Krav som framtidens vaccinationer ställer på sjukvården
Vi befinner oss i ett paradigmskifte inom vaccinteknologin, menar vaccinexperten Ingrid Uhnoo. Nya vaccin tillsammans med utökat vaccinationsprogram, ändrade ordinationer, vaccinationsmotstånd, fler med kroniska sjukdomar och ökad livslängd gör att nya indikationer för vaccin efterfrågas. Hur kommer framtidens vaccinationsprogram att se ut och vad innebär det för hälso- och sjukvården?
Världshälsoorganisationen WHO strävar efter att människor ska bli friskare och leva längre och då är vaccination betydande. År 2012 fanns över 570 vaccinkandidater under utveckling mot 110 humana patogener, enligt siffror från WHO. Nya framsteg inom till exempel genetiska modifikationsteknologier har redan lett till en ny uppsättning verktyg och nya plattformar för morgondagens vacciner.
– Vi befinner oss i ett paradigmskifte inom vaccinteknologin. Framtidens vacciner kräver nya grepp, till exempel finns behov av vacciner som är anpassade till olika ålders- och riskgrupper, säger Ingrid Uhnoo, överläkare och programchef vid Smittskyddsinstitutet.
Nya vaccinationsstrategier, enligt Ingrid Uhnoo:
- Prime-boost – olika vacciner för priming och boostring
- Nya administrationsvägar – mun, näsa, hud (vaccinplåster)
- Vaccination för gravida
- Vaccination för hela livet – anpassat till olika åldrar, regelbunden påfyllning hela livet för att upprätthålla immunitet i befolkningen.
I maj 2016 föreslog Folkhälsomyndigheten i ett underlag till regeringen ett särskilt vaccinationsprogram för riskgrupper. Något som myndigheten fortfarande inväntar svar på.
Vaccinationsprogram för äldre
En av riskgrupperna är äldre och där har redan i flera andra länder, till exempel i Storbritannien, infört ett särskilt vaccinationsprogram. I Storbritannien erbjuds alla från 65 år och uppåt kostnadsfri vaccination mot influensa, pneumokocker och bältros (herpes zoster).
Quiz om pneumokockvaccination – Känner du till skillnaderna mellan de olika pneumokockvaccinen? Testa din kunskap genom ett quiz >>
Influensa- och pneumokockvaccination för äldre täcks enbart av Socialstyrelsens allmänna råd i Sverige. Men nu menar Folkhälsomyndigheten att vaccinen borde inkluderas i ett nationellt vaccinationsprogram för äldre. Även pensionärernas riksorganisation, PRO, menar att det är befogat.
– Vaccinationer mot influensa, pneumokocksjukdom och bältros är i hög grad motiverat. Det skulle ge tydliga effekter hos både vaccinerade med hög täckningsgrad, minskat lidande samt lägre kostnader, säger Christina Tallberg, ordförande för PRO.
Vidare är nya vaccin mot både influensa och bältros på väg, berättar Ingrid Uhnoo.
– Bland annat är ett växtbaserat vaccin mot influensa på gång och det verkar lovande. Vi väntar även på ett nytt vaccin mot herpes zoster som befinner sig i en fas tre effektstudie med fyra års uppföljning. Det senare har gett mycket god effekt och utreds nu av European Medicines Agency, EMA, säger Ingrid Uhnoo.
Förutom influensa och herpez zoster är RSV och Clostridium difficile sjukdomar som hon menar potentiellt kan ingå i ett framtida vaccinationsprogram för äldre.
Kräver fler resurser
Nya vaccin och utökat vaccinationsprogram, fler kroniskt sjuka, längre medellivslängd men också skepsism mot vaccin ställer flera krav på sjukvården.
– Det borde finnas fler mottagningar för vaccin och vaccinationsfrågor, säger Adam Roth, sakkunnig vaccin på Folkhälsomyndigheten.
Potentiella framtida programvaccinationer men många utmaningar:
- Sällsynta sjukdomar med epidemipotential, att utvärdera vaccin utan effektstudier.
- Regulatorisk process för snabbt godkännande utan att kompromissa med säkerhet
- Vacciner designade för specifika målgrupper
- Maternell vaccination för skydd mot allvarlig sjukdom hos nyfödda
- Vacciner med kort effektdaturering
- Vaccinverksamhet – låg vaccinationsväckning och misstänksamhet mot nya vaccin
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Covid-19 (SARS-CoV-2)
SARS-CoV-2 är namnet på den nyaste upptäckta varianten (upptäcktes 2019) av coronavirus, som kan ge förkylning till allvarlig andningssvikt. Covid-19 klassas som en pandemi och finns i stora delar av världen.
-
Sveriges vaccinstrategi mot covid-19
För att få bukt med covid-19-pandemin har flera olika vägar räknats upp som viktiga, däribland minskad smittspridning och utvecklandet av läkemedel. Utvecklingen av ett vaccin har framhållits som en viktig aspekt.
-
Influensa och vaccination – för dig som arbetar inom sjukvården
Influensasäsongen 2021–2022: Vilka ska prioriteras vaccination? Vad är högdosvaccin? Hur kan influensavaccin kombineras med andra vaccin? Här får du reda på allt du behöver veta inför patientmötet.
-
Portabel mottagning framgångsrikt för att nå hepatit C-smittade
Det handlar om patienter med pågående drogbruk som annars inte hade kommit i kontakt med vården, menar Maria Edenman, undersköterska och tillsammans med Soo Aleman projektledare för Street C.
-
Bältros – det här kan du ha nytta av i din kliniska vardag
Hur diagnosen bältros ställs. I vilka fall antiviral behandling ska sättas in. De olika komplikationerna och hur många som drabbas av dessa. Vilka som ska vaccineras. Har du koll? Gå fem lektioner och få den senaste kunskapen bältros.
-
Lär dig känna igen patienter med riskbeteende för hepatit C-smitta
Kunskapen om risktagande och möjlighet till behandling för hepatit C är otillräcklig på flera håll inom vården.
-
HIV (humant immunbristvirus)
Ett retrovirus som obehandlat orsakar immunbrist, vilket leder till allvarliga opportunistiska infektioner och olika typer av cancer samt för tidig död.