Forskning som utmanar konventionell hjärtbehandling
Närmare 23 miljoner människor lever med hjärtsvikt, en komplex sjukdom som bland annat orsakas av hemodynamiska förändringar. En mindre svensk studie har tidigare visat att selen och koenzym Q10 kan verka förebyggande vid hjärt-och kärlsjukdom. Nu planeras den första multicenterstudien inom ämnet.
Flertalet kardiovaskulära sjukdomar resulterar i en försämrad pumpfunktion av hjärtat, eller oförmåga hos hjärtmuskeln att fyllas ordentligt. Något som kan leda till det allvarliga syndromet hjärtsvikt. Uppskattningsvis är 23 miljoner människor drabbade världen över, dock är mörkertalet stort. Både genetik, hemodynamiska- samt neurohumorala förändringar ligger bakom sjukdomsutvecklingen.
Eftersom hjärtsvikt orsakas av en komplex kaskad av faktorer är symtomen ofta ospecifika.
– Ett symtom är trötthet, vilket de flesta av oss är till och från. En person med hjärtsvikt kan även ha nedsatt kondition, tung andning och svullna ben, säger Urban Alehagen som är överläkare och docent i kardiologi vid Linköpings universitet.
Sjukdomens heterogenitet försvårar vanligtvis diagnostisering. En sen definitiv diagnos innebär att behandlingen fördröjs, vilket förenar hjärtsvikt med en tydligare risk att dö i förtid. Eftersom incidensen växer är området högprioriterat när det gäller att hitta nya behandlingsalternativ.
-
Fortbilda dig inom kardiologi
Nu kan du testa din kunskap inom kardiologi genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar. Följ patientfall om förmaksflimmer och sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom.
-
ESC 2021: Fokus på individen i nya riktlinjer om prevention
Den viktigaste förändringen i riktlinjerna för prevention är en betydligt större betoning på individualisering av behandling samt patientens delaktighet i besluten. Det anser Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
-
Nyheter från ESC 2021 – den preventiva kardiologens perspektiv
Ta del av en kongressrapport där Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö, sammanfattar de viktigaste studierna och de största nyheterna kring sekundärprevention och riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom.
-
Många får sin flimmerdiagnos av en tillfällighet
Därför är det viktigt att undersöka personer i riskgrupp, som ännu inte drabbats. Detta lyfts i Flimmerrapporten 2021, men även i de nya ESC-riktlinjerna.
-
Stötta hjärtsjuka med livsstilsförändringar
Nu efterfrågas tydligare riktlinjer och mer forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar.
-
Akut arteriell insufficiens i extremiteterna
Plötslig minskning av arteriell cirkulation i en extremitet som medför risk för ischemiska skador. En väldefinierad avgränsning med hudblekning och nedsatt temperatur mot intilliggande friska hudområden och den friska extremiteten är vanligt förekommande.
-
Bara en av fem hjärtinfarktpatienter rehabtränar
Rehabträning minskar avsevärt risken för att drabbas av en andra hjärtinfarkt. Enligt en ny svensk studie deltar endast 20 procent av patienterna i ett sådant program.
-
Ventrikeltakykardi, kammartakykardi
Prevalensen av kammartakykard eller ventrikeltakykardi (VT) ökar med stigande ålder på grund av ökad förekomst av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom i koronarartärer. Icke-ihållande VT är vanligt hos såväl friska som vid strukturell hjärtsjukdom.