Ny studie kan bli vägledande vid hjärtinfarkt
Att åtgärda samtliga förträngda kranskärl strax efter en stor hjärtinfarkt minskar risken för en ytterligare hjärtinfarkt. Det visar den största studien som hittills publicerats och som presenterades under kongressen European Society of Cardiology, ESC, i Paris.
Hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt öppnar man snarast möjligt det kranskärl som stängts och orsakat infarkten. I cirka 4 av 10 fall finns ytterligare förträngningar i kranskärlen. Länge har läkare och forskare diskuterat om man bör avstå åtgärder av de förträngda kranskärlen som inte orsakat infarkten, eller om man bör behandla med till exempel ballongvidgning eller stentning.
– Där här är någonting som vi tidigare kanske trott men inte vetat hur vi ska hantera eftersom det finns risker att vidga ytterligare kranskärl som måste balanseras mot möjlig långsiktig nytta, säger Stefan James, professor i kardiologi vid Uppsala universitet.
>>Gå en fortbildning om förmaksflimmer
Minskar risken för kärlkramp
Den aktuella studien baseras på omkring 4 000 randomiserade patienter som lottades till att åtgärda ytterligare förträngningar eller att avstå och ge enbart medicinsk behandling. Efter tre års uppföljning hade 7,8 procent av de som lottats till komplett revaskularisering drabbats av antingen hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död. I kontrollgruppen, där man inte åtgärdat förträngda kranskärl efter första hjärtinfarkten, var siffran 10,5 procent.
Resultatet visar att det finns goda skäl till att åtgärda samtliga förträngda kranskärl, så kallad komplett revaskularisering, vid den första hjärtinfarkten.
– Det är en väldigt välgjord studie som visar att om man gör det här minskar man risken för sjukhusinläggning på grund av kärlkramp och behov av akuta kranskärlsingrepp. Men ännu viktigare, man minskar risken för hjärtinfarkt väldigt påtagligt, säger Stefan James.
>>Gå en fortbildning i sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom
Kommer ändra praxis
Tidigare ha fyra mindre studier publicerats med liknande resultat. Men fram tills nu har ingen studie varit stor nog att vara vägledande. Trots att det saknats stora studier har komplett revaskularisering ändå blivit allt vanligare i Sverige under de senaste tio åren, enligt Stefan James. Han tror att den nya stora studien kommer leda till praxis inom en snar framtid.
– Sen dröjer det en tid innan det kommer in formellt i riktlinjerna, men läkarkåren bör snabbt ta till sig det här och börja med den här strategin.
Studien publicerades online i tidskriften New England Journal of Medicine och presenterades under ESC-kongressen 31 augusti till 4 september 2019. Läs mer om ESC-kongressen här.
-
Fortbilda dig inom kardiologi
Nu kan du testa din kunskap inom kardiologi genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar. Följ patientfall om bland annat förmaksflimmer och diabetes och kardiovaskulär sjukdom.
-
ESC 2021: Fokus på individen i nya riktlinjer om prevention
Den viktigaste förändringen i riktlinjerna för prevention är en betydligt större betoning på individualisering av behandling samt patientens delaktighet i besluten. Det anser Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
-
Nyheter från ESC 2021 – den preventiva kardiologens perspektiv
Ta del av en kongressrapport där Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö, sammanfattar de viktigaste studierna och de största nyheterna kring sekundärprevention och riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom.
-
Många får sin flimmerdiagnos av en tillfällighet
Därför är det viktigt att undersöka personer i riskgrupp, som ännu inte drabbats. Detta lyfts i Flimmerrapporten 2021, men även i de nya ESC-riktlinjerna.
-
Stötta hjärtsjuka med livsstilsförändringar
Nu efterfrågas tydligare riktlinjer och mer forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar.
-
Akut arteriell insufficiens i extremiteterna
Plötslig minskning av arteriell cirkulation i en extremitet som medför risk för ischemiska skador. En väldefinierad avgränsning med hudblekning och nedsatt temperatur mot intilliggande friska hudområden och den friska extremiteten är vanligt förekommande.
-
Bara en av fem hjärtinfarktpatienter rehabtränar
Rehabträning minskar avsevärt risken för att drabbas av en andra hjärtinfarkt. Enligt en ny svensk studie deltar endast 20 procent av patienterna i ett sådant program.
-
Ventrikeltakykardi, kammartakykardi
Prevalensen av kammartakykard eller ventrikeltakykardi (VT) ökar med stigande ålder på grund av ökad förekomst av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom i koronarartärer. Icke-ihållande VT är vanligt hos såväl friska som vid strukturell hjärtsjukdom.