Krav som framtidens vaccinationer ställer på sjukvården
Vi befinner oss i ett paradigmskifte inom vaccinteknologin, menar vaccinexperten Ingrid Uhnoo. Nya vaccin tillsammans med utökat vaccinationsprogram, ändrade ordinationer, vaccinationsmotstånd, fler med kroniska sjukdomar och ökad livslängd gör att nya indikationer för vaccin efterfrågas. Hur kommer framtidens vaccinationsprogram att se ut och vad innebär det för hälso- och sjukvården?
Världshälsoorganisationen WHO strävar efter att människor ska bli friskare och leva längre och då är vaccination betydande. År 2012 fanns över 570 vaccinkandidater under utveckling mot 110 humana patogener, enligt siffror från WHO. Nya framsteg inom till exempel genetiska modifikationsteknologier har redan lett till en ny uppsättning verktyg och nya plattformar för morgondagens vacciner.
Nya vaccinationsstrategier, enligt Ingrid Uhnoo:
I maj 2016 föreslog Folkhälsomyndigheten i ett underlag till regeringen ett särskilt vaccinationsprogram för riskgrupper. Något som myndigheten fortfarande inväntar svar på.
Vaccinationsprogram för äldre
En av riskgrupperna är äldre och där har redan i flera andra länder, till exempel i Storbritannien, infört ett särskilt vaccinationsprogram. I Storbritannien erbjuds alla från 65 år och uppåt kostnadsfri vaccination mot influensa, pneumokocker och bältros (herpes zoster).
Influensa- och pneumokockvaccination för äldre täcks enbart av Socialstyrelsens allmänna råd i Sverige. Men nu menar Folkhälsomyndigheten att vaccinen borde inkluderas i ett nationellt vaccinationsprogram för äldre. Även pensionärernas riksorganisation, PRO, menar att det är befogat.
– Vaccinationer mot influensa, pneumokocksjukdom och bältros är i hög grad motiverat. Det skulle ge tydliga effekter hos både vaccinerade med hög täckningsgrad, minskat lidande samt lägre kostnader, säger Christina Tallberg, ordförande för PRO.
Läs även: Är ett nationellt vaccinationsprogram för äldre befogat även i Sverige?
Vidare är nya vaccin mot både influensa och bältros på väg, berättar Ingrid Uhnoo.
– Bland annat är ett växtbaserat vaccin mot influensa på gång och det verkar lovande. Vi väntar även på ett nytt vaccin mot herpes zoster som befinner sig i en fas tre effektstudie med fyra års uppföljning. Det senare har gett mycket god effekt och utreds nu av European Medicines Agency, EMA, säger Ingrid Uhnoo.
Förutom influensa och herpez zoster är RSV och Clostridium difficile sjukdomar som hon menar potentiellt kan ingå i ett framtida vaccinationsprogram för äldre.
Kräver fler resurser
Nya vaccin och utökat vaccinationsprogram, fler kroniskt sjuka, längre medellivslängd men också skepsism mot vaccin ställer flera krav på sjukvården.
– Det borde finnas fler mottagningar för vaccin och vaccinationsfrågor, säger Adam Roth, sakkunnig vaccin på Folkhälsomyndigheten.
Potentiella framtida programvaccinationer men många utmaningar:
- Sällsynta sjukdomar med epidemipotential, att utvärdera vaccin utan effektstudier.
- Regulatorisk process för snabbt godkännande utan att kompromissa med säkerhet
- Vacciner designade för specifika målgrupper
- Maternell vaccination för skydd mot allvarlig sjukdom hos nyfödda
- Vacciner med kort effektdaturering
- Vaccinverksamhet – låg vaccinationsväckning och misstänksamhet mot nya vaccin
-
Hepatit C-infektion
Hepatit C delas upp i akut hepatit C-infektion och kronisk hepatit C-infektion. Om sjukdomsduration mer än sex månader, bedöms infektionen vara kronisk.
-
Håll koll på säsongsinfluensan och vaccinet mot den
Vilken influensa kommer dominera 2018? I fjol fungerade inte vaccinet optimalt – hur ska man förhindra att samma sak händer även i år? Här berättar Mia Brytting, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, mer om säsongsinfluensan. Du som läkare kan hjälpa till att övervaka sjukdomen.
-
Kongressrapport från nordisk hiv- och hepatitkonferens
Råder det en generell stigmatisering vid smittsamma infektioner? Kan probiotika påverka immunsvaret hos patienter med hiv? Vilka HPV-genotyper återfinns hos hiv-infekterade? Är hepatit E-virus orsak till pankreatit? Dessa frågor berörs under årets Nordiska HIV och Hepatit konferens, som professor Anders Sönnerborg bevakar.
-
Patientfall: Man med ömmande knöl på halsen
Orsaken till knöl på halsen varierar och risken för att det är cancer ökar betydligt med stigande ålder. Patienterna har ofta läst tvärsäkra påståenden på nätet om att ”cancerknölar inte gör ont”, vilket de alltså kan göra. Här kan du ta del av ett patientfall om knöl på halsen.
-
Nu ska färre norrbottningar få lunginflammation
I väntan på ett nationellt beslut om att vaccinera riskgrupper mot pneumokocker har smittskyddsläkaren Anders Nystedt, tillsammans med kollegor, tagit saken i egna händer.
-
Gonorré
Under 2017 anmäldes 2 533 fall av gonorré i Sverige. Sjukdomen ger symtom såsom sveda vid vattenkastning och gul, mukopurulent flytning från urinröret. Asymtomatisk infektion är vanlig hos kvinnor.
-
Förkylning
Virusinfektion i slemhinnor i övre luftvägar där symtom som halsont, nästäppa, snuva, hosta och lätt feber är vanliga. God handhygien skyddar.
-
Förebygga ohälsa hos äldre - insatser saknas
Precis som de allra yngsta har äldre personer över 65 år sämre immunförsvar och löper högre risk för att drabbas av komplikationer vid sjukdom. När ska ett nationellt vaccinationsprogram för riskgruppen äldre införas?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu