7 råd vid utredning av förmaksflimmer
Förmaksflimmer drabbar minst tre procent av befolkningen och ökar med stigande ålder. Sjukdomen är inte alltid så tydlig vilket kan förklara mörkertalet av odiagnostiserade patienter, som skulle ha nytta av behandling. Det här bör du ha koll på vid utredning av flimmer.
- Förmaksflimmer behöver inte ge några symtom och kan återkomma i perioder, vilket försvårar diagnostiken.
- Hos högriskpatienter rekommenderas oppportunistisk screening med pulspalpation eller vilo-EKG.
- Förmaksflimmer, speciellt hos äldre patienter, samexisterar ofta med andra sjukdomar såsom hypertoni eller hjärtsvikt.
- Ett normalt vilo-EKG utesluter dock inte paroxysmal arytmi eller subklinisk koronarinsufficiens. Men det kan med stor sannolikhet utesluta ihållande arytmi, hjärtsvikt och tidigare ischemisk händelse.
- Lågt NT-proBNP, särskilt i kombination med normalt vilo-EKG, har hög tillförlitlighet när det kommer till att utesluta hjärtsvikt. Högt NT-proBNP kan däremot bero på en rad olika kardiella och extrakardiella orsaker utöver hjärtsvikt. Därför krävs oftast en noggrann klinisk genomgång samt ekokardiografi.
- Dygnsblodtryck är ett bra verktyg för att bekräfta diagnosen hypertoni eller reda ut hur pass välinställd sjukdomen är. Hypertoni är många gånger huvudorsaken till hjärtsvikt, ischemi och förmaksflimmer.
- Patienter med asymtomatiskt förmaksflimmer torde ha samma risk för stroke som patienter med symtom. Därför ska alla riskskattas på samma sätt, enligt CHA2DS2-VASc score, för att ta ställning till om oral antikoagulantiabehandling är aktuellt.
PATIENTFALL: Uppdatera dig om utredning, behandling och uppföljning av patienter med förmaksflimmer >>
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ett syndrom som definieras som: otillräcklig hjärtminutvolym (cardiac output, CO) för att möta kroppens behov (framåtsvikt) eller tillräcklig hjärtminutvolym, men endast tack vare kompensatoriskt förhöjda fyllnadstryck (bakåtsvikt).
-
ESC 2021: Fokus på individen i nya riktlinjer om prevention
Den viktigaste förändringen i riktlinjerna för prevention är en betydligt större betoning på individualisering av behandling samt patientens delaktighet i besluten. Det anser Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
-
ESC 2021: Hjärtsviktsstudie får stor uppmärksamhet
En ny studie visar att SGLT2-hämmaren empagliflozin även förbättrar prognosen för patienter med hjärtsvikt och bevarad vänsterkammarfunktion. En patientgrupp där det tidigare har saknats framgångsrik behandling.
-
Många får sin flimmerdiagnos av en tillfällighet
Därför är det viktigt att undersöka personer i riskgrupp, som ännu inte drabbats. Detta lyfts i Flimmerrapporten 2021, men även i de nya ESC-riktlinjerna.
-
Okej för hemmamätning av förmaksflimmer – två produkter godkända
Regionernas medicintekniska produktråd har sagt ja till två olika produkter för hemmamätning av hjärtats aktivitet. Man hoppas nu att fler flimmerpatienter ska upptäckas och få behandling i tid.
-
Viktiga förändringar kring hur kronisk hjärtsvikt ska behandlas
De senaste europeiska riktlinjerna för läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion innehåller viktiga förändringar.
-
Perikardit