Medicinsk översikt | Hud/Venereologi

Staseksem


Uppdaterad den: 2020-07-17
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Kallas också hypostatiskt eksem.
  • Ofta det första kliniska tecknet på kronisk venös insufficiens, som senare kan utvecklas till venöst bensår och lipodermatoskleros.

Epidemiologi

  • Förekomsten ökar med stigande ålder, och ses sällan före 60 års ålder.
  • Hudförändringar/bensår vid venös insufficiens förekommer hos upp till 5 % av befolkningen.

Etiologi och patogenes

  • Reflux och/eller obstruktion i benets vener leder till dålig venöst återflöde och venös hypertension/venstas.
  • Venös hypertension är centralt för sjukdomsförloppet och den främsta angreppspunkten för behandlingen.
  • Övervikt och immobilitet bidrar till venös hypertension.

ICD-10

  • I83.1 Varicer i nedre extremiteterna med inflammation
  • I83.2 Varicer i nedre extremiteterna med både bensår och inflammation

Anamnes

  • Tidigare känd venös insufficiens?
  • Identifiera riskfaktorer för venös och arteriell insufficiens:
    • Släktrelaterad kardiovaskulär sjukdom eller tendens till varicer?
    • Tidigare ventrombos?
    • Diabetes?
    • Hjärtsvikt som förvärrar eventuell ödemtendens?
    • Tidigare skadat benen?
    • Rökning?
    • Låg fysisk aktivitet?
    • Dåligt nutritionsstatus?

Kliniska fynd

  • Erytematös, fjällande hud.
  • Eksematösa fläckar, ofta vätskande.
  • Vanligast medialt på ankeln:
    • Spridningen kan gå från knät till foten
  • Missfärgning – rödbrun färg.
  • Ödem i det påverkade underbenet.
  • Sklerosering av huden.

Utredning av staseksem

  • Vid bensår tas ankel/armtrycksindex för att bedöma eventuell arteriell komponent.
  • Eventuellt behov av undersökning av vener avgörs av, eller i samarbete med kirurg.
  • Duplexultraljud/färgdoppler:
    • Med färgdoppler kan man exakt identifiera var den venösa refluxen finns, differentiera mellan djup och ytlig insufficiens och utvärdera vilket ytligt venöst område som är viktigt att ta bort
  • Kompletterande undersökningar är pletysmografi, ventrycksmätning, flebografi och DT- eller MR-flebografi.

Differentialdiagnoser

  • Kontakteksem.
  • Andra kroniska hudsjukdomar, exempelvis psoriasis.
  • Malignitet.

Behandling av staseksem

  • Överväg remiss till kärlkirurg för bedömning och eventuell behandling av isolerad ytlig venös insufficiens.

Egenbehandling

  • Använda kompressionsstrumpor resten av livet.
  • Vårda huden noggrant:
    • Huden smörjs regelbundet med fuktbevarande kräm, salva eller lotion
    • Tvätta utan tvål
    • Undvika att skada huden.
  • Upphöjning av benen:
    • Rekommenderas med benet ovanför hjärtats nivå så mycket som möjligt under dagen (2–4 timmar), samt höjning av sängens fotända på natten, eftersom det minskar ödem och förbättrar venös cirkulation

Läkemedelsbehandling

  • Korta kurer (2–3 veckor) med steroidsalva grupp II eller III utan allergiframkallande tillsatser kan användas. Glesas ut under utsättning.

Komplikationer

  • Infektion.
  • Lichenifiering efter kliande.
  • Venösa bensår.
  • Kontaktallergi med eksemprogression under lokalbehandling:
    • Undvik lanolin, parabener, lokala antibiotika och antiseptika, propylenglykol, kolofonium och gummi

Prognos

  • God prognos om åtgärder mot kronisk venös insufficiens sätts in, framförallt kompressionsbehandling.

Källor

  • Santler B, Goerge T. Chronic venous insufficiency - a review of pathophysiology, diagnosis, and treatment. J Dtsch Dermatol Ges. 2017;15(5):538-556. PMID: 28485865
  • Trayes KP, Studdiford JS, Pickle S, Tully AS. Edema: diagnosis and management. Am Fam Physician. 2013;88(2):102-110. PMID: 23939641

Annons
Annons
Annons