Medicinsk översikt | Hud/Venereologi

Nageltrång


Uppdaterad den: 2019-11-18
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Ett tillstånd där nagelplattan trycker mot och eventuellt punkterar huden.
  • Kallas också onychocryptosis eller unguis incarnatus.

Epidemiologi

  • Nageltrång hör till de mera vanligt förekommande tillstånden inom primärvården.

Etiologi och patogenes

  • En nagelspets eller ett hörn av nageln gräver sig ner i huden, allt djupare efter hand som nageln växer.
  • Detta leder till framför allt en främmandekroppsreaktion med inflammationstecken.
  • Andra riskfaktorer är trånga skor, dålig fothygien, hyperhidros och trauman (till exempel vid idrott).

ICD-10

  • L60.0 Nageltrång

Anamnes

  • Patienten klagar över smärtor, svullnad och av och till varig sekretion från tånageln.

Kliniska fynd

  • Vid undersökning ses ödem och inflammation och ofta granulationsvävnad/hyperkeratos där nageln skär in i huden.
  • Kronisk inflammation och granulation samt markant hypertrofi i nagelvecket kan finnas i uttalade fall. 
  • Gångsvårigheter kan uppstå.

Utredning av nageltrång

  • Diagnosen baseras på kliniska fynd som talar för diagnosen. Övrig provtagning och bilddiagnostik är inte indicerat. 

Differentialdiagnoser

  • Fotsvamp
  • Paronyki
  • Exostos (benig utväxt)
  • Malignt melanom
  • Skivepitelcancer

Behandling av nageltrång

  • Icke-kirurgiska åtgärder rekommenderas i första hand, särskilt vid lindriga fall.
  • Om icke-kirurgiska åtgärder inte har haft effekt, vid måttliga–svåra fall och som förebyggande behandling rekommenderas kirurgisk behandling.

Egenbehandling

  • Varma fotbad i 5–10 minuter tre gånger dagligen:
    • Rekommenderad vattentemperatur är mellan 32–37 °C
    • Den första halva minuten kan rinnande vatten användas för att rensa såret
    • Såpvatten rekommenderas inte
  • Omslag med alsolsprit.
  • En liten bit bomull, en remsa, ett plåster eller tandtråd kan sättas under nagelkanten för direkt avlastning.
  • Tejp kan användas för att dra huden bort från nagelplattan.

Läkemedelsbehandling

  • Smärtstillande:
    • Paracetamol, NSAID och/eller opioider kan behövas som smärtstillande vid nageltrång
  • Antibiotika:
    • Är som regel inte nödvändig, förutom vid invasiv infektion (cellulit, erysipelas)
  • Lokalbehandling:
    • Starkare kortisonsalvor kan möjligen minska hypertrofin av huden och därmed minska besvären

Annan behandling

  • Den kirurgiska metod som ofta föredras är partiell evulsio (kilresektion, Königs operation) eventuellt kombinerat med pensling med fenol (fenollösning 90 %, steril lösning, ATL-K).
  • Efteråt görs en omläggning med förband. Fotbad, antibiotika eller honung har inte visat sig ha förebyggande effekt mot komplikationer. 

Komplikationer

  • Infektion, bland annat paronyki eller erysipelas.
  • Recidiv efter kirurgisk åtgärd.

Prognos

  • Om nageln endast tas bort är recidivrisken hög (cirka 70 %).

Källor

  • Mayeaux EJ Jr, Carter C, Murphy TE. Ingrown Toenail Management. Am Fam Physician 2019; 100(3): 158-164.
  • Eekhof JAH, Van Wijk B, Knuistingh Neven A, van der Wouden JC. Interventions for ingrowing toenails. Cochrane Database of Systematic Reviews 2012, Issue 4. Art. No.: CD001541.
  • Bernardshaw SV, Dolva Sagedal LH, Michelet KM, et al. Postoperative treatment after partial nail ablation of ingrown toenails - does it matter what we recommend? A blinded randomised study. Scand J Prim Health Care 2019; 37(2): 165-173.

Annons
Annons
Annons