Vårtor på händer och fötter

Basfakta

Definition

• Vårtor, verruca vulgaris, är den kutana manifestationen av humant papillomvirus (HPV).¹
• Icke-genitala vårtor är mycket vanliga, godartade och oftast självbegränsande.²
• När epidermala celler infekteras med HPV resulterar det i cellproliferation och en förtjockad vårtpapel i huden.¹
• Händer och fötter är de vanligaste lokalisationerna.

Förekomst

• Vårtor är sällsynta före femårsåldern.
• Hos skolbarn är prevalensen av hand- och fotvårtor 3,9–4,9 % (brittiska data) och är vanligast i 12–16-årsåldern.³
• Vårtor är mera sällsynta hos vuxna.⁴

Etiologi och patogenes

• Verruca vulgaris orsakas av smitta med humant papillomvirus (HPV):¹
  • Mer än 150 olika genotyper har identifierats. HPV 1, 2, 4, 27 och 57 är mest förekommande i vanliga vårtor, medan HPV 3 och 10 är vanlig orskak till platta vårtor (verruca plana)⁵ 
  • Inokulation sker troligen genom att virus tränger in genom minimala hudskador
• Vårtor varierar i utseende, storlek, form och behandlingsrespons beroende på vilken typ av epitel som drabbats.⁶
• Smitta:
  • Sker vid direkt eller indirekt kontakt
  • Vårtor kan sprida sig genom autoinokulation vid kliande, rakning eller hudskador
  • Risken för att få fotvårtor verkar vara större när en person går barfota i våta miljöer (till exempel på badhus)⁷
  • Personer som hanterar kött löper ökad risk att få vårtor på händerna⁸
  • Nagelbitare har ofta multipla vårtor runt naglarna

Predisponerande faktorer

• Immunsuppression

ICD-10

• B07 Virusvårtor

ICD-10 Primärvård

• B07- Virusvårtor

Diagnos

Anamnes

• Personer med vårtor kan smitta andra.
• Vårtor kan vara smärtsamma beroende på lokalisation, till exempel på fotsulorna och nära naglarna.
• Vårtor kan upplevas som socialt oacceptabla när de sitter på synliga ställen som till exempel på händerna och i ansiktet.⁷

Kliniska fynd

• Diagnosen ställs på den typiska kliniska bilden.⁹
• Det skiljs mellan vanliga, periunguala, platta, filiforma och plantara vårtor.
• Vanliga vårtor:
  • Har ojämn yta, är kupolformade och kan förekomma var som helst på kroppen
  • Multipla vårtor är vanligt
  • Vårtorna kan vara hårda och täckande på exponerade hudytor
• Periunguala vårtor:
  • Sitter vid nagelranden
  • Är ofta inte så uppstående
  • Kan i vissa fall påverka nageln
• Platta vårtor:
  • Är jämna, släta varianter av vanliga vårtor och 2–4 mm i diameter
  • De är vanligast i ansiktet och på extremiteterna hos barn och på nedre delen av underbenen på kvinnor, dit de kan sprida sig vid rakning¹⁰
• Filiforma vårtor:
  • Är vanliga i ansiktet
• Plantara vårtor:
  • Sitter på fotsulorna
  • Växer gärna inåt och kan likna liktornar
  • Är ofta multipla, hårda och kan vara smärtsamma, som att ha en "sten i skon"

När remittera?

• Remiss till hudspecialist:
  • Vid misstanke om malignitet.
  • Vårtor hos tranplanterade eller immunsupprimerade patienter.
  • Vid stora och utbredda vårtor med svåra symtom.

Behandling

Behandlingsmål

• Eventuellt borttagning av vårtorna.

Behandlingen i korthet

 

• I första hand egenvård. Om vårtorna inte orsakar obehag är behandling inte nödvändig.
• Salicylsyra:
  • En Cochranerapport (2012) konkluderar att salicylsyra har en något bättre effekt än placebo⁴
• Kryoterapi:
  • En Cochranerapport (2012) konkluderar att kryoterapi sammantaget inte är bättre än placebo, åtminstone inte för fotvårtor:⁴
    • Någon skillnad i behandlingseffekt mellan salicylsyra och kryoterapi kunde inte påvisas, även om en blygsam effekt för salicylsyra påvisades
    • Endast en RCT visade bättre effekt med kryoterapi jämfört både med salicylsyra och placebo, och det gällde bara för vårtor på händerna
    • Biverkningar, såsom smärta, blåsor och ärr rapporterades inte konsekvent, men är troligen vanligare med kryoterapi
• Salicylsyra och kryoterapi i kompbination:⁴
  • Ger något bättre effekt än enbart salicylsyra
• Placeboeffekten:
  • Spontan tillbakabildning är vanligt. I en metaanalys var genomsnittlig läkningsfrekvens i placebogrupperna 27 % (variation 0–73 %) efter en genomsnittlig observationstid på 15 veckor¹¹

Egenbehandling

• Receptfria preparat från apoteket.
• Silvertejp?
  • Täckning av vårtan med silvertejp visade i en RCT bättre effekt än kryoterapi:¹²
    • I studien ingick täckning med silvertejp i upp till 2 månader, men de flesta som svarade på behandlingen blev bättre inom 1 månad
  • Två andra andra studier kunde dock inte påvisa bättre effekt än placebo⁴

Läkemedelsbehandling

• Salicylsyrapreparat:⁴
  • Kombinerar ocklusiv behandling med keratolys:
    • Olika preparat finns att köpa receptfritt på apotek
  • Patienten måste följa bruksanvisningen och inte sluta för tidigt
  • Alla vårtorna bör täckas över för att minska smittspridning
  • Har bäst evidens för behandlingseffekt⁴

Annan behandling

Kryoterapi

• Leder till vävnadsdestruktion i vårtan. Behandlingen måste oftast upprepas.
• En RCT visade bättre effekt än lokal salicylsyrabehandling för vårtor på händerna:¹³
  • Flytande kväve gavs varannan vecka tills läkning uppnåddes och jämfördes med daglig egenbehandling med salicylsyrapreparat – 13 veckors uppföljning
  • Läkningsfrekvensen var 39 % vid kryobehandling, 24 % i salicylsyragruppen och 16 % i gruppen som avvaktade
  • För fotvårtor fanns det inga signifikanta skillnader i behandlingseffekt mellan grupperna
• Två frysbehandlingar vid samma läkarbesök verkar vara bättre än en när det gäller fotvårtor, men det är liten skillnad på resultatet av en respektive två frysbehandlingar på handvårtor.¹⁴
• Kortare intervall än 2–3 veckor mellan behandlingarna ökar obehaget med behandlingen och ger inte ökad tillbakagång av vårtorna.¹¹
• Frysning kan vara smärtsam och bör därför undvikas hos de yngsta barnen.
• Om patienten har många vårtor kan läkaren nöja sig med att frysbehandla några få vårtor och hoppas att stimulering av immunsystemet efterhand leder till att alla vårtorna försvinner.
• Receptfria preparat för egenbehandling med kemisk frysning är inte jämförbara med flytande kväve vad gäller effekt.

Kirurgisk behandling

• Excision eller elektrokyrettage:
  • Används i liten omfattning
  • Behandlingen ger ärr och rekommenderas inte på fotsulorna
  • Ofta lång återhämtning innan såret har läkt
• Laserbehandling:
  • Kan riktas selektivt mot blodkärl i vårtan¹⁵
  • Kauterisation av vårtan leder till nekrotisering
  • Efter 2–3 behandlingar är läkningsfrekvensen 48–93 %^16-18
  • Metoden betraktas som andra- eller tredjehandsbehandling⁷

Förebyggande åtgärder

• Om en person har fotvårtor bör dessa täckas, när hen går barfota på våta golv.

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Vårtorna fortsätter ofta öka i storlek och utbredning och bli mer resistenta mot behandling med tiden.¹⁹

Prognos

• Nya vårtor verkar vara tre gånger så vanliga hos personer som redan har vårtor jämfört med hos personer som inte har vårtor.²⁰
• I en metaanalys var genomsnittlig läkningsfrekvens i placebogrupper 27 % (variation 0–73 %) efter en genomsnittlig observationstid på 15 veckor.¹¹
• Observationsstudier har visat att hälften av alla hudvårtor försvinner av sig själva inom 1 år och 2/3 inom 2 år.^20-21
• I en studie försvann 95 % av vårtorna hos skolbarn inom en femårig observationsperiod.³

Patientinformation

Vad du bör informera patienten om

• Allmänläkaren ska tillsammans med patienten bedöma om behandling behövs eftersom tillståndet är godartat, självbegränsande och ofta självläkande.
• Vårtbehandling är tidskrävande och kan vara tålamodsprövande för patienten. Det är viktigt att behandlingen inte blir besvärligare än problemet.
• De flesta vårtor spontanläker, hälften inom 1 år och 2/3 inom 2 år.
• Vårtor smittar lättare i fuktig miljö och när huden blir uppluckrad av fukt.
• I bad och dusch kan personen skydda sig genom att använda badtofflor
• Nya vårtor smittar mest.

Skriftlig patientinformation

• Information om hand- och fotvårtor

Bilder

• Bilder av vårtor på händer och fötter