Nytt sätt att handlägga förmaksflimmer
Att utreda och behandla förmaksflimmer är en vanlig utmaning i primärvården. En förutsättning för att ge patienterna bästa vård är att hålla sig ajour kring den senaste forskningen och riktlinjerna, vilket det inte alltid finns tid till. Det här bör du som allmänläkare ha koll på.

– Det händer mycket inom flimmerområdet, därför är det väldigt viktigt med uppdatering inom det här så man vet hur man ska utreda och behandla, säger Faris Al-Khalili, överläkare, med dr, samt specialist i kardiologi och internmedicin vid Sophiahemmet i Stockholm.
Han anser att allmänläkare ofta behöver förnya sina kunskaper om behandlingsstrategier, vilken medicin och dosering som bör användas och hur patienten bör följas upp.
– Missar man diagnosen på grund av att utredningen inte är ordentlig, eller att man inte sätter in rätt behandling, då kan man faktiskt orsaka stroke. Vilket i sin tur kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten och samhället.
För att allmänläkare på ett snabbt och smidigt sätt ska kunna tillgodogöra sig den senaste medicinska kunskapen om förmaksflimmer har NetdoktorPro i samarbete med Faris Al-Khalili tagit fram en digital fortbildningskurs. Kursen består av ett patientfall i sex delar, med kontrollfrågor följt av ett kortare resonemang kring de olika svarsalternativen. Att genomföra utbildningen tar ungefär en kvart och alla svar är anonyma. Gå utbildningen här >>
Nya ESC-riktlinjer om förmaksflimmer
I fjol publicerade europeiska kardiologförbundet (ESC) nya riktlinjer om förmaksflimmer, vilka följer upp de tidigare rekommendationerna från 2016.
Behandling av järnbrist hos hjärtsviktspatienter får hög prioritet i uppdaterade ESC-riktlinjer
Hos patienter med akut och kronisk hjärtsvikt är järnbrist, med eller utan anemi, vanligt. Så pass vanligt att man räknar med att hälften av hjärtsviktspopulationen har järnbrist. Det menar Michael Fu, professor och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, som välkomnar de uppdaterade riktlinjerna från ESC.
I de nya riktlinjerna läggs bland annat större fokus på att upptäcka och behandla riskfaktorer liksom samsjuklighet hos personer med förmaksflimmer.
Riktlinjerna presenterades under ESC-kongressen 2020, vilka bland annat Lars Rydén, senior professor i kardiologi vid Karolinska institutet, menade väckte stor uppmärksamhet under mötet.
– Nya intressanta förmaksflimmerriktlinjer presenterades och där var en höjdpunkt att man lade stor vikt vid livsstilsfrågor, något som tidigare inte varit fallet, säger Lars Rydén i en tidigare intervju med NetdoktorPro.
Läs vår rapportering från ESC-kongressen här >>
Handläggning enligt ABC-principen
Ytterligare en förändring i de uppdaterade ESC-riktlinjerna är handläggning av patienter med förmaksflimmer enligt den så kallade ABC-principen:
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
- Anticoagulation/avoid stroke, där bedömning med CHA2DS2-VASc score används för att bedöma indikationen för behandling med antikoagulantia. Blödningsrisken bedöms också för att identifiera riskfaktorer för blödning som kan justeras.
- Better symtom control, där symtomkontroll med frekvensreglering och rytmreglering ingår. Här ingår också elkonvertering, farmakologisk behandling och kateterablation för vissa patienter.
- Cardiovascular risk factors and concomitant diseases, eller bedömning/behandling av riskfaktorer och samsjuklighet som kan påverka svårighetsgraden av förmaksflimmer och symtom. Exempel är övervikt, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet, hypertoni, diabetes och sömnapnésyndrom.
Källa: Medicinska redaktionen BHS
ABC-metodiken har visat sig ha positiva effekter avseende dödlighet, inläggningar och kardiovaskulära händelser.
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Akut hjärtinfarkt
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp