Medicinsk översikt | Hud/Venereologi

Skabb


Uppdaterad den: 2020-02-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Skabb är en intensivt kliande hudsjukdom som orsakas av kvalstret Sarcoptes scabiei.
  • Tillståndet beror på en kolonisering av hudens hornlager med kvalster som gräver gångar och lägger ägg.

Epidemiologi

  • Årligen drabbas cirka 100 miljoner personer av skabb.
  • Skabb antas ha ökad incidens i Sverige i samband med ökad migration och trångboddhet.

Etiologi och patogenes

  • Skabbangrepp hos människan orsakas av kvalstret Sarcoptes scabiei var. hominis.
  • Hos personer med normalt immunförsvar förekommer ofta <10–12 kvalster, medan personer med nedsatt immunförsvar kan ha miljontals kvalster.
  • Smittan sker vid nära kroppskontakt såsom att sova bredvid varandra med nära hud mot hud-kontakt i minst 15 minuter.
  • Risken för smitta från andra objekt såsom lakan, kläder eller handdukar är liten.
  • Inkubationstiden innan symtomen uppträder är 2–6(10) veckor, men kan vid förnyat angrepp vara någon dag–några dagar på grund av att antikroppar redan bildats mot kvalstren.

ICD-10

  • B86 Skabb

Anamnes

  • Klåda:
    • Generell klåda med samtidiga hudutslag
    • Relativt plötsligt intensiv klåda
    • Klådan är vanligen mest intensiv nattetid och kan leda till sömnbrist med associerad dagtrötthet med koncentrationssvårigheter
  • Utslag:
    • Ofta uppstår erytematösa vesikler, papler och/eller noduli
    • Utslagen kan vara lokaliserade till vanliga platser (mellan fingrar, handled, armbåge, penis, bröstvårta, midja, skinkor och mellan skulderbladen) eller mer generaliserad
    • Huvud inklusive ansikte, nacke, handflator och fotsulor kan drabbas hos barn men vanligen inte hos (friska) vuxna
  • Spridning:
    • Andra personer med generell klåda och/eller utslag
    • Flera familjemedlemmar med klåda under samma period förekommer, men klådan kan saknas hos andra familjemedlemmar
  • Riskfaktorer:
    • Förekomst av riskfaktorer såsom trångboddhet, intim kontakt/sexuell kontakt med någon som har skabb, dålig hygien, försämrat immunförsvar, dålig näringstillförsel, hemlöshet, demens, klimat (tropiska länder), låg ålder (barn)
  • Genomgången behandling:
    • Kartläggning av vilka behandlingsmetoder personen redan prövat och effekt av dessa

Kliniska fynd

  • Skabbgångar/lokalisering av kvalstret:
    • Skabbgångarna är gråvita (innehåller luft) tunna, slingriga, 1–2 upp till 10 mm långa med honkvalstret som en knappt synlig mörkare punkt i änden
    • Finns främst mellan fingrar, handled, armbåge, penis, bröstvårta, midja, skinkor och mellan skulderblad
    • Hos barn kan ansikte, hårbotten, handflator och fotsulor bli utsatta för skabbangrepp
  • Ofta uppstår erytematösa vesikler, papler och/eller noduli:
    • Uppstår oftast på lår, skinkor, mage, armar, händer, fötter och hand-/fotleder
  • Sekundära förändringar:
    • Exkoriationer, rivmärken, kan förekomma på platser med klåda
    • Skabb kan orsaka utbrett eksem på grund av immunreaktionen
  • Norsk skabb (krustös skabb):
    • Förekommer hos personer med nedsatt immunförsvar
    • Ofta uppstår tjocka plack, särskilt på hjässan, händer och fötter
    • Naglar kan påverkas

Utredning av skabb

  • Med hjälp av en (sy-)nål tas skabbdjuret ur huden:
    • Med god belysning och förstoringsglas/lupp hämtas den mörka pricken som representerar ett levande skabbkvalster direkt ut från skabbgången
    • Kvalstret klamrar sig fast i spetsen, särskilt om en roterande rörelse används och nålen förs fram och tillbaka i skabbgångens riktning
  • Kvalsterdjuret kan identifieras med hjälp av en mikroskop.
  • Dermatoskopi kan öka chansen att hitta kvalsterdjuret:
    • Skabbkvalstret främre del syns som en liten mörk, trekantig struktur (triangel)

Differentialdiagnoser

  • Atopiskt eksem
  • Kontakteksem
  • Vägglöss
  • Lichen ruber planus
  • Insektsstick
  • Dermatitis herpetiformis
  • Hudsvampinfektioner
  • Psoriasis
  • Andra utslag med generell klåda

Behandling av skabb

  • Behandlingen består av kvalsterdödande läkemedel (i regel lokalbehandling, i vissa fall peroral behandling) samt åtgärder för att förebygga spridning av infektionen.
  • Skabbspecifik behandling ska endast genomföras om kvalsterdjuret har påvisats.
  • Behandling ska även ges till samtliga andra personer i hushållet och personer som patienten haft nära kontakt med (till exempel sexuella partners).

Egenbehandling

  • Sängkläder, handdukar och kläder som varit i kontakt med huden under de senaste 3 dagarna innan behandlingen avslutades ska tvättas i 50–60 grader:
    • Kläder/textilier som inte tål detta kan läggas i en stängd plastpåse i minst 3 dygn–1 vecka eller läggas i frysbox över natten

Läkemedelsbehandling

  • I Sverige används bensylbensoat-disulfiram vanligen som förstahandsval:
    • Kan även användas av gravida, ammande och spädbarn
    • Preparatet tolereras väl och har låg toxicitet men sveda, stickningar och klåda kan förekomma
  • Instruktioner:
    • Kroppen tvättas
    • Krämen appliceras från käklinjen och neråt över hela kroppen, inklusive underlivet:
    • Hos barn <1 år appliceras krämen även på huvudet
    • Krämen ska sitta kvar på huden i 24 timmar och områden där krämen tvättas bort bör smörjas in igen
    • Efter 24 timmar kan krämen tvättas bort
  • Andra alternativ är permetrin och ivermektin (licenspreparat), som används om bensylbensoat-disulfiram inte kan användas och/eller vid krustös skabb.

Annan behandling

  • Klåda och kvarstående utslag behandlas med en grupp 3 glukokortikoidkräm/-salva:
    • Till exempel mometasonfuroat

Komplikationer

  • Sekundärinfektion, särskilt med S. pyogenes och/eller S. aureus.
  • Sömnstörning.
  • Nedsatt arbetsförmåga.

Prognos

  • Med rätt behandling är prognosen god. Behandlingen kan ibland svikta, dels till följd av otillräcklig behandling och dels på grund av ny smitta.
  • Klådan kan kvarstå i upp till sex veckor efter lyckad behandling, men brukar avta efter några veckor.

Källor

  • Gunning K, Kiraly B, Pippitt K. Lice and Scabies: Treatment Update. Am Fam Physician. 2019;99(10):635–642.
  • Chandler DJ, Fuller LC. A Review of Scabies: An Infestation More than Skin Deep. Dermatology. 2019;235(2):79–90. 
  • Jonsson P, Lindelöf B, Nordlind K, et al. Vid klåda, tänk alltid på skabb! Läkartidningen. 2017;114:ERRI. 

Annons
Annons
Annons