Vanliga patientfrågor om förmaksflimmer
Flimmer utan att märka det? Sluta med motionslöpning på grund av många extraslag vid vila? Hur vet man om hjärtklappning beror på förmaksflimmer? Vilka nya läkemedel finns? Det är några vanliga frågor bland patienterna. Kan du besvara alla frågor? Anders Englund, docent i kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi, förbereder dig inför mötet med patienten.

Att utreda och behandla förmaksflimmer är en vanlig utmaning i primärvården. Detta eftersom förmaksflimmer beräknas drabba cirka två till tre procent av befolkningen, men prevalensen är åldersberoende och ökar snabbt från 60-års ålder för att uppgå till cirka tio procent bland personer över 80 år.
Vi har sammanställt ett antal patientfall utifrån de frågor som Anders Englund, docent i kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi, fick i en tidigare chatt på Netdoktor.se.
81-åring med tidigare förmaksflimmer
Patienten hade förmaksflimmer dagen efter en höftledsoperation. Vid den tidpunkten dåligt allmäntillstånd och en puls på 145 slag/minuten. Fick omedelbart konvertering. Efter det har patienten aldrig känt något liknande, men undrar nu om man kan ha flimmer utan att märka det och om man kan motionera som vanligt med puls 120-130.
Anders Englund svarar:
Ja, det är inte ovanligt att man kan ha förmaksflimmer utan att ha så mycket eller inga symptom. Det bästa är att kontrollera om pulsen är oregelbunden. Är den det kan man kontrollera ett EKG. Absolut, 120-130 låter som en lagom nivå.
Medelålders man undrar om han ligger i riskzonen
Han hade förmaksflimmer för 13 år sedan, blev elkonverterad och har sen dess inte haft återfall. Undrar nu om han ligger i riskzonen för förmaksflimmer inför ålderdomen?
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Följ vår kongressbevakning från europeiska kardiologföreningens (ESC) årliga möte. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Anders Englund svarar:
Nej, vi brukar säg "en gång är ingen gång" och i det här fallet verkar det ha funnits många utlösande orsaker så han behöver inte oroa sig för detta.
Motionslöpning efter förmaksflimmer
Patienten har gjort två ablationer mot förmaksflimmer, varav den senaste för två år sedan med lyckat resultat och är flimmerfri sedan dess. Vid löpning (4-5 km 2-3 ggr i veckan) får hen väldigt många extraslag vid vila, ofta i så kallat bigemini. Har nu gjort uppehåll och promenerar bara, får då mycket få extraslag. Finns det något att göra eller ska patienten sluta med motionslöpning?
Anders Englund svarar:
Det vore bra att veta var dessa extra-slag kommer ifrån. Det är vanligt med extra-slag även från kammaren och det har inget med ablationen att göra. Patienten bör göra ett arbetsprov för att se var dessa extra-slag kommer ifrån. Motion är bra för att förebygga alla typer av hjärtsjukdomar så hen kan fortsätta motionera.
Förmaksflimmer och levnadslängd
Patient undrar om de med förmaksflimmer har kortare livstid än andra och om man på något sätt kan påverka detta.
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
Anders Englund svarar:
Studier visar att obehandlat förmaksflimmer kan leda till bland annat stroke som försämrar prognosen. Genom att ta blodförtunnande läkemedel och eventuellt andra hjärtmediciner ökar chanserna till att få ett långt liv.
Övergående flimmer och fladder
Patienten har haft besvär med förmaksflimmer/-fladder under fem år och behandlats för besvären. Det har fungerat utmärkt och vid senaste EKG-undersökningar var hjärtrytmen normal. Undrar nu om hjärtflimmer/fladder kan gå över av sig själv.
Anders Englund svarar:
Ja, flimmer och fladder kan komma och gå och ibland kan man vara besvärsfri under många år.
Upptäcka förmaksflimmer
Hur vet man om de är flimmer? Patienten menar att informationen på nätet är tvetydig. Ska nu bära en event recorder under två veckor och undrar hur stor chansen är att upptäcka flimmer.
Anders Englund svarar:
Chansen att flimret fångas beror på hur täta attacker man har och man känner av dessa och hinner registrera på en event recorder. Har man besvär flera gånger per vecka är chansen alltså stor att det fångas.
Nya läkemedel vid förmaksflimmer
Patienten har hört att det ordineras en ny typ av medicin till de som nyligen drabbats av förmaksflimmer. Hen har förstått att denna medicin inte kräver månadsvisa blodprovstagningar, vilket är både praktiskt och ekonomiskt. Men patienter vars förmaksflimmer debuterade innan de nya medicinerna kom ut på marknaden får fortsätta med sin gamla och dyrbara medicinering. Patienten vill ha en förklaring till detta.
Anders Englund svarar:
Ja, de nya medicinerna har många fördelar. Många patienter erbjuds att byta från Waran till dessa. Att en del går kvar på tidigare läkemedel beror oftast på att denna medicin fungerar väl hos just dessa patienter och att de kanske inte tar upp frågan om byte med sin läkare. Nya riktlinjer från europeiska hjärtförbundet säger dock att man i första hand skall välja de nya läkemedlen.
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Chock
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp