Ny studie kan bli vägledande vid hjärtinfarkt
Att åtgärda samtliga förträngda kranskärl strax efter en stor hjärtinfarkt minskar risken för en ytterligare hjärtinfarkt. Det visar den största studien som hittills publicerats och som presenterades under kongressen European Society of Cardiology, ESC, i Paris.
Hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt öppnar man snarast möjligt det kranskärl som stängts och orsakat infarkten. I cirka 4 av 10 fall finns ytterligare förträngningar i kranskärlen. Länge har läkare och forskare diskuterat om man bör avstå åtgärder av de förträngda kranskärlen som inte orsakat infarkten, eller om man bör behandla med till exempel ballongvidgning eller stentning.
– Där här är någonting som vi tidigare kanske trott men inte vetat hur vi ska hantera eftersom det finns risker att vidga ytterligare kranskärl som måste balanseras mot möjlig långsiktig nytta, säger Stefan James, professor i kardiologi vid Uppsala universitet.
>>Gå en fortbildning om förmaksflimmer
Behandling av järnbrist hos hjärtsviktspatienter får hög prioritet i uppdaterade ESC-riktlinjer
Hos patienter med akut och kronisk hjärtsvikt är järnbrist, med eller utan anemi, vanligt. Så pass vanligt att man räknar med att hälften av hjärtsviktspopulationen har järnbrist. Det menar Michael Fu, professor och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, som välkomnar de uppdaterade riktlinjerna från ESC.
Sponsrad av Sanofi
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
Minskar risken för kärlkramp
Den aktuella studien baseras på omkring 4 000 randomiserade patienter som lottades till att åtgärda ytterligare förträngningar eller att avstå och ge enbart medicinsk behandling. Efter tre års uppföljning hade 7,8 procent av de som lottats till komplett revaskularisering drabbats av antingen hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död. I kontrollgruppen, där man inte åtgärdat förträngda kranskärl efter första hjärtinfarkten, var siffran 10,5 procent.
Resultatet visar att det finns goda skäl till att åtgärda samtliga förträngda kranskärl, så kallad komplett revaskularisering, vid den första hjärtinfarkten.
– Det är en väldigt välgjord studie som visar att om man gör det här minskar man risken för sjukhusinläggning på grund av kärlkramp och behov av akuta kranskärlsingrepp. Men ännu viktigare, man minskar risken för hjärtinfarkt väldigt påtagligt, säger Stefan James.
>>Gå en fortbildning i sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom
Behandling av järnbrist hos hjärtsviktspatienter får hög prioritet i uppdaterade ESC-riktlinjer
Hos patienter med akut och kronisk hjärtsvikt är järnbrist, med eller utan anemi, vanligt. Så pass vanligt att man räknar med att hälften av hjärtsviktspopulationen har järnbrist. Det menar Michael Fu, professor och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, som välkomnar de uppdaterade riktlinjerna från ESC.
Kommer ändra praxis
Tidigare ha fyra mindre studier publicerats med liknande resultat. Men fram tills nu har ingen studie varit stor nog att vara vägledande. Trots att det saknats stora studier har komplett revaskularisering ändå blivit allt vanligare i Sverige under de senaste tio åren, enligt Stefan James. Han tror att den nya stora studien kommer leda till praxis inom en snar framtid.
– Sen dröjer det en tid innan det kommer in formellt i riktlinjerna, men läkarkåren bör snabbt ta till sig det här och börja med den här strategin.
Studien publicerades online i tidskriften New England Journal of Medicine och presenterades under ESC-kongressen 31 augusti till 4 september 2019. Läs mer om ESC-kongressen här.
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Akut hjärtinfarkt
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp