Fakta | Hud/Venereologi

Hudsvampinfektioner


Uppdaterad den: 2019-10-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Det är principiellt två svamptyper som infekterar människans hud:
    • Jästsvampar
    • Dermatofyter

Etiologi och patogenes

Jästsvampar

  • Jästsvampen Candida albicans förorsakar kliniska infektioner i form av:
    • Intertrigo
    • Blöjdermatit
    • Vulvovaginit
    • Munvinkelragader
    • Stomatit
    • Kronisk paronyki
  • Jästsvampen Malassezia (tidigare Pityrosporum ) framkallar tillstånd som:
    • Pityriasis versicolor
    • Malassezia (Pityrosporum) follikulit
    • Seborroiskt eksem

Dermatofyter

  • Trichophyton:
    • Trichophyton rubru:
      • Orsakar de allra flesta dermatofytinfektionerna i Sverige, och de flesta fall av nagelsvamp
    • Tricophyton mentagrophytes:
      • Kan smitta från djur (gnagare, ko, häst, hund, katt), samt kan förorsaka infektion hos människor på alla vanliga ställen: bål, ansikte, naglar, hår och skägg
  • Epidermophyton:
    • Epidermophyton floccosum:
      • Relativt sällsynt. Förorsakar infektion i hud och på naglar, men inte i håret
  • Microsporum:
    • Microsporum canis:
      • Sällsynt – kan smitta från hund och katt, och förorsakar infektion i hud, hår och skägg (ektotrix) och ibland på naglar
      • Den vanligaste orsaken till tinea capitis världen över, men i västvärlden förorsakar Trichophyton tonsurans 90 % av fallen
  • I vissa fall kan infektionen bero på sällsynta och importerade dermatofyter eller mögelsvamp.
  • Mykoser i hårbotten och skägg orsakas ofta av zoofila svamptyper.

ICD-10

  • B35 Dermatofytos (hudsvampinfektion)
  • B36 Andra ytliga mykoser
  • B37 Candidainfektion
  • B48 Andra mykoser som ej klassificeras annorstädes

Anamnes och kliniska fynd

  • Tinea corporis, "ringorm":
    • I randzonen förekommer erytematös, lätt fjällande hud, ibland vesikler och pustler
    • Centralt dör infektionen ut på grund av brist på substrat, och förändringen bildar en karakteristisk "ringorm"
    • Man bör alltid fråga patienten om möjligheten av djursmitta speciellt när det föreligger flera förändringar
  • Fotsvamp (tinea pedis):
    • Infektionen startar oftast mellan fjärde och femte tån
    • Rodnad, små hudsprickor, och fjällning
    • Kallas mockasintyp vid större utbredning på fotsulan
  • Nagelsvamp (tinea unguis):
    • Karakteristiska nagelförändringarna är förtjockad nagel och färgförändringar
    • Obehandlad under en lång tid sprids infektionen ofta till flera naglar
    • Nagelsvamp på fötterna är vanligen asymmetrisk, det vill säga enstaka naglar
    • Oftast förekommer en samtidig hudsvampinfektion mellan tårna, runt naglarna eller under fotsulorna
  • Tinea cruris:
    • Ljumsksvamp som kan förekomma samtidigt med fotsvamp, oftast hos unga män som tränar ofta.
  • Tinea capitis och tinea barbae (hårbotten och skägg):
    • Ger fläckvis alopeci, man skiljer mellan sex olika former:
      • Grå typ – cirkulära fläckar av alopeci med markerad fjällning
      • "Maläten" – fläckvis alopeci med generell fjällning
      • Kerion – ojämna noduli översådda med pustler, ofta samtidig lymfadenopati
      • Svarta fläckar – fläckvis alopeci med avbrutna hårstrån
      • Diffus fjällning – utbredd fjällning som ger ett flagande utseende
      • Pustulär typ – alopeci med spridda pustler, lymfadenopati ofta förekommande
  • Malassezia (Pityrosporum):
    • Pityriasis versicolor:
      • Patienten har lätt pigmenterade, fjällande förändringar
      • Det uppstå depigmentering under förändringarna
    • Follikulit:
      • Tillståndet är relativt ovanligt
      • Överst på bålen, vanligtvis på ryggen och på överarmarna har patienten kraftigt kliande, små akneformade papler

Utredning av hudsvampinfektioner

  • Det är viktigt att bekräfta misstanken om dermatofytinfektion, vilket görs genom direktmikriskopi och odling:
    • Vid fot-och nagelsvamp är också dermatofyt-DNA möjligt alternativ
  • Om patienten har använt svampmedel, bör det gå minst 2 veckor innan det är möjligt att få fram växt vid odling.
  • Hud:
    • Vid provtagning från huden ska epidermis skrapas av från lesionens aktiva periferi med ett vasst instrument:
    • Det ska inte blöda
    • Om huden kan vara infekterad med bakterier, ska den rengöras med sprit (70 % alkohol) före provtagningen
  • Hår och skägg:
    • Vid misstanke om infektion i hår och skägg sänds pincettplockade hårstrån från pustler samt hår från lesionens periferi för undersökning, och det ska dessutom utföras ett hudavskrap
  • Naglar:
    • Vid misstanke om nagelsvamp tas prov från nagelns undersida, så nära den friska nageln som möjligt
    • Vid stark klinisk misstanke om nagelsvamp, och negativ odling, bör det tas prov för ny odling
  • Candida:
    • Vid misstanke om candida sänds en fuktad kolpinne i transportmedium
    • Candida finns normalt i munhålan, men vid fynd av patogena former med pseudohyfer vid direktmikroskopi föreligger det en klinisk infektion
  • Malassezia (Pityrosporum ovale):
    • Kan inte odlas på vanliga medier, men kan ses vid direktmikroskopi
    • Man finner runda sporer med förtjockade väggar och korta, tjocka, fragmenterade hyfer, en bild som jämförs med " spagetti och köttbullar"
    • Vid misstanke om Malassezia-follikulit, där det är svårt att påvisa svamp vid direktmikroskopi, kan biopsi med histologisk undersökning med specialfärgning avslöja svamp i hårsäcken

Woods ljus (UV-ljus, 365 nm)

  • Vid svampinfektion används ofta Woods ljus som ett led i diagnostiken, speciellt vid misstanke om dermofytinfektion i håret, då till exempel Microsporum har en karakteristisk grön fluorescens.
  • Vid användning av Woods ljus kan man skilja mellan erytrasma och svampinfektion:
    • Erytrasma ger korallröd fluorescens
    • Malassezia (Pityrosporum) ger gul fluorescens

Differentialdiagnoser

  • Allmänt:
    • Psoriasis
    • Seborroiskt eksem
    • Pityriasis rosea
    • Granuloma annulare
  • Tinea capitis:
    • Seborroisk dermatit
    • Atopisk dermatit
    • Psoriasis
    • Alopecia areata
  • Tinea cruris:
    • Erytrasma, som är en bakteriell infektion (Corynebacterium) med lätt fjällande, rosa till bruna fläckar

Behandling av hudsvampinfektioner

Egenbehandling

  • Patienter med fotsvamp bör använda ventilerande skor och bomullsstrumpor, som ska tvättas i 60 grader.
  • Det är viktigt att torka mellanrummen mellan tårna noggrant efter bad och duschning.

Läkemedelsbehandling

Tinea

  • Ytliga hudmykoser kan vanligtvis behandlas med lokala medel.
  • Imidazolderivat:
    • Klotrimazolkräm, ekonazolkräm/puder, mikonazolkräm
    • Smörjes 2 gånger dagligen, normal behandlingstid är 3–4 veckor eller cirka 2 veckor efter symtomfrihet
  • Terbinafin:
    • Är alternativ vid lokalbehandling
    • Smörjes en gång dagligen i 1–2 veckor
  • Systemisk behandling med flukonazol:
    • Alternativ till lokalbehandling när den sviktat
    • Flukonazol 150 mg kapslar en kapsel per vecka i 2–6 veckor
  • Systemisk behandling med terbafinin:
    • Terbafinin tablett 250 mg: en tablett dagligen i 3–6 veckor

Pityriasis versicolor

  • Seleninnehållande shampo i 5–15 minuter, 2–3 gånger i veckan.
  • Alternativ är:
    • 50 % propylenglykol i vatten 2 gånger dagligen i 2 veckor, eller
    • Ketokonazolschampo  i 2–4 veckor, eller
    • Imidazolderivat-kräm (klotrimazolkräm, ekonazol eller mikonazol) 2 gånger dagligen i 2–3 veckor

Candidiasis

  • Lokalbehandling med imidazolderivat rekommenderas, exempelvis ekonazol.
  • Vid behandlingssvikt remiss till specialist.

Nagelsvamp

  • Lokalbehandling:
    • Amorolfin nagellack 5 %: appliceras 1–2 gånger i veckan:
      • Fingernaglar bör behandlas i 6 månader, tånaglar i 12 månader
      • Läkning kan förväntas av endast distal eller helt ytlig infektion, det vill säga där nagelroten inte är angripen. Annars uppstår bara symtomlindring
  • Systemisk behandling:
    • Behandlingen är långvarig och kostsam.
    • Terbinafin:
      • Har fungicid verkan på dermatofyter och mögelsvamp och fungistatisk verkan på jästsvamp.
      • Terbinafin tabletter 250 mg: en tablett dagligen i 6 veckor (fingernaglar) eller 12 veckor (tånaglar):
        • Efter 12 veckors behandling har terbinafin påvisats i tånaglar i ytterligare 36 veckor
        • 1–2 år efter avslutad behandling föreligger 75–85 % mykologisk och klinisk läkning av dermatofytinfektioner

Tinea capitis

  • Peroral behandling rekommenderas, eventuellt i kombination med lokalverkande preparat.
  • Systemisk behandling med terbafinin:
    • Är effektiv vid infektion förorsakad av T tonsurans, mindre effektivt vid M canis
    • Terbinafin 250 mg: en tablett dagligen i 3–6 veckor
  • Eventuellt systemisk behandling med flukonazol:
    • Mindre dokumenterad effekt
    • Flukonazol kapslar 150 mg: en kapsel per vecka i 4–6 veckor

Prognos

  • Fotsvamp kan sprida sig till andra delar av kroppen, men smittar inte andra individer vid direktkontakt.
  • Efter en lyckad behandling av nagelsvamp sker som regel en full återväxt av en kliniskt normal nagel, något som tar 6–8 månader för fingernaglar och 12–18 månader för tånaglar.

Källor

  • Svampinfektioner i hud, naglar och munhåla. Nationellt kliniskt kunksapsstöd (2016)
  • Crawford F, Hart R, Bell-Syer S, Torgerson D, Young P, Russell I. Topical treatment for fungal infections of the skin and nails of the foot. Cochrane Database Syst Rev. 2007 Jul 18;(3):CD001434
  • Wiederkehr M. Tinea cruris. Medscape, last updated Feb 22, 2018.

Annons
Annons
Annons