Urtikaria
Bakgrund
- Utslag med kliande urtikor.
- Ofta en självbegränsande reaktion, men den kan bli kronisk och återkommande.
- Akut urtikaria:
- Urtikaria som försvinner inom 6 veckor
- Kronisk urtikaria:
- Daglig eller är återkommande urtikaria >6 veckor
- Spontan urikaria:
- Ingen känd utlösande faktor
- Inducerbar urtikaria:
- Specifika utlösande faktorer finns
Epidemiologi
- Cirka 15–20 % av befolkningen får urtikaria någon gång under livet.
Etiologi och patogenes
- Vid urtikaria frigörs histamin och andra mediatorer från mastceller och basofila granulocyter.
- Immunglobulin E (IgE), icke-IgE och icke-immunologisk mastcellsaktivering utlöser histaminreaktionen.
- Barn:
- Hos spädbarn är komjölksallergi en vanlig orsak till urtikaria
- Hos barn <3 år är omkring 80 % av fallen associerade med luftvägsinfektion
- Ibland kommer urtikaria i samband med en allergisk reaktion mot exempelvis något livsmedel, insektsbett eller läkemedel:
- Vid livsmedelsallergi har man samtidigt ofta symtom från magen som magont, kräkningar och diarré.
- Fysikalisk urtikaria är en egen undergrupp av icke-allergiska kroniska urtikariatillstånd:
- Dermografisk urtikaria är ett mekaniskt urtikariatillstånd med uttalad symtomatisk dermografism, som varar från ett par minuter och upp till 4 timmar. Patienten får klåda av normal hudberöring. Patienten kan ha mer klåda än urtikaria.
- Tryckurtikaria är ett djupare och ömmande ödem som utvecklas efter långvarigt, kraftigt och djupt tryck, ofta med fördröjning på mer än en timme. Patienten har ofta mer smärta än klåda.
- Köldurtikaria innebär att urtikaria utlöses av temperatursänkning
- Ansträngningsutlöst urtikaria (kolinerg urtikaria) kan utlösas av fysisk aktivitet, värme och ångest/ilska
- Solurtikaria, vattenurtikaria och vibrationsurtikaria är andra, sällsynta typer av fysikalisk urtikaria
- Spontan (ingen känd utlösande faktor) kronisk urtikaria kan vara kopplat till autoimmun sjukdom eller malignitet.
ICD-10
- L50 Urtikaria (nässelfeber)
- L50.0 Allergisk urtikaria
- L50.1 Idiopatisk urtikaria
- L50.2 Urtikaria orsakad av kyla eller värme
- L50.3 Dermografisk urtikaria
- L50.4 Vibrationsutlöst urtikaria
- L50.5 Kolinergisk urtikaria
- L50.6 Kontakturtikaria
- L50.8 Annan specificerad urtikaria
- L50.9 Urtikaria, ospecificerad
Anamnes
- Beskrivning av utslagen:
- Klåda och kvaddlar av olika storlek och form
- Den enskilda urtikan varar vanligtvis kortare än 4 timmar, men kan hålla i sig upp till 24 timmar
- Enkilda urtikor som är kvar >24 timmar kan vara vaskulit och bör utredas ytterligare med hudbiopsi
- Utlösande faktorer?
- Kan vara läkemedel, infektion, stress och födoämnen, men många gånger hittar man ingen utlösande faktor
- Vid urtikaria utlöst av födoämnesallergi finns ofta även gastrointestinala symtom såsom illamående, kräkning, buksmärta och diarré:
- Känd födoämnesallergi? Vad åt/drack patienten före debut av symtom?
- Alkohol, fysisk ansträngning, acetylsalicylsyra, NSAID, stress och infektion kan vara kofaktorer till akut urtikaria vid födoämnesallergi
- Läkemedelsanamnes:
- Nyinsatta läkemedel, ACE-hämmare, angiotensin II receptorblockerare, acetylsalicylsyra, NSAID, naturläkemedel?
- Anamnes som talar för kronisk urtikaria och/eller fysikalisk urtikaria?
Många patienter med atopisk dermatit har otillräcklig behandling
Över en miljon svenskar lider av atopisk dermatit enligt svenska Astma- och Allergiförbundet. Många av dessa personer mår väldigt dåligt av sin sjukdom, som även drabbar samhällsekonomin hårt. Maria Bradley, professor i dermatovenereologi menar att det är hög tid att ta fram den gömda och glömda folksjukdomen i ljuset.
MAT-63342
Kliniska fynd
- Eventuellt pågående urtikariellt utslag bedöms.
- Bedöm om patienten också uppvisar tecken på angioödem och/eller anafylaxi.
- Angioödem:
- Plötslig diffus svullnad, vanligen lokaliserad till ögonlock, läppar, genitalia, tunga eller övre luftvägar
- Klåda och smärta varierande grad kan finnas
- Anafylaxi:
- Cirkulationssvikt – synkope, hypotoni, oftast snabb puls initialt
- Andningsproblem – dyspné, inspiratorisk stridor kan skilja anfallet från astma
- Cerebrala symtom
- Gastrointestinala symtom – illamående, kräkningar, diarré, magsmärtor
- Infektionstecken?
- Dermografism:
- Testas genom att man drar med fingret eller en spatel på huden utan att skada hudytan. Klådan kommer ofta före urtikariareaktionen och är maximal efter 10–20 minuter
- Köldurtikaria:
- Kan provoceras fram genom att kyla ned huden med en isbit
Utredning av urtikaria
- Akut urtikaria:
- Vid misstanke om infektion kan CRP, LPK, strep A, svalgodling övervägas
- Kronisk urtikaria:
- Vid kronisk spontan urtikaria – utan kända utlösande faktorer – bör man göra en fullständig anamnes och klinisk undersökning för att utesluta sjukdom i inre organ och systemsjukdom. Kontrollera även tandstatus.
- Blodprover: SR/ CRP, diff, ALAT, TSH, hepatitserologi B och C och Hiv.
- Remiss för vidare utredning:
- Hudläkare:
- Vid misstanke om urtikariavaskulit, det vill sig urtika på samma plats >24 timmar
- Spontan kronisk urtikaria för eventuell utredning av underliggande sjukdom
- Remiss till allergolog:
- Vid akut urtikaria där det finns misstanke om bakomliggande allergi mot läkemedel, födoämnen eller bi-/getingstick
- Hudläkare:
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen AAD (American academy of Dermatology)? Lämna din e-postadress här »
Differentialdiagnoser
- Virala exantem.
- Atopiskt eksem.
- Kontakteksem.
- Läkemedelsexantem.
- Sweets syndrom
- Bullös pemfigoid.
- Erythema multiforme.
- Reaktion på växtsaft.
- Vaskuliter – till exempel Henoch-Schönlein – som påverkar huden.
Behandling av urtikaria
- Eliminera eventuellt utlösande mekanism om möjligt:
- Oftast hittar man dock ingen utlösande mekanism
Akut urtikaria
- Andra generationens antihistaminer:
- Vid otillräcklig effekt kan dosen ökas successivt till 4 gånger normaldosen fördelat på 2–3 doseringar hos vuxna
- Barn kan vid utebliven effekt fördubbla normaldosen
- Kan provas att sättas ut efter cirka 5 dagar vid akut urtikaria
- Vid svår akut urtikaria där antihistamin inte har tillräcklig effekt kan betametason ges:
- Exempelvis tablett betametason 0,5 mg, 10 st eller injektion betametason 4 mg/mL, 2 mL intravenöst
- Fortsätt sedan med tablett prednisolon 5 mg, 5 x 1 eller betametason 0,5 mg, 5 x 1 i 5 dagar
- Specifik immunterapi kan vara aktuellt vid svår insektsallergi.
Kronisk urtikaria
- Andra generationens antihistaminer:
- Vid otillräcklig effekt kan dosen ökas successivt till 4 gånger normaldosen fördelat på 2–3 doseringar hos vuxna
- Vid kronisk urtikaria där antihistaminer inte har tillräcklig effekt kan omalizumab, alternativt ciklosporin ges som tilläggsbehandling (sköts av hudläkare).
- Patienter med kronisk urtikaria kan tänka på att utöver utlösande faktorer även undvika:
- Läkemedel som innehåller salicylsyra och NSAID
- Kost med höga halter av salicylsyra och bensoesyra (E210, E211):
- Salicylsyra och bensoesyra förekommer naturligt i bland annat lingon, oregano, blåbär, hjortron, plommon, russin och lakrits
Behandling av svårt handeksem
Uppdaterade riktlinjer vid handeksem som inte läkt ut eller förbättras på 6 veckor med adekvat medicinsk behandling eller där handeksemet recidiverar.
Komplikationer
- Angioödem och anafylaktisk reaktion samtidigt med akut urtikaria.
Prognos
- Akut urtikaria:
- De flesta som drabbas av akut urtikaria får ett enda utbrott, eller kanske bara några få utbrott under livet
- Kronisk urtikaria:
- En studie visade spontan remission inom 3 år hos 48 % vid idiopatisk urtikaria och hos 16 % vid fysikalisk urtikaria
- En studie som följde barn visade remission hos 18 % efter 1 år, 54 % efter 3 år och 68 % efter 5 år
Källor
- Zuberbier T, Aberer W, Asero R et al. The EAACI/GA²LEN/EDF/WAO guideline for the definition, classification, diagnosis and management of urticaria. Allergy. 2018 Jul;73(7):1393-1414. PMID: 29336054
- Schaefer P. Acute and Chronic Urticaria: Evaluation and Treatment. Am Fam Physician. 2017 Jun 1;95(11):717-724. PMID: 28671445.
- Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Urtikaria. Hämtad 2020-10-06
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från AAD
Här samlar vi kongressrapporter, referat och intervjuer med experter som som deltagit under det årliga mötet American academy of Dermatology (AAD).
-
Atopiskt eksem
En person som har haft atopiskt eksem behåller sin atopiska predisposition och sin torra, atopiska hudtyp och måste hela livet vårda huden omsorgsfullt.
-
3 sätt att minska risken för biverkningar vid användning av JAK-hämmare
JAK-hämmare är numera en etablerad terapi som används vid behandling av flera kroniska inflammatoriska sjukdomar. Samtidigt rapporteras allvarliga biverkningar av läkemedlet och administreringen bör noga övervägas.
-
Är antikroppsterapi nästa genombrott för behandling av atopiskt eksem?
Resultat från en fas-2 studie, presenterade i tidskriften Lancet, visar att en så kallad anti-OX40-antikropp verkar fungera på sikt för behandling av måttlig till svår atopisk dermatit bland vuxna.
-
AAD 2022: Hur blir vi bättre på att hitta melanom i tid?
Tidig upptäckt av hudcancer – helst utan invasiva metoder. Det var ett av de ämnen som stod i centrum under årets AAD-kongress i USA. Ada Girnita, specialistläkare i dermatologi vid Karolinska universitetssjukhuset var på plats i Boston. Här delar hon sina upplevelser i en kongressrapport.
-
Rosacea
Kronisk inflammatorisk hudsjukdom lokaliserad till kinder, näsa, haka och panna hos framför allt vuxna.
-
Alopecia areata
En inflammatorisk hudsjukdom med fläckformigt håravfall, vanligast på huvudet. Alopecia areata klassas vanligen som en autoimmun sjukdom.
-
Staseksem
Kallas också hypostatiskt eksem och är ofta det första kliniska tecknet på kronisk venös insufficiens, som senare kan utvecklas till venöst bensår och lipodermatoskleros.