Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Rekommendationerna om hjärtsjukvård omfattar diagnostik, behandling och rehabilitering inom kranskärlssjukdom, klaffsjukdom, arytmi, hjärtsvikt samt genetisk hjärt-kärlsjukdom och medfödda hjärtfel. Riktlinjerna är en revidering av tidigare nationella riktlinjer för hjärtsjukvård från 2008 och 2011.
Läs de nationella riktlinjerna om hjärtsjukvård här.
Valet av behandling vid hjärtsjukvård kan ha stor effekt på överlevnaden. Därför menar Socialstyrelsen att det vid flera tillstånd är viktigt att olika specialister arbetar tillsammans. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering är en behandlingsform som i dag är underutnyttjad, till exempel vid hjärtsvikt, och bör komma fler patienter till del.
Rekommendationen kan komma att innebära måttligt ökade kostnader för hälso- och sjukvården och även vissa organisatoriska förändringar för att fler personer ska kunna erbjudas åtgärden. Socialsturelsen har utgått från hälso- och sjukvårdens behov av vägledning på gruppnivå och omfattar därför främst områden och åtgärder där det finns stora praxisskillnader eller där behovet av kvalitetsutveckling är stort.
-
Hjärtinfarkt
Termen hjärtinfarkt skall användas när det finns belägg för myokardiell nekros orsakad av myokardiell ischemi. I Sverige uppgår antalet hjärtinfarkter till cirka 50 000 per år. Incidensen av hjärtinfarkt har dock under de senaste decennierna sjunkit för varje år.
-
Flera framsteg inom hjärt- och kärlsjukvården
De senaste rönen inom kardiologi presenterades under kongressen European Society of Cardiology, ESC. I år lyftes flera framsteg, bland annat inom hjärtsvikt och förmaksflimmer. Läs en kongressrapport skriven av vår expert Lars H. Lund, överläkare i kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Vad ligger bakom svullnaden i Astrids vänsterben?
Pensionären Astrid, 77 år, söker till akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnade upp. Det stramar när hon går och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning.
-
Dessa migränpatienter löper störst risk för att få stroke
Det finns en konstaterad samsjuklighet mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt men kopplingen till andra kardiovaskulära sjukdomar har varit mindre välkänd. Liksom vilka undergrupper av migränpatienter som har störst risk för att drabbas. Men i en ny dansk studie har forskarna undersökt just detta.
-
Effektiva diabetesläkemedel nyttjas inte som de borde
Var fjärde person som drabbas av hjärtsvikt har diabetes, visar nya studier. Kopplingen mellan diabetes och hjärtkärlsjukdom har lett till nya behandlingsrekommendationer. Samtidigt går primärvården till mångt och mycket i gamla fotspår.
-
Djup ventrombos
Djup ventrombos (DVT), drabbar oftast nedre extremitetens eller bäckenets vener. DVT förekommer i mer sällsynta fall även ibland annat armvener, mesenterialvener, portaven, njurvener, vena cava och i cerebrala vensinus.
-
Onödigt stora prisskillnader på läkemedel
I en intervju identifierar överläkare Mikael Hoffmann problemet och ger tips på hur du som läkare kan förbättra patientsituationen utifrån dagens läkemedelssystem.
-
Ska bli enklare att få information om utbytbara läkemedel
Snart ett år har gått sedan Läkemedelsverket tillsammans med TLV inledde sitt arbete med att ta fram förslag på hur förståelsen för det generiska utbytet kan blir bättre. Allt finns sammanställt i rapporten ”Ett tryggt utbyte på apotek”.
Astrid är en aktiv pensionär på 77 år. Hon har en kostbehandlad diabetes samt en lindrig hypertoni. Nu söker hon akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnat upp. Det stramar när hon går, och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning. Smärtan i bröstet strålar även ut mot ryggen och ner mot ryggslutet. Har Astrid ventrombos?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu