Många misstolkar spirometrivärdet

I quizet följer du som läkare patientfallet om en 57-årig kvinna som besöker vårdcentralen efter att tre veckor tidigare ha behandlats för en akut luftvägsinfektion. De senaste åren har hon drabbats av återkommande förkylningar och vid senaste läkarbesöket visade blodproven på lätt avvikande resultat. Vidare hade hon allergibesvär som barn och har rökt stora delar av livet.

Majoriteten, 75 procent, av de närmare 380 som har svarat på frågan om hur de skulle gå vidare anser att spirometri ska göras. Däremot råder det delade meningar om hur spirometrivärdet ska tolkas och endast en tredjedel svarade rätt på frågan. Tydligt är att många tycker det är svårt att hålla isär astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Diagnoserna delar flera symtom

Astma och KOL är idag nästan lika vanligt förekommande och delar flera symtom. Och enligt Claes-Göran Löfdahl, överläkare vid Lunds universitetssjukhus samt professor emeritus i lungmedicin och allergologi vid Lunds universitet, menar att det inte är ovanligt att läkare förväxlar sjukdomarna.

– Det beror troligtvis på att vissa anammar gammal medicinsk kunskap samt att man inte använder spirometern adekvat, säger han.

Spirometri kan utesluta KOL

Något som särskiljer diagnoserna är att astmatikern vanligtvis uppvisar en normal spirometri efter behandling eller när astmaattacken avklingat, till skillnad från KOL-patienten.

– Ett spirometrivärde inom normalgränsen räcker således inte för att utesluta astma – det är viktigt att komma ihåg, säger Claes-Göran Löfdahl.

Däremot menar han att en normal spirometri, efter bronkdilatation, kan utesluta KOL.

Testa hur bra koll du har på astma och KOL här! När du har besvarat frågan får du direkt reda på det rätta svaret.