Krav som framtidens vaccinationer ställer på sjukvården
Vi befinner oss i ett paradigmskifte inom vaccinteknologin, menar vaccinexperten Ingrid Uhnoo. Nya vaccin tillsammans med utökat vaccinationsprogram, ändrade ordinationer, vaccinationsmotstånd, fler med kroniska sjukdomar och ökad livslängd gör att nya indikationer för vaccin efterfrågas. Hur kommer framtidens vaccinationsprogram att se ut och vad innebär det för hälso- och sjukvården?
Världshälsoorganisationen WHO strävar efter att människor ska bli friskare och leva längre och då är vaccination betydande. År 2012 fanns över 570 vaccinkandidater under utveckling mot 110 humana patogener, enligt siffror från WHO. Nya framsteg inom till exempel genetiska modifikationsteknologier har redan lett till en ny uppsättning verktyg och nya plattformar för morgondagens vacciner.
Nya vaccinationsstrategier, enligt Ingrid Uhnoo:
I maj 2016 föreslog Folkhälsomyndigheten i ett underlag till regeringen ett särskilt vaccinationsprogram för riskgrupper. Något som myndigheten fortfarande inväntar svar på.
Vaccinationsprogram för äldre
En av riskgrupperna är äldre och där har redan i flera andra länder, till exempel i Storbritannien, infört ett särskilt vaccinationsprogram. I Storbritannien erbjuds alla från 65 år och uppåt kostnadsfri vaccination mot influensa, pneumokocker och bältros (herpes zoster).
Influensa- och pneumokockvaccination för äldre täcks enbart av Socialstyrelsens allmänna råd i Sverige. Men nu menar Folkhälsomyndigheten att vaccinen borde inkluderas i ett nationellt vaccinationsprogram för äldre. Även pensionärernas riksorganisation, PRO, menar att det är befogat.
– Vaccinationer mot influensa, pneumokocksjukdom och bältros är i hög grad motiverat. Det skulle ge tydliga effekter hos både vaccinerade med hög täckningsgrad, minskat lidande samt lägre kostnader, säger Christina Tallberg, ordförande för PRO.
Läs även: Är ett nationellt vaccinationsprogram för äldre befogat även i Sverige?
Vidare är nya vaccin mot både influensa och bältros på väg, berättar Ingrid Uhnoo.
– Bland annat är ett växtbaserat vaccin mot influensa på gång och det verkar lovande. Vi väntar även på ett nytt vaccin mot herpes zoster som befinner sig i en fas tre effektstudie med fyra års uppföljning. Det senare har gett mycket god effekt och utreds nu av European Medicines Agency, EMA, säger Ingrid Uhnoo.
Förutom influensa och herpez zoster är RSV och Clostridium difficile sjukdomar som hon menar potentiellt kan ingå i ett framtida vaccinationsprogram för äldre.
Kräver fler resurser
Nya vaccin och utökat vaccinationsprogram, fler kroniskt sjuka, längre medellivslängd men också skepsism mot vaccin ställer flera krav på sjukvården.
– Det borde finnas fler mottagningar för vaccin och vaccinationsfrågor, säger Adam Roth, sakkunnig vaccin på Folkhälsomyndigheten.
Potentiella framtida programvaccinationer men många utmaningar:
- Sällsynta sjukdomar med epidemipotential, att utvärdera vaccin utan effektstudier.
- Regulatorisk process för snabbt godkännande utan att kompromissa med säkerhet
- Vacciner designade för specifika målgrupper
- Maternell vaccination för skydd mot allvarlig sjukdom hos nyfödda
- Vacciner med kort effektdaturering
- Vaccinverksamhet – låg vaccinationsväckning och misstänksamhet mot nya vaccin
-
Hepatit C-infektion
Hepatit C delas upp i akut hepatit C-infektion och kronisk hepatit C-infektion. Om sjukdomsduration mer än sex månader, bedöms infektionen vara kronisk.
-
Pneumoni: Därför drabbas äldre av höga vaccinkostnader
Förekomsten av pneumoni är tydligt åldersrelaterad och risken för allvarlig sjukdom och komplikationer ökar med stigande ålder. Idag täcks pneumokockvaccination bara av Folkhälsomyndighetens icke-bindande rekommendation. Något som gör att antalet vaccinerade skiljer sig stort runt om i landet.
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
Under 2017 smittades över 600 personer i Sverige av hepatit C genom injektion av droger, vilket gör smittvägen till den fortsatt vanligaste i landet. För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Pneumoni (lunginflammation)
Cirka 5–11 per 1 000 invånare insjuknar varje år i pneumoni, varav majoriteten är äldre över 65 år. De mest allvarliga pneumonierna har en betydligt ökad dödlighet, särskilt bland riskgrupper. Det är en av anledningarna till att årlig influensavaccination rekommenderas till dem med förhöjd risk.
-
Körtelfeber (mononucleos)
Körtelfeber orsakas av ett virus tillhörande herpesgruppen. I USA kallas sjukdomen ”Kissing disease” eftersom det finns en viss översjuklighet i tonåren då det avancerade kyssandet kulminerar och erbjuder en mycket effektiv smittväg.
-
Förebygga ohälsa hos äldre - insatser saknas
Precis som de allra yngsta har äldre personer över 65 år sämre immunförsvar och löper högre risk för att drabbas av komplikationer vid sjukdom. När ska ett nationellt vaccinationsprogram för riskgruppen äldre införas?
-
Kikhosta (pertussis)
Kikhosta orsakas av bakterien Bordetella pertussis och skadar dessa. Bakterien överlever bara några timmar i luftvägssekret utanför människan. Andra Bordetella arter kan orsaka kliniska symtom som liknar kikhosta, men ger oftast en mindre svår sjukdom.
-
Vinterkräksjuka
De allra flesta insjuknar av okänd anledning under vintermånaderna och tillståndet kallas därför vinterkräksjukan. Symtomen är illamående, kräkningar, magsmärtor, vattniga diarréer och påverkat allmäntillstånd.
55-årige Carlos remitterades från primärvården till dig som läkare på en hematologisk mottagning på grund av lågt blodvärde upptäckt i samband med blodgivning (Carlos är blodgivare). Den inremitterande läkaren noterade också ett par förstorade lymfkörtlar på halsen (”palpatoriskt benigna”).
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu