Venösa bensår
Bakgrund
- Venösa bensår är sår nedanför knät som uppstår vid venös sjukdom, oftast kronisk venös insufficiens.
- Svårläkta venösa bensår definieras som venösa bensår som kvarstår >6 veckor.
Epidemiologi
- Bland personer >65 år är prevalensen 4 %.
Etiologi och patogenes
- Venös reflux och/eller obstruktion leder till dåligt venöst återflöde och venös hypertension.
- Tillståndet ökar med stigande ålder, något som är förknippat med avtagande rörlighet och minskad användning av muskelpumpen.
- Kvarstående venös hypertension leder till ödem i foten/underbenet och därmed minskad nutrition av vävnaden.
- Perfusionen i vävnaden runt ankeln försämras när underbenet hänger ner och förbättras genom att gå eller ha benet högt.
- Den kroniskt försämrade perfusionen resulterar i en inflammatorisk process med ytterligare ödem och vävnadsfibros.
- Dessa förändringar orsakar de typiska kännetecknen för kronisk venös insufficiens, som smärta, tyngdkänsla, lipodermatoskleros, pigmentering, svullnad, eksem och så småningom sårbildning
ICD-10
- I83.0 Varicer i nedre extremiteterna med bensår
- I83.2 Varicer i nedre extremiteterna med både bensår och inflammation
Anamnes
- Patienter med venös insufficiens har ofta smärta, tyngdkänsla och svullnad i det påverkade benet/benen när de står upp – symtomen ökar under dagen, ofta mer i varmt väder.
- Lokal klåda, vätskning från såret och stickningar är vanligt.
- De flesta med venösa bensår har sårsmärta i varierande grad.
- Akut försämring av smärta kan indikera att patienten håller på att utveckla en sårinfektion.
- Arteriella vs. venösa bensår:
- Ett sår på underbenet är vanligen venöst, och ett sår distalt om ankeln är vanligen arteriellt betingat
- Vid arteriella sår eller sår med en arteriell komponent, är smärtan mest uttalad när tillförsel av syre till vävnaden minskar eller när syrebehovet ökar, exempelvis vid upplyft fot eller fysisk aktivitet
Många patienter med atopisk dermatit har otillräcklig behandling
Över en miljon svenskar lider av atopisk dermatit enligt svenska Astma- och Allergiförbundet. Många av dessa personer mår väldigt dåligt av sin sjukdom, som även drabbar samhällsekonomin hårt. Maria Bradley, professor i dermatovenereologi menar att det är hög tid att ta fram den gömda och glömda folksjukdomen i ljuset.
MAT-63342
Kliniska fynd
- Hudförändringar på underbenen som vid kronisk venös insufficiens, såsom brunaktig hyperpigmentering i nedre delen av underbenen och staseksem.
- Venösa bensår finns vanligtvis på insidan av den nedre tredjedelen av benet, men lokaliseringen kan variera.
- Såren är ofta grunda, vätskande och belagd med fibrin med inslag av granulationsvävnad.
- Det kan finnas tjocka gula nekroser, men vanligtvis inte svarta nekroser.
- Kanterna är ofta oregelbundna och inte sällan macererade på grund av vätskningen.
- Eftersom det ofta rör sig om äldre personer finns ibland också perifer arteriell cirkulationssvikt:
- Cirka 20 % av bensåren är kombinerade venösa/arteriella, men den venösa komponenten dominerar oftast
- Om såret har ett avvikande utseende, atypisk lokalisering eller om patientens anamnes är ovanlig, måste man överväga möjligheten till sår av malign typ, vaskulitsår eller pyoderma gangränosum.
Utredning av venösa bensår
- Arteriell cirkulation ska alltid bedömas med ankel-/armtrycksindex.
- SR, Hb, B-glukos tas på alla patienter med bensår.
- Ett kroniskt sår är alltid kontaminerat med mikrober, och sårodling krävs endast innan antibiotikabehandling vid akut infektion.
- Vid atypiska sår tas stansbiopsier för histologisk undersökning.
- Vid behov görs en kartläggning av venös och arteriell cirkulation på fysiologisk klinik.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen AAD (American academy of Dermatology)? Lämna din e-postadress här »
Differentialdiagnoser
- Arteriella sår
- Sår på grund av neuropati
- Trycksår
- Trauma
- Vaskulit
- Hudcancer, framför allt basalcellscancer och skivepitelcancer
- Insektsbett
- Pyoderma gangränosum
Behandling av venösa bensår
- Behandling i primärvården i samverkan mellan sjuksköterska och läkare. Eventuellt kontakt med hudspecialist och/eller kärlkirurg.
- För sårdokumentation, sårrengöring, såromläggning och kompressionsbehandling hänvisas till dokumentet Bensår omvårdnad i Nationellt kliniskt kunskapsstöd.
Behandlingsprinciper
- Kompressionssbehandling är viktigast:
- Ventryck och vävnadstryck minskar, venflödet förbättras, ödem går tillbaka, läkningen av såret påskyndas och smärtorna avtar
- Högläge av benet.
- Fysisk aktivitet.
- Minskad övervikt.
- Förbättrat nutritionsstatus.
- Sträva efter smärtfrihet och god sömn:
- Sömnlöshet hämmar anabola processer, och smärta leder sannolikt till kärlkonstriktion och fördröjd sårläkning
Sårinfektioner
- Lokal sårinfektion behandlas med antiseptiska förband.
- Systemisk antibiotika är endast indicerad vid erysipelas, odlingsfynd av betahemolyserande streptokocker grupp A, C eller G, allmänpåverkan, feber och spridd infektion:
- PcV 1 g x 3 i 10 dagar (streptokocker)
- Flukloxacillin 1 g x 3 i 10 dagar (stafylokocker)
- Vid penicillinallergi ges klindamycin 300 mg x 3 i 10 dagar
- Lokalbehandling utförs parallellt
- MRSA-odling tas om antibiotikabehandling planeras
Kirurgi
- Hudtransplantation hos utvalda patienter:
- Övervägs i tidigt skede på stora eller långsamläkande sår, även om behandlingen fungerar, men där läkningstiden beräknas bli lång
- Pinch graft innebär att små hudbitar tas från låret och läggs i såret där de växer fast och sprider sig utåt
- Venkirurgi hos utvalda patienter:
- Kirurgisk korrigering av ytliga venreflux utöver kompressionsbandage förbättrar inte sårläkningen, men minskar recidivfrekvensen
Behandling av svårt handeksem
Nya riktlinjer vid handeksem som inte läkt ut eller förbättras på 6 veckor med adekvat medicinsk behandling eller där handeksemet recidiverar.
Komplikationer
- Kontaktallergi med eksemprogression under lokalbehandling:
- Undvik lanolin, parabener, lokala antibiotika och antiseptika, propylenglykol, kolofonium och gummi
- Infektion i form av erysipelas, undantagsvis osteomyelit.
- Sänkt livskvalitet på grund av smärta, lukt och nedsatt rörlighet.
Prognos
- Svårläkta sår har enligt data från RiksSår (2020-01-01) en genomsnittlig läkningstid på 188 dagar, det vill säga drygt 6 månader.
Källor
- Kirsner RS, Vivas AC. Lower-extremity ulcers: diagnosis and management. Br J Dermatol. 2015 Aug;173(2):379-90. PMID:26257052
- Bensår omvårdnad. Nationellt kliniskt kunskapsstöd, hämtad 2020-07-20.
- Läkemedel vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner - behandlingsrekommendation. Läkemedelsverket 2018.
- RiksSår. https://www.rikssar.se/
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EADV (European Academy of Dermatology and Venereology Congress)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från AAD
Här samlar vi kongressrapporter, referat och intervjuer med experter som som deltagit under det årliga mötet American academy of Dermatology (AAD).
-
Atopiskt eksem
En person som har haft atopiskt eksem behåller sin atopiska predisposition och sin torra, atopiska hudtyp och måste hela livet vårda huden omsorgsfullt.
-
3 sätt att minska risken för biverkningar vid användning av JAK-hämmare
JAK-hämmare är numera en etablerad terapi som används vid behandling av flera kroniska inflammatoriska sjukdomar. Samtidigt rapporteras allvarliga biverkningar av läkemedlet och administreringen bör noga övervägas.
-
Är antikroppsterapi nästa genombrott för behandling av atopiskt eksem?
Resultat från en fas-2 studie, presenterade i tidskriften Lancet, visar att en så kallad anti-OX40-antikropp verkar fungera på sikt för behandling av måttlig till svår atopisk dermatit bland vuxna.
-
AAD 2022: Hur blir vi bättre på att hitta melanom i tid?
Tidig upptäckt av hudcancer – helst utan invasiva metoder. Det var ett av de ämnen som stod i centrum under årets AAD-kongress i USA. Ada Girnita, specialistläkare i dermatologi vid Karolinska universitetssjukhuset var på plats i Boston. Här delar hon sina upplevelser i en kongressrapport.
-
Rosacea
Kronisk inflammatorisk hudsjukdom lokaliserad till kinder, näsa, haka och panna hos framför allt vuxna.
-
Alopecia areata
En inflammatorisk hudsjukdom med fläckformigt håravfall, vanligast på huvudet. Alopecia areata klassas vanligen som en autoimmun sjukdom.
-
Staseksem
Kallas också hypostatiskt eksem och är ofta det första kliniska tecknet på kronisk venös insufficiens, som senare kan utvecklas till venöst bensår och lipodermatoskleros.