Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Rekommendationerna om hjärtsjukvård omfattar diagnostik, behandling och rehabilitering inom kranskärlssjukdom, klaffsjukdom, arytmi, hjärtsvikt samt genetisk hjärt-kärlsjukdom och medfödda hjärtfel. Riktlinjerna är en revidering av tidigare nationella riktlinjer för hjärtsjukvård från 2008 och 2011.
Läs de nationella riktlinjerna om hjärtsjukvård här.
Valet av behandling vid hjärtsjukvård kan ha stor effekt på överlevnaden. Därför menar Socialstyrelsen att det vid flera tillstånd är viktigt att olika specialister arbetar tillsammans. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering är en behandlingsform som i dag är underutnyttjad, till exempel vid hjärtsvikt, och bör komma fler patienter till del.
Rekommendationen kan komma att innebära måttligt ökade kostnader för hälso- och sjukvården och även vissa organisatoriska förändringar för att fler personer ska kunna erbjudas åtgärden. Socialsturelsen har utgått från hälso- och sjukvårdens behov av vägledning på gruppnivå och omfattar därför främst områden och åtgärder där det finns stora praxisskillnader eller där behovet av kvalitetsutveckling är stort.
-
Hjärtinfarkt
Termen hjärtinfarkt skall användas när det finns belägg för myokardiell nekros orsakad av myokardiell ischemi. I Sverige uppgår antalet hjärtinfarkter till cirka 50 000 per år. Incidensen av hjärtinfarkt har dock under de senaste decennierna sjunkit för varje år.
-
För- och nackdelar med masscreening för förmaksflimmer
Förmaksflimmer är den största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Ännu vet vi inte om masscreening, det vill säga att samtliga individer i en viss åldersgrupp undersöks för förmaksflimmer, skulle rädda fler individer från att drabbas av stroke.
-
Patienter måste engagera sig för att hjärtvården ska bli patientcentrerad
Hur ska vården bli mer patientcentrerad? Under Kardiovaskulära vårmötet 2019 argumenterade Inger Ros, ordförande i Riksförbundet HjärtLung. för att sjukvården ska sluta se patienten som patient, och i stället se hela människan. Inger Ros kallar det för en “personcentre...
-
NetdoktorPro:s bevakning av Kardiovaskulära vårmötet 2019
NetdoktorPro:s redaktör Veronica Alvarez är på plats under Kardiovaskulära vårmötet i Göteborg 2019.
-
Stroke
Riskfaktorerna till stroke är idag väl kartlagda. En stor internationell studie visade att tio åtgärdbara riskfaktorer förklarade 90 procent av risken för stroke. Läs mer om vilka här.
-
Flera framsteg inom hjärt- och kärlsjukvården
De senaste rönen inom kardiologi presenterades under kongressen European Society of Cardiology, ESC. I år lyftes flera framsteg, bland annat inom hjärtsvikt och förmaksflimmer. Läs en kongressrapport skriven av vår expert Lars H. Lund, överläkare i kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Vad ligger bakom svullnaden i Astrids vänsterben?
Pensionären Astrid, 77 år, söker till akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnade upp. Det stramar när hon går och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning.
-
Dessa migränpatienter löper störst risk för att få stroke
Det finns en konstaterad samsjuklighet mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt men kopplingen till andra kardiovaskulära sjukdomar har varit mindre välkänd. Liksom vilka undergrupper av migränpatienter som har störst risk för att drabbas. Men i en ny dansk studie har forskarna undersökt just detta.
Astrid är en aktiv pensionär på 77 år. Hon har en kostbehandlad diabetes samt en lindrig hypertoni. Nu söker hon akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnat upp. Det stramar när hon går, och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning. Smärtan i bröstet strålar även ut mot ryggen och ner mot ryggslutet. Har Astrid ventrombos?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu