7 råd vid utredning av förmaksflimmer
Förmaksflimmer drabbar minst tre procent av befolkningen och ökar med stigande ålder. Sjukdomen är inte alltid så tydlig vilket kan förklara mörkertalet av odiagnostiserade patienter, som skulle ha nytta av behandling. Det här bör du ha koll på vid utredning av flimmer.
- Förmaksflimmer behöver inte ge några symtom och kan återkomma i perioder, vilket försvårar diagnostiken.
- Hos högriskpatienter rekommenderas oppportunistisk screening med pulspalpation eller vilo-EKG.
- Förmaksflimmer, speciellt hos äldre patienter, samexisterar ofta med andra sjukdomar såsom hypertoni eller hjärtsvikt.
- Ett normalt vilo-EKG utesluter dock inte paroxysmal arytmi eller subklinisk koronarinsufficiens. Men det kan med stor sannolikhet utesluta ihållande arytmi, hjärtsvikt och tidigare ischemisk händelse.
- Lågt NT-proBNP, särskilt i kombination med normalt vilo-EKG, har hög tillförlitlighet när det kommer till att utesluta hjärtsvikt. Högt NT-proBNP kan däremot bero på en rad olika kardiella och extrakardiella orsaker utöver hjärtsvikt. Därför krävs oftast en noggrann klinisk genomgång samt ekokardiografi.
- Dygnsblodtryck är ett bra verktyg för att bekräfta diagnosen hypertoni eller reda ut hur pass välinställd sjukdomen är. Hypertoni är många gånger huvudorsaken till hjärtsvikt, ischemi och förmaksflimmer.
- Patienter med asymtomatiskt förmaksflimmer torde ha samma risk för stroke som patienter med symtom. Därför ska alla riskskattas på samma sätt, enligt CHA2DS2-VASc score, för att ta ställning till om oral antikoagulantiabehandling är aktuellt.
PATIENTFALL: Uppdatera dig om utredning, behandling och uppföljning av patienter med förmaksflimmer >>
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Chock
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp