Vanlig patientfrågor om förmaksflimmer

Att utreda och behandla förmaksflimmer är en vanlig utmaning i primärvården. Detta eftersom förmaksflimmer beräknas drabba cirka två till tre procent av befolkningen, men prevalensen är åldersberoende och ökar snabbt från 60-års ålder för att uppgå till cirka tio procent bland personer över 80 år.

Vi har sammanställt ett antal patientfall utifrån de frågor som Anders Englund, docent i kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi, fick i en tidigare chatt på Netdoktor.se.

81-åring med tidigare förmaksflimmer

Patienten hade förmaksflimmer dagen efter en höftledsoperation. Vid den tidpunkten dåligt allmäntillstånd och en puls på 145 slag/minuten. Fick omedelbart konvertering. Efter det har patienten aldrig känt något liknande, men undrar nu om man kan ha flimmer utan att märka det och om man kan motionera som vanligt med puls 120-130.

Anders Englund svarar:
Ja, det är inte ovanligt att man kan ha förmaksflimmer utan att ha så mycket eller inga symptom. Det bästa är att kontrollera om pulsen är oregelbunden. Är den det kan man kontrollera ett EKG. Absolut, 120-130 låter som en lagom nivå.

Medelålders man undrar om han ligger i riskzonen

Han hade förmaksflimmer för 13 år sedan, blev elkonverterad och har sen dess inte haft återfall. Undrar nu om han ligger i riskzonen för förmaksflimmer inför ålderdomen?

Anders Englund svarar:
Nej, vi brukar säg "en gång är ingen gång" och i det här fallet verkar det ha funnits många utlösande orsaker så han behöver inte oroa sig för detta.

Motionslöpning efter förmaksflimmer

Patienten har gjort två ablationer mot förmaksflimmer, varav den senaste för två år sedan med lyckat resultat och är flimmerfri sedan dess. Vid löpning (4-5 km 2-3 ggr i veckan) får hen väldigt många extraslag vid vila, ofta i så kallat bigemini. Har nu gjort uppehåll och promenerar bara, får då mycket få extraslag. Finns det något att göra eller ska patienten sluta med motionslöpning?

Anders Englund svarar:
Det vore bra att veta var dessa extra-slag kommer ifrån. Det är vanligt med extra-slag även från kammaren och det har inget med ablationen att göra. Patienten bör göra ett arbetsprov för att se var dessa extra-slag kommer ifrån. Motion är bra för att förebygga alla typer av hjärtsjukdomar så hen kan fortsätta motionera.

Förmaksflimmer och levnadslängd

Patient undrar om de med förmaksflimmer har kortare livstid än andra och om man på något sätt kan påverka detta.

Anders Englund svarar:
Studier visar att obehandlat förmaksflimmer kan leda till bland annat stroke som försämrar prognosen. Genom att ta blodförtunnande läkemedel och eventuellt andra hjärtmediciner ökar chanserna till att få ett långt liv.

Övergående flimmer och fladder

Patienten har haft besvär med förmaksflimmer/-fladder under fem år och behandlats för besvären. Det har fungerat utmärkt och vid senaste EKG-undersökningar var hjärtrytmen normal. Undrar nu om hjärtflimmer/fladder kan gå över av sig själv.

Anders Englund svarar:
Ja, flimmer och fladder kan komma och gå och ibland kan man vara besvärsfri under många år.

Upptäcka förmaksflimmer

Hur vet man om de är flimmer? Patienten menar att informationen på nätet är tvetydig. Ska nu bära en event recorder under två veckor och undrar hur stor chansen är att upptäcka flimmer.

Anders Englund svarar:
Chansen att flimret fångas beror på hur täta attacker man har och man känner av dessa och hinner registrera på en event recorder. Har man besvär flera gånger per vecka är chansen alltså stor att det fångas.

Nya läkemedel vid förmaksflimmer

Patienten har hört att det ordineras en ny typ av medicin till de som nyligen drabbats av förmaksflimmer. Hen har förstått att denna medicin inte kräver månadsvisa blodprovstagningar, vilket är både praktiskt och ekonomiskt. Men patienter vars förmaksflimmer debuterade innan de nya medicinerna kom ut på marknaden får fortsätta med sin gamla och dyrbara medicinering. Patienten vill ha en förklaring till detta.

Anders Englund svarar:
Ja, de nya medicinerna har många fördelar. Många patienter erbjuds att byta från Waran till dessa. Att en del går kvar på tidigare läkemedel beror oftast på att denna medicin fungerar väl hos just dessa patienter och att de kanske inte tar upp frågan om byte med sin läkare. Nya riktlinjer från europeiska hjärtförbundet säger dock att man i första hand skall välja de nya läkemedlen.