Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Rekommendationerna om hjärtsjukvård omfattar diagnostik, behandling och rehabilitering inom kranskärlssjukdom, klaffsjukdom, arytmi, hjärtsvikt samt genetisk hjärt-kärlsjukdom och medfödda hjärtfel. Riktlinjerna är en revidering av tidigare nationella riktlinjer för hjärtsjukvård från 2008 och 2011.
Läs de nationella riktlinjerna om hjärtsjukvård här.
Valet av behandling vid hjärtsjukvård kan ha stor effekt på överlevnaden. Därför menar Socialstyrelsen att det vid flera tillstånd är viktigt att olika specialister arbetar tillsammans. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering är en behandlingsform som i dag är underutnyttjad, till exempel vid hjärtsvikt, och bör komma fler patienter till del.
Rekommendationen kan komma att innebära måttligt ökade kostnader för hälso- och sjukvården och även vissa organisatoriska förändringar för att fler personer ska kunna erbjudas åtgärden. Socialsturelsen har utgått från hälso- och sjukvårdens behov av vägledning på gruppnivå och omfattar därför främst områden och åtgärder där det finns stora praxisskillnader eller där behovet av kvalitetsutveckling är stort.
-
Fortbilda dig inom kardiologi
Nu kan du testa din kunskap inom kardiologi genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar. Följ patientfall om förmaksflimmer och sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom.
-
ESC 2021: Fokus på individen i nya riktlinjer om prevention
Den viktigaste förändringen i riktlinjerna för prevention är en betydligt större betoning på individualisering av behandling samt patientens delaktighet i besluten. Det anser Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
-
Nyheter från ESC 2021 – den preventiva kardiologens perspektiv
Ta del av en kongressrapport där Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö, sammanfattar de viktigaste studierna och de största nyheterna kring sekundärprevention och riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom.
-
Många får sin flimmerdiagnos av en tillfällighet
Därför är det viktigt att undersöka personer i riskgrupp, som ännu inte drabbats. Detta lyfts i Flimmerrapporten 2021, men även i de nya ESC-riktlinjerna.
-
Stötta hjärtsjuka med livsstilsförändringar
Nu efterfrågas tydligare riktlinjer och mer forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar.
-
Akut arteriell insufficiens i extremiteterna
Plötslig minskning av arteriell cirkulation i en extremitet som medför risk för ischemiska skador. En väldefinierad avgränsning med hudblekning och nedsatt temperatur mot intilliggande friska hudområden och den friska extremiteten är vanligt förekommande.
-
Bara en av fem hjärtinfarktpatienter rehabtränar
Rehabträning minskar avsevärt risken för att drabbas av en andra hjärtinfarkt. Enligt en ny svensk studie deltar endast 20 procent av patienterna i ett sådant program.
-
Ventrikeltakykardi, kammartakykardi
Prevalensen av kammartakykard eller ventrikeltakykardi (VT) ökar med stigande ålder på grund av ökad förekomst av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom i koronarartärer. Icke-ihållande VT är vanligt hos såväl friska som vid strukturell hjärtsjukdom.