B3) tablett 500 mg x 2 har visat sig minska förekomsten av nya tumörer och aktiniska keratoser hos patienter som behandlas för basaliom eller skivepitelcancer:24
- Efter ett års behandling, var det genomsnittliga antalet tumörer 1,7 i behandlingsgruppen och 2,4 i kontrollgruppen. Antal aktiniska keratoser reducerades också signifikant
- Ett års behandling var vältolererad
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Basaliom kan förbli små i flera år med liten tillväxttendens, särskilt hos äldre personer. De kan också växa snabbt.
- De metastaserar mycket sällan, men patienter som har haft basaliom har en ökad risk att få nya basaliom och andra maligna sjukdomar:2
- Kumulativ risk för nytt basaliom inom tre år är 33–77 %25
- Risken att utveckla malignt melanom är två till sex gånger högre26-27 – troligen till följd av tidigare ökad exponering för ultraviolett strålning. Den absoluta risken för andra cancersjukdomar är låg
Prognos
- Prognosen vid basaliom är god:12
- Recidivrisken för primär basalcellscancer är 1–10 %, medan risken för att behandlingen misslyckas för recidivtumörer är 15-30 %
- Ökad risk för recidiv vid diameter ≥2 cm och:28
- Loklisation på huvud/hals (OR 9,7)
- Djupare engagemang än subkutan fettväv (OR 3,1)
Många patienter med atopisk dermatit har otillräcklig behandling
Över en miljon svenskar lider av atopisk dermatit enligt svenska Astma- och Allergiförbundet. Många av dessa personer mår väldigt dåligt av sin sjukdom, som även drabbar samhällsekonomin hårt. Maria Bradley, professor i dermatovenereologi menar att det är hög tid att ta fram den gömda och glömda folksjukdomen i ljuset.
MAT-63342
Uppföljning
Plan
- Patienter som har haft stora, många eller skleroserande (morfealika, högaggressiva) tumörer bör följas upp med kliniska kontroller i samarbete med hudspecialist.
Vad bör kontrolleras?
- Tecken på recidiv.
Patientinformation
Vad du bör informera patienten om
- Basalcellscancer sprider sig nästan aldrig, och behandlingen är nästan alltid botande.
- Risken att få nya tumörer är relativt stor och det är därför viktigt med egenkontroll.
Skriftlig patientinformation
Patientorganisation
Animationer
- Hudcancer
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen AAD (American academy of Dermatology)? Lämna din e-postadress här »
Källor
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från AAD
Här samlar vi kongressrapporter, referat och intervjuer med experter som som deltagit under det årliga mötet American academy of Dermatology (AAD).
-
Ljusbehandling och läkemedelsbehandling vid atopisk dermatit
Rätt behandling utifrån eksemets svårighetsgrad.
-
Är antikroppsterapi nästa genombrott för behandling av atopiskt eksem?
Resultat från en fas-2 studie, presenterade i tidskriften Lancet, visar att en så kallad anti-OX40-antikropp verkar fungera på sikt för behandling av måttlig till svår atopisk dermatit bland vuxna.
-
AAD 2022: Fokus på malignt melanom och atopisk dermatit
Nya metoder för tidig upptäckt av malignt melanom samt nya behandlingar för atopiskt eksem stod i fokus under årets American academy of Dermatology (AAD) som hölls i Boston, USA. Kongressen lockade läkare världen över och så även Ada Girnita, överläkare Centrum för hudtumörer, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
-
Nya lovande resultat för bimekizumab vid behandling av psoriasis
Analys av långtidsresultat från fem kliniska studier visar att åtta av tio patienter som behandlats med bimekizumab och fått fullständig utläkning, är fortsatt symtomfria även två år senare. Det är färsk data som bland annat presenterades vid årets AAD-kongress i USA.