Det här är årets nya ESC-riktlinjer
Under årets hjärtkongress, ESC 2022, presenterades flera nya riktlinjer. Förutom tre reviderade riktlinjer, presenterade för första gången även nya riktlinjer inom området kardio-onkologi. Här är de viktigaste nyheterna i ESC-riktlinjerna 2022.
1. Ventrikulära arytmier och plötsligt hjärtdöd
Dessa publicerades första gången 2015 och årets uppdatering är den första sedan dess.
För att förebygga plötslig hjärtdöd utanför slutenvården betonar de reviderade riktlinjerna bland annat vikten av ökad tillgänglighet samt ökad tillgång till hjärtstartare, defibrillatorer, på platser såsom gym, köpcentrum, idrottsarenor etc. Utbildning av allmänheten i hjärt-lungräddning är grundläggande för att förbättra överlevnaden i plötslig hjärtstopp.
Riktlinjerna rekommenderar även ökad användning av ablationsbehandling.
Läs mer i ESC-riktlinjerna här
Behandling av järnbrist hos hjärtsviktspatienter får hög prioritet i uppdaterade ESC-riktlinjer
Hos patienter med akut och kronisk hjärtsvikt är järnbrist, med eller utan anemi, vanligt. Så pass vanligt att man räknar med att hälften av hjärtsviktspopulationen har järnbrist. Det menar Michael Fu, professor och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, som välkomnar de uppdaterade riktlinjerna från ESC.
2. Icke-kardiell kirurgi: Kardiovaskulär bedömning och behandling - fokus perioperativ diagnostik och behandling
Postoperativa dödsfall är den tredje vanligaste dödsorsaken efter ischemisk hjärtsjukdom och stroke. Årligen genomförs mer än 300 miljoner kirurgiska ingrepp världen över. Fyra miljoner människor dör postoperativt varje år.
De reviderade ESC-riktlinjerna för perioperativ bedömning av patienter som genomgår icke-hjärtkirurgi omfattar rekommendationer om hur man kan upptäcka och behandla postoperativa komplikationer i ett tidigt skede, där bland annat mätning av biomarkörer före och efter operation ingår som en viktig faktor.
Läs mer i ESC-riktlinjerna här
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
3. Pulmonell hypertension (PH)
Riktlinjerna från 2015 har i år reviderats för första gången. Den kliniska uppdelningen i fem olika grupper består: pulmonell arteriell hypertension (PAH), PH vid vänstersidig hjärtsvikt, PH vid lungsjukdomar och/eller hypoxi, PH vid kronisk tromboembolism (CTEPH) samt PH av oklara och/eller multifaktoriella orsaker.
De mest betydande förändringarna rör den hemodynamiska definitionen av PH, där numera högersidig hjärtkateterisering krävs. Gränsen för PH har sänkts från ett medeltryck i lungartären på 25 till 20 mmHg, eftersom en ökad sjuklighet registrerats hos patienter redan vid detta tryck. Vidare betonas vikten av tidigt insatt behandling.
En ny definition av arbetsinducerad PH presenterades. För kronisk lungemboli med PH nämns primärt tre behandlingsalternativ: pulmonell trombendartärektomi, ballongangioplastik (BPA) samt vasoaktiva läkemedel. Nivån på rekommendationer och evidensen för BPA har ökat från IIb-C till I-B.
Läs mer i ESC-riktlinjerna här:
Helt nya kardio-onkologiska riktlinjer presenterades, utarbetade av såväl kardiologer och onkologer som hematologer och radiologer. Riktlinjerna tar bland annat upp bedömning av kardiovaskulär risk samt prevention vid specifika onkologiska behandlingsregimer. Fokus ligger också på uppföljning under och efter cancerbehandling. I riktlinjerna finns flödesscheman som ska förenkla beslutsprocessen för behandlande läkare.
– Jag blir alldeles lycklig när jag läser riktlinjerna. Det är ett fantastiskt dokument som svensk vård kommer ha stor nytta av, säger Laila Hübbert, docent och överläkare i kardiologi vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping till Dagens Medicin. Hon är även ordförande i den nationella kardioonkologiska arbetsgruppen som ingår i svenska kardiologföreningen.
Läs mer i ESC-riktlinjerna här
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Akut hjärtinfarkt
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp