7 råd vid utredning av förmaksflimmer
Förmaksflimmer drabbar minst tre procent av befolkningen och ökar med stigande ålder. Sjukdomen är inte alltid så tydlig vilket kan förklara mörkertalet av odiagnostiserade patienter, som skulle ha nytta av behandling. Det här bör du ha koll på vid utredning av flimmer.
- Förmaksflimmer behöver inte ge några symtom och kan återkomma i perioder, vilket försvårar diagnostiken.
- Hos högriskpatienter rekommenderas oppportunistisk screening med pulspalpation eller vilo-EKG.
- Förmaksflimmer, speciellt hos äldre patienter, samexisterar ofta med andra sjukdomar såsom hypertoni eller hjärtsvikt.
- Ett normalt vilo-EKG utesluter dock inte paroxysmal arytmi eller subklinisk koronarinsufficiens. Men det kan med stor sannolikhet utesluta ihållande arytmi, hjärtsvikt och tidigare ischemisk händelse.
- Lågt NT-proBNP, särskilt i kombination med normalt vilo-EKG, har hög tillförlitlighet när det kommer till att utesluta hjärtsvikt. Högt NT-proBNP kan däremot bero på en rad olika kardiella och extrakardiella orsaker utöver hjärtsvikt. Därför krävs oftast en noggrann klinisk genomgång samt ekokardiografi.
- Dygnsblodtryck är ett bra verktyg för att bekräfta diagnosen hypertoni eller reda ut hur pass välinställd sjukdomen är. Hypertoni är många gånger huvudorsaken till hjärtsvikt, ischemi och förmaksflimmer.
- Patienter med asymtomatiskt förmaksflimmer torde ha samma risk för stroke som patienter med symtom. Därför ska alla riskskattas på samma sätt, enligt CHA2DS2-VASc score, för att ta ställning till om oral antikoagulantiabehandling är aktuellt.
PATIENTFALL: Uppdatera dig om utredning, behandling och uppföljning av patienter med förmaksflimmer >>
-
Hjärtinfarkt
Termen hjärtinfarkt skall användas när det finns belägg för myokardiell nekros orsakad av myokardiell ischemi. I Sverige uppgår antalet hjärtinfarkter till cirka 50 000 per år. Incidensen av hjärtinfarkt har dock under de senaste decennierna sjunkit för varje år.
-
Det många läkare missar vid uppföljning efter hjärtinfarkt
Hur bör patienter som drabbats av hjärtinfarkt behandlas inom primärvården? Där råder det delade uppfattningar, visar svaren från NetdoktorPro:s fortbildning om Sekundärprevention vid stabil kranskärlsjukdom.
-
Rutinen som kan minska svår hjärt-kärlsjukdom
Att diabetes är ett högrisktillstånd för kardiovaskulär sjukdom är ett faktum. Utmaningen är att gör en noggrann och korrekt riskbedömning samt att tidigt sätta in preventiv behandling.
-
Nya diabetesläkemedel – för vem?
De nya framgångsrika diabetesläkemedlen SGLT2-hämmare och GLP1-analoger vägs mot traditionella behandlingsmetoder. Hur ska man resonera som behandlande läkare? Uppfattningen kan skilja sig åt vilket är ett bekymmer när diabetologer och kardiologer möter samma patienter.
-
Diabetesläkemedlet som ökar överlevnad vid hjärtsvikt
Att diabetesläkemedel av typen SGLT2-hämmare haft positiv effekt vid hjärtsvikt har sedan länge varit känt. Det är dock först på senare tid som mer övertygande studier publicerats och som bland annat kunnat bevisa att färre kardiovaskulära dödsfall förekommit.
-
En “vanlig” diabetespatient?
Du är husläkare till Gunnar med diagnostiserad diabetes. I ett patientfall får du följa hans vårdresa. Har du den kunskap som krävs för att hjälpa honom? Om inte får du den här.
-
Ytlig tromboflebit, ytlig ventrombos
Patienten söker ofta till vården efter att ha noterat ömhet, värme, erytem och lokal svullnad utefter en ven.
-
Supraventrikulär takykardi, sinustakykardi
Takykardier med frekvens >100 slag/minut som uppstår i förmak, AV-knutan eller His bunt.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu