Medicinsk översikt | Hud/Venereologi

Skabb

Skabb beror på en kolonisering av hudens hornlager med kvalster som gräver gångar och lägger ägg.  Smittan sker vid nära kroppskontakt såsom att sova bredvid varandra med nära hud mot hud-kontakt.


Uppdaterad den: 2020-02-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Skabb är en intensivt kliande hudsjukdom som orsakas av kvalstret Sarcoptes scabiei.
  • Tillståndet beror på en kolonisering av hudens hornlager med kvalster som gräver gångar och lägger ägg.

Epidemiologi

  • Årligen drabbas cirka 100 miljoner personer av skabb.
  • Skabb antas ha ökad incidens i Sverige i samband med ökad migration och trångboddhet.

Etiologi och patogenes

  • Skabbangrepp hos människan orsakas av kvalstret Sarcoptes scabiei var. hominis.
  • Hos personer med normalt immunförsvar förekommer ofta <10–12 kvalster, medan personer med nedsatt immunförsvar kan ha miljontals kvalster.
  • Smittan sker vid nära kroppskontakt såsom att sova bredvid varandra med nära hud mot hud-kontakt i minst 15 minuter.
  • Risken för smitta från andra objekt såsom lakan, kläder eller handdukar är liten.
  • Inkubationstiden innan symtomen uppträder är 2–6(10) veckor, men kan vid förnyat angrepp vara någon dag–några dagar på grund av att antikroppar redan bildats mot kvalstren.

ICD-10

  • B86 Skabb

Anamnes

  • Klåda:
    • Generell klåda med samtidiga hudutslag
    • Relativt plötsligt intensiv klåda
    • Klådan är vanligen mest intensiv nattetid och kan leda till sömnbrist med associerad dagtrötthet med koncentrationssvårigheter
  • Utslag:
    • Ofta uppstår erytematösa vesikler, papler och/eller noduli
    • Utslagen kan vara lokaliserade till vanliga platser (mellan fingrar, handled, armbåge, penis, bröstvårta, midja, skinkor och mellan skulderbladen) eller mer generaliserad
    • Huvud inklusive ansikte, nacke, handflator och fotsulor kan drabbas hos barn men vanligen inte hos (friska) vuxna
  • Spridning:
    • Andra personer med generell klåda och/eller utslag
    • Flera familjemedlemmar med klåda under samma period förekommer, men klådan kan saknas hos andra familjemedlemmar
  • Riskfaktorer:
    • Förekomst av riskfaktorer såsom trångboddhet, intim kontakt/sexuell kontakt med någon som har skabb, dålig hygien, försämrat immunförsvar, dålig näringstillförsel, hemlöshet, demens, klimat (tropiska länder), låg ålder (barn)
  • Genomgången behandling:
    • Kartläggning av vilka behandlingsmetoder personen redan prövat och effekt av dessa

Kliniska fynd

  • Skabbgångar/lokalisering av kvalstret:
    • Skabbgångarna är gråvita (innehåller luft) tunna, slingriga, 1–2 upp till 10 mm långa med honkvalstret som en knappt synlig mörkare punkt i änden
    • Finns främst mellan fingrar, handled, armbåge, penis, bröstvårta, midja, skinkor och mellan skulderblad
    • Hos barn kan ansikte, hårbotten, handflator och fotsulor bli utsatta för skabbangrepp
  • Ofta uppstår erytematösa vesikler, papler och/eller noduli:
    • Uppstår oftast på lår, skinkor, mage, armar, händer, fötter och hand-/fotleder
  • Sekundära förändringar:
    • Exkoriationer, rivmärken, kan förekomma på platser med klåda
    • Skabb kan orsaka utbrett eksem på grund av immunreaktionen
  • Norsk skabb (krustös skabb):
    • Förekommer hos personer med nedsatt immunförsvar
    • Ofta uppstår tjocka plack, särskilt på hjässan, händer och fötter
    • Naglar kan påverkas

Utredning av skabb

  • Med hjälp av en (sy-)nål tas skabbdjuret ur huden:
    • Med god belysning och förstoringsglas/lupp hämtas den mörka pricken som representerar ett levande skabbkvalster direkt ut från skabbgången
    • Kvalstret klamrar sig fast i spetsen, särskilt om en roterande rörelse används och nålen förs fram och tillbaka i skabbgångens riktning
  • Kvalsterdjuret kan identifieras med hjälp av en mikroskop.
  • Dermatoskopi kan öka chansen att hitta kvalsterdjuret:
    • Skabbkvalstret främre del syns som en liten mörk, trekantig struktur (triangel)

Differentialdiagnoser

  • Atopiskt eksem
  • Kontakteksem
  • Vägglöss
  • Lichen ruber planus
  • Insektsstick
  • Dermatitis herpetiformis
  • Hudsvampinfektioner
  • Psoriasis
  • Andra utslag med generell klåda

Behandling av skabb

  • Behandlingen består av kvalsterdödande läkemedel (i regel lokalbehandling, i vissa fall peroral behandling) samt åtgärder för att förebygga spridning av infektionen.
  • Skabbspecifik behandling ska endast genomföras om kvalsterdjuret har påvisats.
  • Behandling ska även ges till samtliga andra personer i hushållet och personer som patienten haft nära kontakt med (till exempel sexuella partners).

Egenbehandling

  • Sängkläder, handdukar och kläder som varit i kontakt med huden under de senaste 3 dagarna innan behandlingen avslutades ska tvättas i 50–60 grader:
    • Kläder/textilier som inte tål detta kan läggas i en stängd plastpåse i minst 3 dygn–1 vecka eller läggas i frysbox över natten

Läkemedelsbehandling

  • I Sverige används bensylbensoat-disulfiram vanligen som förstahandsval:
    • Kan även användas av gravida, ammande och spädbarn
    • Preparatet tolereras väl och har låg toxicitet men sveda, stickningar och klåda kan förekomma
  • Instruktioner:
    • Kroppen tvättas
    • Krämen appliceras från käklinjen och neråt över hela kroppen, inklusive underlivet:
    • Hos barn <1 år appliceras krämen även på huvudet
    • Krämen ska sitta kvar på huden i 24 timmar och områden där krämen tvättas bort bör smörjas in igen
    • Efter 24 timmar kan krämen tvättas bort
  • Andra alternativ är permetrin och ivermektin (licenspreparat), som används om bensylbensoat-disulfiram inte kan användas och/eller vid krustös skabb.

Annan behandling

  • Klåda och kvarstående utslag behandlas med en grupp 3 glukokortikoidkräm/-salva:
    • Till exempel mometasonfuroat

Komplikationer

  • Sekundärinfektion, särskilt med S. pyogenes och/eller S. aureus.
  • Sömnstörning.
  • Nedsatt arbetsförmåga.

Prognos

  • Med rätt behandling är prognosen god. Behandlingen kan ibland svikta, dels till följd av otillräcklig behandling och dels på grund av ny smitta.
  • Klådan kan kvarstå i upp till sex veckor efter lyckad behandling, men brukar avta efter några veckor.

Källor

  • Gunning K, Kiraly B, Pippitt K. Lice and Scabies: Treatment Update. Am Fam Physician. 2019;99(10):635–642.
  • Chandler DJ, Fuller LC. A Review of Scabies: An Infestation More than Skin Deep. Dermatology. 2019;235(2):79–90. 
  • Jonsson P, Lindelöf B, Nordlind K, et al. Vid klåda, tänk alltid på skabb! Läkartidningen. 2017;114:ERRI. 

Annons
Annons
Annons