Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Hud/Venereologi

Hudsvampinfektioner


Uppdaterad den: 2021-04-26

Annons

Bakgrund

  • Det är principiellt två svamptyper som infekterar människans hud:
    • Jästsvampar
    • Dermatofyter

Etiologi och patogenes

Jästsvampar

  • Jästsvampen Candida albicans förorsakar kliniska infektioner i form av:
    • Intertrigo
    • Blöjdermatit
    • Vulvovaginit
    • Munvinkelragader
    • Stomatit
    • Kronisk paronyki
  • Jästsvampen Malassezia (tidigare Pityrosporum ) framkallar tillstånd som:
    • Pityriasis versicolor
    • Malassezia (Pityrosporum) follikulit
    • Seborroiskt eksem

Dermatofyter

  • Trichophyton:
    • Trichophyton rubru:
      • Orsakar de allra flesta dermatofytinfektionerna i Sverige, och de flesta fall av nagelsvamp
    • Tricophyton mentagrophytes:
      • Kan smitta från djur (gnagare, ko, häst, hund, katt), samt kan förorsaka infektion hos människor på alla vanliga ställen: bål, ansikte, naglar, hår och skägg
  • Epidermophyton:
    • Epidermophyton floccosum:
      • Relativt sällsynt. Förorsakar infektion i hud och på naglar, men inte i håret
  • Microsporum:
    • Microsporum canis:
      • Sällsynt – kan smitta från hund och katt, och förorsakar infektion i hud, hår och skägg (ektotrix) och ibland på naglar
      • Den vanligaste orsaken till tinea capitis världen över, men i västvärlden förorsakar Trichophyton tonsurans 90 % av fallen
  • I vissa fall kan infektionen bero på sällsynta och importerade dermatofyter eller mögelsvamp.
  • Mykoser i hårbotten och skägg orsakas ofta av zoofila svamptyper.

ICD-10

  • B35 Dermatofytos (hudsvampinfektion)
  • B36 Andra ytliga mykoser
  • B37 Candidainfektion
  • B48 Andra mykoser som ej klassificeras annorstädes
Annons
Annons

Anamnes och kliniska fynd

  • Tinea corporis, "ringorm":
    • I randzonen förekommer erytematös, lätt fjällande hud, ibland vesikler och pustler
    • Centralt dör infektionen ut på grund av brist på substrat, och förändringen bildar en karakteristisk "ringorm"
    • Man bör alltid fråga patienten om möjligheten av djursmitta speciellt när det föreligger flera förändringar
  • Fotsvamp (tinea pedis):
    • Infektionen startar oftast mellan fjärde och femte tån
    • Rodnad, små hudsprickor, och fjällning
    • Kallas mockasintyp vid större utbredning på fotsulan
  • Nagelsvamp (tinea unguis):
    • Karakteristiska nagelförändringarna är förtjockad nagel och färgförändringar
    • Obehandlad under en lång tid sprids infektionen ofta till flera naglar
    • Nagelsvamp på fötterna är vanligen asymmetrisk, det vill säga enstaka naglar
    • Oftast förekommer en samtidig hudsvampinfektion mellan tårna, runt naglarna eller under fotsulorna
  • Tinea cruris:
    • Ljumsksvamp som kan förekomma samtidigt med fotsvamp, oftast hos unga män som tränar ofta.
  • Tinea capitis och tinea barbae (hårbotten och skägg):
    • Ger fläckvis alopeci, man skiljer mellan sex olika former:
      • Grå typ – cirkulära fläckar av alopeci med markerad fjällning
      • "Maläten" – fläckvis alopeci med generell fjällning
      • Kerion – ojämna noduli översådda med pustler, ofta samtidig lymfadenopati
      • Svarta fläckar – fläckvis alopeci med avbrutna hårstrån
      • Diffus fjällning – utbredd fjällning som ger ett flagande utseende
      • Pustulär typ – alopeci med spridda pustler, lymfadenopati ofta förekommande
  • Malassezia (Pityrosporum):
    • Pityriasis versicolor:
      • Patienten har lätt pigmenterade, fjällande förändringar
      • Det uppstå depigmentering under förändringarna
    • Follikulit:
      • Tillståndet är relativt ovanligt
      • Överst på bålen, vanligtvis på ryggen och på överarmarna har patienten kraftigt kliande, små akneformade papler

Utredning av hudsvampinfektioner

  • Det är viktigt att bekräfta misstanken om dermatofytinfektion, vilket görs genom direktmikriskopi och odling:
    • Vid fot-och nagelsvamp är också dermatofyt-DNA möjligt alternativ
  • Om patienten har använt svampmedel, bör det gå minst 2 veckor innan det är möjligt att få fram växt vid odling.
  • Hud:
    • Vid provtagning från huden ska epidermis skrapas av från lesionens aktiva periferi med ett vasst instrument:
    • Det ska inte blöda
    • Om huden kan vara infekterad med bakterier, ska den rengöras med sprit (70 % alkohol) före provtagningen
  • Hår och skägg:
    • Vid misstanke om infektion i hår och skägg sänds pincettplockade hårstrån från pustler samt hår från lesionens periferi för undersökning, och det ska dessutom utföras ett hudavskrap
  • Naglar:
    • Vid misstanke om nagelsvamp tas prov från nagelns undersida, så nära den friska nageln som möjligt
    • Vid stark klinisk misstanke om nagelsvamp, och negativ odling, bör det tas prov för ny odling
  • Candida:
    • Vid misstanke om candida sänds en fuktad kolpinne i transportmedium
    • Candida finns normalt i munhålan, men vid fynd av patogena former med pseudohyfer vid direktmikroskopi föreligger det en klinisk infektion
  • Malassezia (Pityrosporum ovale):
    • Kan inte odlas på vanliga medier, men kan ses vid direktmikroskopi
    • Man finner runda sporer med förtjockade väggar och korta, tjocka, fragmenterade hyfer, en bild som jämförs med " spagetti och köttbullar"
    • Vid misstanke om Malassezia-follikulit, där det är svårt att påvisa svamp vid direktmikroskopi, kan biopsi med histologisk undersökning med specialfärgning avslöja svamp i hårsäcken

Woods ljus (UV-ljus, 365 nm)

  • Vid svampinfektion används ofta Woods ljus som ett led i diagnostiken, speciellt vid misstanke om dermofytinfektion i håret, då till exempel Microsporum har en karakteristisk grön fluorescens.
  • Vid användning av Woods ljus kan man skilja mellan erytrasma och svampinfektion:
    • Erytrasma ger korallröd fluorescens
    • Malassezia (Pityrosporum) ger gul fluorescens

Differentialdiagnoser

  • Allmänt:
    • Psoriasis
    • Seborroiskt eksem
    • Pityriasis rosea
    • Granuloma annulare
  • Tinea capitis:
    • Seborroisk dermatit
    • Atopisk dermatit
    • Psoriasis
    • Alopecia areata
  • Tinea cruris:
    • Erytrasma, som är en bakteriell infektion (Corynebacterium) med lätt fjällande, rosa till bruna fläckar

Behandling av hudsvampinfektioner

Annons
Annons

Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen AAD (American academy of Dermatology)? Lämna din e-postadress här »

Egenbehandling

  • Patienter med fotsvamp bör använda ventilerande skor och bomullsstrumpor, som ska tvättas i 60 grader.
  • Det är viktigt att torka mellanrummen mellan tårna noggrant efter bad och duschning.

Läkemedelsbehandling

Tinea

  • Ytliga hudmykoser kan vanligtvis behandlas med lokala medel.
  • Imidazolderivat:
    • Klotrimazolkräm, ekonazolkräm/puder, mikonazolkräm
    • Smörjes 2 gånger dagligen, normal behandlingstid är 3–4 veckor eller cirka 2 veckor efter symtomfrihet
  • Terbinafin:
    • Är alternativ vid lokalbehandling
    • Smörjes en gång dagligen i 1–2 veckor
  • Systemisk behandling med flukonazol:
    • Alternativ till lokalbehandling när den sviktat
    • Flukonazol 150 mg kapslar en kapsel per vecka i 2–6 veckor
  • Systemisk behandling med terbafinin:
    • Terbafinin tablett 250 mg: en tablett dagligen i 3–6 veckor

Pityriasis versicolor

  • Seleninnehållande shampo i 5–15 minuter, 2–3 gånger i veckan.
  • Alternativ är:
    • 50 % propylenglykol i vatten 2 gånger dagligen i 2 veckor, eller
    • Ketokonazolschampo  i 2–4 veckor, eller
    • Imidazolderivat-kräm (klotrimazolkräm, ekonazol eller mikonazol) 2 gånger dagligen i 2–3 veckor

Candidiasis

  • Lokalbehandling med imidazolderivat rekommenderas, exempelvis ekonazol.
  • Vid behandlingssvikt remiss till specialist.

Nagelsvamp

  • Lokalbehandling:
    • Amorolfin nagellack 5 %: appliceras 1–2 gånger i veckan:
      • Fingernaglar bör behandlas i 6 månader, tånaglar i 12 månader
      • Läkning kan förväntas av endast distal eller helt ytlig infektion, det vill säga där nagelroten inte är angripen. Annars uppstår bara symtomlindring
  • Systemisk behandling:
    • Behandlingen är långvarig och kostsam.
    • Terbinafin:
      • Har fungicid verkan på dermatofyter och mögelsvamp och fungistatisk verkan på jästsvamp.
      • Terbinafin tabletter 250 mg: en tablett dagligen i 6 veckor (fingernaglar) eller 12 veckor (tånaglar):
        • Efter 12 veckors behandling har terbinafin påvisats i tånaglar i ytterligare 36 veckor
        • 1–2 år efter avslutad behandling föreligger 75–85 % mykologisk och klinisk läkning av dermatofytinfektioner

Tinea capitis

  • Peroral behandling rekommenderas, eventuellt i kombination med lokalverkande preparat.
  • Systemisk behandling med terbafinin:
    • Är effektiv vid infektion förorsakad av T tonsurans, mindre effektivt vid M canis
    • Terbinafin 250 mg: en tablett dagligen i 3–6 veckor
  • Eventuellt systemisk behandling med flukonazol:
    • Mindre dokumenterad effekt
    • Flukonazol kapslar 150 mg: en kapsel per vecka i 4–6 veckor

Prognos

  • Fotsvamp kan sprida sig till andra delar av kroppen, men smittar inte andra individer vid direktkontakt.
  • Efter en lyckad behandling av nagelsvamp sker som regel en full återväxt av en kliniskt normal nagel, något som tar 6–8 månader för fingernaglar och 12–18 månader för tånaglar.

Källor

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons