Keratosis pilaris
Bakgrund
- Keratosis pilaris (KP) är en vanligt förekommande, benign rubbning av keratiniseringen av hudens hårfolliklar.
Epidemiologi
- KP förekommer upp till 50–80 % av ungdomar och hos cirka 40 % av vuxna.
Etiologi och patogenes
- Det byggs upp ett överskott av keratin i huden där keratinet samlar sig i de yttersta delarna av hårfolliklarna. Detta visar sig sedan som små papler.
- KP är starkt associerat till atopi, torr hud, obesitas och iktyos.
ICD-10
- L85.5G Keratosis pilaris (förvärvad)
Fortbildning: Testa dina kunskaper om urtikaria >>
Anamnes
- Tillståndet yttrar sig som små papler runt hårfolliklarna och beskrivs ofta som "kycklinghud".
Kliniska fynd
- Små papler (cirka 1–2 mm stora), i regel cirka 10–100 stycken som oftast ses på övre delen av armar och lår, men kan även förekomma i ansiktet, på bålen och vid sätesregionen.
Utredning av keratosis pilaris
- Oftast behövs inga kompletterande undersökningar.
Differentialdiagnoser
- Akne.
- Atopisk eksem.
- Follikulit.
- Milier.
Behandling av keratosis pilaris
- Keratosis pilaris behöver inte behandlas om det inte ger några besvär.
Egenbehandling
- Mjukgörande lokalt kan provas vid behov.
Läkemedelsbehandling
- Vid kosmetiskt störande hudförändringar:
- Beredningar innehållande salicylsyra, laktat, urea och takrolimus har till en viss del visat sig vara effektiva
- Lokalbehandling med retinol kan ibland hjälpa.
Annan behandling
- Laserbehandling:
- Kan provas i våglängder 400–1200 nm
- Microdermabrassion tillsammans med laser kan ibland ha viss effekt
- Kemisk peeling kan vara av värde.
Prognos
- Tillståndet är godartat och oftast självbegränsande.
Källor
- Maghfour J, Ly S, Haidari W, Taylor SL, Feldman SR. Treatment of keratosis pilaris and its variants: a systematic review published online ahead of print, 2020 Sep 14. J Dermatolog Treat. 2020;1-12. PMID:32886029.
- Wang JF, Orlow SJ. Keratosis Pilaris and its Subtypes: Associations, New Molecular and Pharmacologic Etiologies, and Therapeutic Options. Am J Clin Dermatol. 2018;19(5):733-757. PMID: 30043128
-
Akne
Akne indelas ofta i tre huvudtyper, där överlappning är vanligt. Framför allt den nodulocystiska aknen är viktig att känna igen och snabbt behandla effektivt, eftersom denna kan vara ärrbildande.
-
Ljusbehandling och läkemedelsbehandling vid atopisk dermatit
Rätt behandling utifrån eksemets svårighetsgrad.
-
Psoriasisartrit – patienter vittnar om kunskapsbrist inom primärvården
Ett flertal studier visar att psoriasispatienter går runt många år med ledbesvär innan diagnosen psoriasisartrit ställs. Och det är inte ovanligt att patienten får träffa många läkare under resans gång. Det finns en kunskapslucka om psoriasisartrit inom primärvården, menar Barbra Bohannan, samordnare på Psoriasisförbundet.
-
Alla tjänar på att göra psoriasispatienten mer delaktig i sin vård
För att skynda på omhändertagandet kring psoriasisartrit, som för många idag innebär en lång vårdresa, är det viktigt att utbilda patienterna. Men vem har ansvaret? Den frågan ställer NetdoktorPro till experterna.
-
Malignt melanom – så ser ett onormalt nevus ut
Trots att allmänläkare undersöker många nevi är det relativt sällan de stöter på malignt melanom. Här listar NetdoktorPro några hudförändringar du bör vara uppmärksam på.
-
Keloid och hypertrofiskt ärr
Hypertrofiska ärr och keloid är ett resultat av en abnorm sårläkningsprocess som kan beskrivas som en benign tumör med en felaktig reglering av den inflammatoriska fasen med överdriven deposition av kollagen.
-
Din patient har kronisk urtikaria – remitterar du till dermatolog?
Nässelutslag påverkar den drabbades livskvalitet liksom förmågan att prestera på arbetet eller i skolan. Många av dessa patienter går obehandlade trots att det idag finns bra hjälp att få. Hur handlägger du din patient med kronisk urtikaria?
-
Atopiskt eksem
En person som har haft atopiskt eksem behåller sin atopiska predisposition och sin torra, atopiska hudtyp och måste hela livet vårda huden omsorgsfullt.