Nytt sätt att handlägga förmaksflimmer
Att utreda och behandla förmaksflimmer är en vanlig utmaning i primärvården. En förutsättning för att ge patienterna bästa vård är att hålla sig ajour kring den senaste forskningen och riktlinjerna, vilket det inte alltid finns tid till. Det här bör du som allmänläkare ha koll på.
– Det händer mycket inom flimmerområdet, därför är det väldigt viktigt med uppdatering inom det här så man vet hur man ska utreda och behandla, säger Faris Al-Khalili, överläkare, med dr, samt specialist i kardiologi och internmedicin vid Sophiahemmet i Stockholm.
Han anser att allmänläkare ofta behöver förnya sina kunskaper om behandlingsstrategier, vilken medicin och dosering som bör användas och hur patienten bör följas upp.
– Missar man diagnosen på grund av att utredningen inte är ordentlig, eller att man inte sätter in rätt behandling, då kan man faktiskt orsaka stroke. Vilket i sin tur kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten och samhället.
För att allmänläkare på ett snabbt och smidigt sätt ska kunna tillgodogöra sig den senaste medicinska kunskapen om förmaksflimmer har NetdoktorPro i samarbete med Faris Al-Khalili tagit fram en digital fortbildningskurs. Kursen består av ett patientfall i sex delar, med kontrollfrågor följt av ett kortare resonemang kring de olika svarsalternativen. Att genomföra utbildningen tar ungefär en kvart och alla svar är anonyma. Gå utbildningen här >>
Nya ESC-riktlinjer om förmaksflimmer
I fjol publicerade europeiska kardiologförbundet (ESC) nya riktlinjer om förmaksflimmer, vilka följer upp de tidigare rekommendationerna från 2016.
I de nya riktlinjerna läggs bland annat större fokus på att upptäcka och behandla riskfaktorer liksom samsjuklighet hos personer med förmaksflimmer.
Riktlinjerna presenterades under ESC-kongressen 2020, vilka bland annat Lars Rydén, senior professor i kardiologi vid Karolinska institutet, menade väckte stor uppmärksamhet under mötet.
– Nya intressanta förmaksflimmerriktlinjer presenterades och där var en höjdpunkt att man lade stor vikt vid livsstilsfrågor, något som tidigare inte varit fallet, säger Lars Rydén i en tidigare intervju med NetdoktorPro.
Läs vår rapportering från ESC-kongressen här >>
Handläggning enligt ABC-principen
Ytterligare en förändring i de uppdaterade ESC-riktlinjerna är handläggning av patienter med förmaksflimmer enligt den så kallade ABC-principen:
- Anticoagulation/avoid stroke, där bedömning med CHA2DS2-VASc score används för att bedöma indikationen för behandling med antikoagulantia. Blödningsrisken bedöms också för att identifiera riskfaktorer för blödning som kan justeras.
- Better symtom control, där symtomkontroll med frekvensreglering och rytmreglering ingår. Här ingår också elkonvertering, farmakologisk behandling och kateterablation för vissa patienter.
- Cardiovascular risk factors and concomitant diseases, eller bedömning/behandling av riskfaktorer och samsjuklighet som kan påverka svårighetsgraden av förmaksflimmer och symtom. Exempel är övervikt, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet, hypertoni, diabetes och sömnapnésyndrom.
Källa: Medicinska redaktionen BHS
ABC-metodiken har visat sig ha positiva effekter avseende dödlighet, inläggningar och kardiovaskulära händelser.
-
Fortbilda dig inom kardiologi
Nu kan du testa din kunskap inom kardiologi genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar. Följ patientfall om förmaksflimmer och sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom.
-
ESC 2021: Fokus på individen i nya riktlinjer om prevention
Den viktigaste förändringen i riktlinjerna för prevention är en betydligt större betoning på individualisering av behandling samt patientens delaktighet i besluten. Det anser Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
-
Nyheter från ESC 2021 – den preventiva kardiologens perspektiv
Ta del av en kongressrapport där Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö, sammanfattar de viktigaste studierna och de största nyheterna kring sekundärprevention och riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom.
-
Många får sin flimmerdiagnos av en tillfällighet
Därför är det viktigt att undersöka personer i riskgrupp, som ännu inte drabbats. Detta lyfts i Flimmerrapporten 2021, men även i de nya ESC-riktlinjerna.
-
Bara en av fem hjärtinfarktpatienter rehabtränar
Rehabträning minskar avsevärt risken för att drabbas av en andra hjärtinfarkt. Enligt en ny svensk studie deltar endast 20 procent av patienterna i ett sådant program.
-
Akut arteriell insufficiens i extremiteterna
Plötslig minskning av arteriell cirkulation i en extremitet som medför risk för ischemiska skador. En väldefinierad avgränsning med hudblekning och nedsatt temperatur mot intilliggande friska hudområden och den friska extremiteten är vanligt förekommande.
-
Ventrikeltakykardi, kammartakykardi
Prevalensen av kammartakykard eller ventrikeltakykardi (VT) ökar med stigande ålder på grund av ökad förekomst av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom i koronarartärer. Icke-ihållande VT är vanligt hos såväl friska som vid strukturell hjärtsjukdom.
-
Vanliga patientfrågor om förmaksflimmer
Kan du besvara de vanligaste frågorna om flimmer? Anders Englund, docent i kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi, förbereder dig inför mötet med patienten.