Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Rekommendationerna om hjärtsjukvård omfattar diagnostik, behandling och rehabilitering inom kranskärlssjukdom, klaffsjukdom, arytmi, hjärtsvikt samt genetisk hjärt-kärlsjukdom och medfödda hjärtfel. Riktlinjerna är en revidering av tidigare nationella riktlinjer för hjärtsjukvård från 2008 och 2011.
Läs de nationella riktlinjerna om hjärtsjukvård här.
Valet av behandling vid hjärtsjukvård kan ha stor effekt på överlevnaden. Därför menar Socialstyrelsen att det vid flera tillstånd är viktigt att olika specialister arbetar tillsammans. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering är en behandlingsform som i dag är underutnyttjad, till exempel vid hjärtsvikt, och bör komma fler patienter till del.
Rekommendationen kan komma att innebära måttligt ökade kostnader för hälso- och sjukvården och även vissa organisatoriska förändringar för att fler personer ska kunna erbjudas åtgärden. Socialsturelsen har utgått från hälso- och sjukvårdens behov av vägledning på gruppnivå och omfattar därför främst områden och åtgärder där det finns stora praxisskillnader eller där behovet av kvalitetsutveckling är stort.
-
Stroke
Riskfaktorerna till stroke är idag väl kartlagda. En stor internationell studie visade att tio åtgärdbara riskfaktorer förklarade 90 procent av risken för stroke. Läs mer om vilka här.
-
Dessa migränpatienter löper störst risk för att få stroke
Det finns en konstaterad samsjuklighet mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt men kopplingen till andra kardiovaskulära sjukdomar har varit mindre välkänd. Liksom vilka undergrupper av migränpatienter som har störst risk för att drabbas. Men i en ny dansk studie har forskarna undersökt just detta.
-
Effektiva diabetesläkemedel nyttjas inte som de borde
Var fjärde person som drabbas av hjärtsvikt har diabetes, visar nya studier. Kopplingen mellan diabetes och hjärtkärlsjukdom har lett till nya behandlingsrekommendationer. Samtidigt går primärvården till mångt och mycket i gamla fotspår.
-
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ett syndrom som definieras som: otillräcklig hjärtminutvolym (cardiac output, CO) för att möta kroppens behov (framåtsvikt) eller tillräcklig hjärtminutvolym, men endast tack vare kompensatoriskt förhöjda fyllnadstryck (bakåtsvikt).
1 Kommentarer -
Behandling över nätet äventyrar ED-patientens hälsa
Det är inte ovanligt att bukfetma och hypertoni är orsaken till impotensproblemet, menar urologen Patrik Andius.
-
Djup ventrombos
Djup ventrombos (DVT), drabbar oftast nedre extremitetens eller bäckenets vener. DVT förekommer i mer sällsynta fall även ibland annat armvener, mesenterialvener, portaven, njurvener, vena cava och i cerebrala vensinus.
-
Testa personer med högrisk för diabetes
Primärvården tar emot de största antalet diabetespatienter och det handlar om att urskilja dem.
-
Framtidens specialistläkare 2016
Vi rapporterar direkt ifrån FSL, Sveriges största kongress med ST i fokus. Under tre dagar diskuteras ST-frågor, utbildning och aktuella ämnen för framtidens sjukvård.
Det är kostnadsfritt och du kan enkelt avsäga dig fler utskick genom ett klick i ett nyhetsbrev. 
Genom NetdoktorPros medicinska nyhetsbrev håller vi dig uppdaterad om de senaste medicinska nyheterna. Prenumerationen är kostnadsfri och du kan enkelt avsäga dig fler e-postutskick genom att klicka på en länk i ett nyhetsbrev.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu