Vårtor på händer och fötter
Basfakta
Definition
- Vårtor, verruca vulgaris, är den kutana manifestationen av humant papillomvirus (HPV).1
- Icke-genitala vårtor är mycket vanliga, godartade och oftast självbegränsande.2
- När epidermala celler infekteras med HPV resulterar det i cellproliferation och en förtjockad vårtpapel i huden.1
- Händer och fötter är de vanligaste lokalisationerna.
Förekomst
- Vårtor är sällsynta före femårsåldern.
- Hos skolbarn är prevalensen av hand- och fotvårtor 3,9–4,9 % (brittiska data) och är vanligast i 12–16-årsåldern.3
- Vårtor är mera sällsynta hos vuxna.4
Etiologi och patogenes
- Verruca vulgaris orsakas av smitta med humant papillomvirus (HPV):1
- Mer än 150 olika genotyper har identifierats. HPV 1, 2, 4, 27 och 57 är mest förekommande i vanliga vårtor, medan HPV 3 och 10 är vanlig orskak till platta vårtor (verruca plana)5
- Inokulation sker troligen genom att virus tränger in genom minimala hudskador
- Vårtor varierar i utseende, storlek, form och behandlingsrespons beroende på vilken typ av epitel som drabbats.6
- Smitta:
- Sker vid direkt eller indirekt kontakt
- Vårtor kan sprida sig genom autoinokulation vid kliande, rakning eller hudskador
- Risken för att få fotvårtor verkar vara större när en person går barfota i våta miljöer (till exempel på badhus)7
- Personer som hanterar kött löper ökad risk att få vårtor på händerna8
- Nagelbitare har ofta multipla vårtor runt naglarna
Predisponerande faktorer
- Immunsuppression
ICD-10
- B07 Virusvårtor
ICD-10 Primärvård
- B07- Virusvårtor
Diagnos
Anamnes
- Personer med vårtor kan smitta andra.
- Vårtor kan vara smärtsamma beroende på lokalisation, till exempel på fotsulorna och nära naglarna.
- Vårtor kan upplevas som socialt oacceptabla när de sitter på synliga ställen som till exempel på händerna och i ansiktet.7
Kliniska fynd
- Diagnosen ställs på den typiska kliniska bilden.9
- Det skiljs mellan vanliga, periunguala, platta, filiforma och plantara vårtor.
- Vanliga vårtor:
- Har ojämn yta, är kupolformade och kan förekomma var som helst på kroppen
- Multipla vårtor är vanligt
- Vårtorna kan vara hårda och täckande på exponerade hudytor
- Periunguala vårtor:
- Sitter vid nagelranden
- Är ofta inte så uppstående
- Kan i vissa fall påverka nageln
- Platta vårtor:
- Är jämna, släta varianter av vanliga vårtor och 2–4 mm i diameter
- De är vanligast i ansiktet och på extremiteterna hos barn och på nedre delen av underbenen på kvinnor, dit de kan sprida sig vid rakning10
- Filiforma vårtor:
- Är vanliga i ansiktet
- Plantara vårtor:
- Sitter på fotsulorna
- Växer gärna inåt och kan likna liktornar
- Är ofta multipla, hårda och kan vara smärtsamma, som att ha en "sten i skon"
När remittera?
- Remiss till hudspecialist:
- Vid misstanke om malignitet.
- Vårtor hos tranplanterade eller immunsupprimerade patienter.
- Vid stora och utbredda vårtor med svåra symtom.
Behandling
Behandlingsmål
- Eventuellt borttagning av vårtorna.
Behandlingen i korthet
- I första hand egenvård. Om vårtorna inte orsakar obehag är behandling inte nödvändig.
-
Salicylsyra:
- En Cochranerapport (2012) konkluderar att salicylsyra har en något bättre effekt än placebo4
- Kryoterapi:
- En Cochranerapport (2012) konkluderar att kryoterapi sammantaget inte är bättre än placebo, åtminstone inte för fotvårtor:4
- Någon skillnad i behandlingseffekt mellan salicylsyra och kryoterapi kunde inte påvisas, även om en blygsam effekt för salicylsyra påvisades
- Endast en RCT visade bättre effekt med kryoterapi jämfört både med salicylsyra och placebo, och det gällde bara för vårtor på händerna
- Biverkningar, såsom smärta, blåsor och ärr rapporterades inte konsekvent, men är troligen vanligare med kryoterapi
- En Cochranerapport (2012) konkluderar att kryoterapi sammantaget inte är bättre än placebo, åtminstone inte för fotvårtor:4
-
Salicylsyra och kryoterapi i kompbination:4
- Ger något bättre effekt än enbart salicylsyra
- Placeboeffekten:
- Spontan tillbakabildning är vanligt. I en metaanalys var genomsnittlig läkningsfrekvens i placebogrupperna 27 % (variation 0–73 %) efter en genomsnittlig observationstid på 15 veckor11
Egenbehandling
- Receptfria preparat från apoteket.
- Silvertejp?
- Täckning av vårtan med silvertejp visade i en RCT bättre effekt än kryoterapi:12
- I studien ingick täckning med silvertejp i upp till 2 månader, men de flesta som svarade på behandlingen blev bättre inom 1 månad
- Två andra andra studier kunde dock inte påvisa bättre effekt än placebo4
- Täckning av vårtan med silvertejp visade i en RCT bättre effekt än kryoterapi:12
Läkemedelsbehandling
- Salicylsyrapreparat:4
- Kombinerar ocklusiv behandling med keratolys:
- Olika preparat finns att köpa receptfritt på apotek
- Patienten måste följa bruksanvisningen och inte sluta för tidigt
- Alla vårtorna bör täckas över för att minska smittspridning
- Har bäst evidens för behandlingseffekt4
- Kombinerar ocklusiv behandling med keratolys:
Annan behandling
Kryoterapi
- Leder till vävnadsdestruktion i vårtan. Behandlingen måste oftast upprepas.
- En RCT visade bättre effekt än lokal salicylsyrabehandling för vårtor på händerna:13
- Flytande kväve gavs varannan vecka tills läkning uppnåddes och jämfördes med daglig egenbehandling med salicylsyrapreparat – 13 veckors uppföljning
- Läkningsfrekvensen var 39 % vid kryobehandling, 24 % i salicylsyragruppen och 16 % i gruppen som avvaktade
- För fotvårtor fanns det inga signifikanta skillnader i behandlingseffekt mellan grupperna
- Två frysbehandlingar vid samma läkarbesök verkar vara bättre än en när det gäller fotvårtor, men det är liten skillnad på resultatet av en respektive två frysbehandlingar på handvårtor.14
- Kortare intervall än 2–3 veckor mellan behandlingarna ökar obehaget med behandlingen och ger inte ökad tillbakagång av vårtorna.11
- Frysning kan vara smärtsam och bör därför undvikas hos de yngsta barnen.
- Om patienten har många vårtor kan läkaren nöja sig med att frysbehandla några få vårtor och hoppas att stimulering av immunsystemet efterhand leder till att alla vårtorna försvinner.
- Receptfria preparat för egenbehandling med kemisk frysning är inte jämförbara med flytande kväve vad gäller effekt.
Kirurgisk behandling
- Excision eller elektrokyrettage:
- Används i liten omfattning
- Behandlingen ger ärr och rekommenderas inte på fotsulorna
- Ofta lång återhämtning innan såret har läkt
- Laserbehandling:
- Kan riktas selektivt mot blodkärl i vårtan15
- Kauterisation av vårtan leder till nekrotisering
- Efter 2–3 behandlingar är läkningsfrekvensen 48–93 %16-18
- Metoden betraktas som andra- eller tredjehandsbehandling7
Förebyggande åtgärder
- Om en person har fotvårtor bör dessa täckas, när hen går barfota på våta golv.
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Vårtorna fortsätter ofta öka i storlek och utbredning och bli mer resistenta mot behandling med tiden.19
Prognos
- Nya vårtor verkar vara tre gånger så vanliga hos personer som redan har vårtor jämfört med hos personer som inte har vårtor.20
- I en metaanalys var genomsnittlig läkningsfrekvens i placebogrupper 27 % (variation 0–73 %) efter en genomsnittlig observationstid på 15 veckor.11
- Observationsstudier har visat att hälften av alla hudvårtor försvinner av sig själva inom 1 år och 2/3 inom 2 år.20-21
- I en studie försvann 95 % av vårtorna hos skolbarn inom en femårig observationsperiod.3
Många patienter med atopisk dermatit har otillräcklig behandling
Över en miljon svenskar lider av atopisk dermatit enligt svenska Astma- och Allergiförbundet. Många av dessa personer mår väldigt dåligt av sin sjukdom, som även drabbar samhällsekonomin hårt. Maria Bradley, professor i dermatovenereologi menar att det är hög tid att ta fram den gömda och glömda folksjukdomen i ljuset.
MAT-63342
Patientinformation
Vad du bör informera patienten om
- Allmänläkaren ska tillsammans med patienten bedöma om behandling behövs eftersom tillståndet är godartat, självbegränsande och ofta självläkande.
- Vårtbehandling är tidskrävande och kan vara tålamodsprövande för patienten. Det är viktigt att behandlingen inte blir besvärligare än problemet.
- De flesta vårtor spontanläker, hälften inom 1 år och 2/3 inom 2 år.
- Vårtor smittar lättare i fuktig miljö och när huden blir uppluckrad av fukt.
- I bad och dusch kan personen skydda sig genom att använda badtofflor
- Nya vårtor smittar mest.
Skriftlig patientinformation
Bilder
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen AAD (American academy of Dermatology)? Lämna din e-postadress här »
Källor
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från AAD
Här samlar vi kongressrapporter, referat och intervjuer med experter som som deltagit under det årliga mötet American academy of Dermatology (AAD).
-
Ljusbehandling och läkemedelsbehandling vid atopisk dermatit
Rätt behandling utifrån eksemets svårighetsgrad.
-
Är antikroppsterapi nästa genombrott för behandling av atopiskt eksem?
Resultat från en fas-2 studie, presenterade i tidskriften Lancet, visar att en så kallad anti-OX40-antikropp verkar fungera på sikt för behandling av måttlig till svår atopisk dermatit bland vuxna.
-
AAD 2022: Fokus på malignt melanom och atopisk dermatit
Nya metoder för tidig upptäckt av malignt melanom samt nya behandlingar för atopiskt eksem stod i fokus under årets American academy of Dermatology (AAD) som hölls i Boston, USA. Kongressen lockade läkare världen över och så även Ada Girnita, överläkare Centrum för hudtumörer, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
-
Nya lovande resultat för bimekizumab vid behandling av psoriasis
Analys av långtidsresultat från fem kliniska studier visar att åtta av tio patienter som behandlats med bimekizumab och fått fullständig utläkning, är fortsatt symtomfria även två år senare. Det är färsk data som bland annat presenterades vid årets AAD-kongress i USA.