Krav som framtidens vaccinationer ställer på sjukvården
Vi befinner oss i ett paradigmskifte inom vaccinteknologin, menar vaccinexperten Ingrid Uhnoo. Nya vaccin tillsammans med utökat vaccinationsprogram, ändrade ordinationer, vaccinationsmotstånd, fler med kroniska sjukdomar och ökad livslängd gör att nya indikationer för vaccin efterfrågas. Hur kommer framtidens vaccinationsprogram att se ut och vad innebär det för hälso- och sjukvården?
Världshälsoorganisationen WHO strävar efter att människor ska bli friskare och leva längre och då är vaccination betydande. År 2012 fanns över 570 vaccinkandidater under utveckling mot 110 humana patogener, enligt siffror från WHO. Nya framsteg inom till exempel genetiska modifikationsteknologier har redan lett till en ny uppsättning verktyg och nya plattformar för morgondagens vacciner.
– Vi befinner oss i ett paradigmskifte inom vaccinteknologin. Framtidens vacciner kräver nya grepp, till exempel finns behov av vacciner som är anpassade till olika ålders- och riskgrupper, säger Ingrid Uhnoo, överläkare och programchef vid Smittskyddsinstitutet.
Nya vaccinationsstrategier, enligt Ingrid Uhnoo:
- Prime-boost – olika vacciner för priming och boostring
- Nya administrationsvägar – mun, näsa, hud (vaccinplåster)
- Vaccination för gravida
- Vaccination för hela livet – anpassat till olika åldrar, regelbunden påfyllning hela livet för att upprätthålla immunitet i befolkningen.
KURS: Hepatit C – Här lär du dig det senaste om hepatit C vid injektionsmissbruk »
I maj 2016 föreslog Folkhälsomyndigheten i ett underlag till regeringen ett särskilt vaccinationsprogram för riskgrupper. Något som myndigheten fortfarande inväntar svar på.
Vaccinationsprogram för äldre
En av riskgrupperna är äldre och där har redan i flera andra länder, till exempel i Storbritannien, infört ett särskilt vaccinationsprogram. I Storbritannien erbjuds alla från 65 år och uppåt kostnadsfri vaccination mot influensa, pneumokocker och bältros (herpes zoster).
KURS: Vaccin mot pneumokocker - Vem bör egentligen vaccineras mot pneumokocker? Bli ännu bättre på förebyggande sjukvård och vaccin i vår nya webbkurs »
Influensa- och pneumokockvaccination för äldre täcks enbart av Socialstyrelsens allmänna råd i Sverige. Men nu menar Folkhälsomyndigheten att vaccinen borde inkluderas i ett nationellt vaccinationsprogram för äldre. Även pensionärernas riksorganisation, PRO, menar att det är befogat.
– Vaccinationer mot influensa, pneumokocksjukdom och bältros är i hög grad motiverat. Det skulle ge tydliga effekter hos både vaccinerade med hög täckningsgrad, minskat lidande samt lägre kostnader, säger Christina Tallberg, ordförande för PRO.
Vidare är nya vaccin mot både influensa och bältros på väg, berättar Ingrid Uhnoo.
– Bland annat är ett växtbaserat vaccin mot influensa på gång och det verkar lovande. Vi väntar även på ett nytt vaccin mot herpes zoster som befinner sig i en fas tre effektstudie med fyra års uppföljning. Det senare har gett mycket god effekt och utreds nu av European Medicines Agency, EMA, säger Ingrid Uhnoo.
Förutom influensa och herpez zoster är RSV och Clostridium difficile sjukdomar som hon menar potentiellt kan ingå i ett framtida vaccinationsprogram för äldre.
Medicinsk översikt: Covid-19 (SARS-CoV-2), sars och mers
Kräver fler resurser
Nya vaccin och utökat vaccinationsprogram, fler kroniskt sjuka, längre medellivslängd men också skepsism mot vaccin ställer flera krav på sjukvården.
– Det borde finnas fler mottagningar för vaccin och vaccinationsfrågor, säger Adam Roth, sakkunnig vaccin på Folkhälsomyndigheten.
Potentiella framtida programvaccinationer men många utmaningar:
- Sällsynta sjukdomar med epidemipotential, att utvärdera vaccin utan effektstudier.
- Regulatorisk process för snabbt godkännande utan att kompromissa med säkerhet
- Vacciner designade för specifika målgrupper
- Maternell vaccination för skydd mot allvarlig sjukdom hos nyfödda
- Vacciner med kort effektdaturering
- Vaccinverksamhet – låg vaccinationsväckning och misstänksamhet mot nya vaccin
-
Coronavirus: covid-19 (SARS-CoV-2)
SARS-CoV-2 är namnet på den nyaste upptäckta varianten (upptäcktes 2019) av coronavirus, som kan ge förkylning till allvarlig andningssvikt. Covid-19 klassas som en pandemi och finns i stora delar av världen.
-
Hepatit C-infektion
Sjukdomen delas upp i akut och kronisk hepatit C. Om infektionen varar mer än sex månader bedöms den vara kronisk.
-
Var tionde covid-19-patient med diabetes dör
Den första studien av covid-19-patienter med diabetes visar att tio procent dör inom sju dagar efter sjukhusinläggning. Två tredjedelar av de som läggs in är män.
-
Hygienöverläkaren om rutiner vid covid-19
Rutiner för vårdhygien vid covid-19 är vid det här laget etablerade på sjukhus och vårdinrättningar. Samtidigt ser rekommendationerna i vissa avseenden olika ut. Vad ska egentligen ingå i personlig skyddsutrustning? Det svara hygienöverläkaren Anders Johansson på.
-
Läkare: Otillräcklig vård av hepatit C vid injektionsmissbruk
För att lyckas fånga upp fler med hepatit C krävs gemensamma satsningar mellan samtliga enheter som kommer i kontakt med målgruppen, menar specialistläkaren Marianne Alanko Blomé.
-
Mycoplasma genitalium
Bakterien kan orsaka urogenitala symtom och infektion men ses också hos asymtomatiska individer. Primärt sker smitta genital slemhinna mot genital slemhinna.
-
Genital klamydiainfektion hos män
Under 2019 rapporterades närmare 35 000 fall av genital klamydiainfektion i Sverige. Av dessa var cirka 44 procent män. Klamydiainfektion i de nedre urinvägarna hos män kan ge uretrit och i vissa fall epididymit.
-
Cystisk ekinokockos (blåsmasksjuka)
Hundens dvärgbandmask, Echinococcus granulosus, kan i sitt larvstadium orsaka blåsmasksjuka hos människa med cystbildning i inre organ, framför allt lever.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu