Ökad risk för demens bland personer med förmaksflimmer
Personer med förmaksflimmer drabbas oftare av demens längre fram. Det visar ny forskning från Göteborgs Universitet.
Förmaksflimmer är en vanligt förekommande sjukdom bland äldre och kännetecknas framför allt av oregelbundna och ofta snabba hjärtslag. Symtomen kan variera, där tillståndet för vissa blir kroniskt medan det för andra kommer och går.
Att förmaksflimmer kopplas till till förhöjd risk för stroke är känt sedan innan. Även korrelationen mellan stroke och demens har tidigare kartlagts. I en avhandling vid Göteborgs Universitet har man nu också kunnat se en tydlig koppling mellan förmaksflimmer och ökad risk för demens, då utan förekomst av stroke. Undersökningen bygger på data från en större befolkningsstudie av äldre i Göteborg.
Flera möjliga förklaringar till sambanden
Enligt Linda Rydén på Sahlgrenska akademin, som skrivit avhandlingen, finns flera möjliga förklaringar till detta.
– Det kan bero på exempelvis förändrat blodflöde till hjärnan, att man drabbas av tysta infarkter vilket är blodproppar i hjärnan som man kan se på hjärnavbildning men som inte ger några typiska strokesymtom, eller att förmaksflimmer triggar igång en inflammatorisk process som ökar risken för demens, säger hon.
Utöver dessa fynd kunde hon också se att personer med förmaksflimmer oftare drabbas av tyst infrakt. Dessutom var förekomsten av små infarkter djupare in i hjärnans vista substans högre.
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Följ vår kongressbevakning från europeiska kardiologföreningens (ESC) årliga möte. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
– Att förmaksflimmer även orsakar små infarkter djupare inne i hjärnans vita substans kan betyda att förmaksflimmer inte enbart orsakar stroke och tysta infarkter genom blodproppar som vandrar från hjärtat och fastnar i hjärnans kärl, utan att andra mekanismer som leder till syrebrist kan påverka hjärnan vid förmaksflimmer. Men för att förstå mer specifikt om hur förmaksflimmer påverkar hjärnan behövs mer forskning, säger Lina Rydén.
Viktigt behandla riskfaktorer för demens
Den behandling som idag sätts in vid förmaksflimmer syftar framför allt till att minska symtomen och att förebygga stroke. Samtidigt behövs mer kunskap om vilken behandling som är bäst, och när den ska sättas in, för att minska risken för demens.
– Eftersom det i dagsläget inte finns någon botande behandling för demens är det viktigt att upptäcka och behandla riskfaktorer för demens på bästa sätt för att förhindra att sjukdomen överhuvudtaget bryter ut, säger Lina Rydén.
- Sahlgrenska Akademin - https://www.gu.se/sahlgrenska-akademin
Källor
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Chock
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp