CT-angiografi upptäcker fler patienter i riskzonen
CT-angiografi upptäcker till skillnad från kranskärlsröntgen plack i kranskärlen som inte ännu utvecklats till regelrätta förträngningar (ateromatos). Samtidigt är andelen som genomgår CT-angiografi fortsatt låg i Sverige.

CT-angiografi innebär att hjärtats kranskärl undersöks med datortomografi samtidigt som kontrastvätska injiceras. I och med att ingreppet är icke invasiv är det också mer skonsamt för patienterna jämfört invasiv kranskärlsröntgen. Metoden mycket träffsäker och kan utesluta förträngningar i kranskärlen – och dessutom upptäcka mindre förträngningar som inte kan ses vid kranskärlsröntgen. Metoden lämpar sig väl för patienter över 80.
CT-angiografi kan förebygga hjärtinfakt
Data från SWEDEHEART visar att under 2021 hade 25 procent av de patienter som genomgått CT-angiografi ateromatos. Dessa patienter borde alltså bli föremål för preventiv behandling. Data visade också att en större andel patienter över 80 år uppvisade kranskärl utan signifikanta förträngningar och mycket väl skulle kunna undersökas med CT-angiografi. En annan, tidigare gjord studie, visar dessutom att patienter som genomgått CT-angiografi har minskad risk för hjärtinfarkt och död inom fem år.
Upptäcks fler patienter med begynnande kärlsjukdom och som befinner sig i riskzonen för att utveckla förträngningar, kommer också fler kunna behandlas preventivt med livsstilsförändringar samt statiner och blodtryckskontroll.
Trots de fördelar som en CT-angiografi för med sig är fortfarande andelen som genomgår denna typ av undersökning fortsatt låg i Sverige, även om andelen ökar stadigt och har gjort så också under pandemin.
Behandling av järnbrist hos hjärtsviktspatienter får hög prioritet i uppdaterade ESC-riktlinjer
Hos patienter med akut och kronisk hjärtsvikt är järnbrist, med eller utan anemi, vanligt. Så pass vanligt att man räknar med att hälften av hjärtsviktspopulationen har järnbrist. Det menar Michael Fu, professor och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, som välkomnar de uppdaterade riktlinjerna från ESC.
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Akut hjärtinfarkt
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp