Flera landsting positiva till att delta i omfattande studie om tarmcancerscreening
Sedan i mars 2014 pågår en omfattande studie som syftar till att ta reda på om tarmcancerscreening påverkar dödligheten i kolorektalcancer och vilken metod som är lämpligast att använda vid screening. Hittills är det många som valt att delta i studien genom att genomgå koloskopi eller lämna avföringsprov. Rolf Hultcrantz, professor i gastroenterologi och hepatologi, vill betona att landstingen som valt att medverka i studien har gjort ett fantastiskt jobb.
Varje år drabbas cirka 6 000 svenskar av kolorektalcancer. Det gör den till den vanligaste cancerformen hos båda könen i landet. Av de 6 000 patienter som får tjocktarmscancer avlider 40 procent till följd av sjukdomen.
År 2011 gick Socialstyrelsen ut och sa att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att införa tarmcancerscreening i Sverige. Då gav Regionalt cancercentrum och socialdepartementet Rolf Hultcrantz, professor i gastroenterologi och hepatologi vid Karolinska institutet, uppdrag att designa en ny studie som går ut på att ta reda på om tarmcancerscreening påverkar dödligheten i kolorektalcancer. Alla landsting i landet, förutom ett, tackade ja till att medverka.
- Det känns fantastiskt fint att vi lyckades få nästan alla landsting att gå in och sponsra studien. En liknande satsning har inte gjorts i Sverige tidigare. Vad gäller koloskopin har flera landsting gått in med extra resurser för att hjälpa till i den här studien. De har gjort ett fantastiskt jobb. Jag hoppas landstingen inser att man faktiskt kan vara med och rädda liv, säger Rolf Hultcrantz.
KURS - Immunterapi vid lungcancer: Här lär du dig det senaste om immunterapi vid lungcancer »
Flera deltagare har undersökts med koloskopi 
Sedan i mars 2014 har Rolf Hultcrantz tillsammans med forskarkollegor i samverkan med Regionalt Cancercentrum Uppsala-Örebro och med regionalt cancercentrum arbetat med studien som går under namnet Svenska tarmscreeningsstudien. I studien ingår 200 000 svenskar i åldrarna 59-62 år, utspridda över hela landet. Studien består av tre olika grupper där de som ingår i den första gruppen får ett brev om att de erbjuds undersökning med koloskopi, den andra gruppen ett brev om att lämna in avföringsprov vid två olika tillfällen medan den tredje gruppen är en kontrollgrupp. Hittills har cirka 40 000 personer bjudits in att delta i studien.
- Än är det för tidigt att dra några slutsatser om screeningen minskat dödligheten men det vi har kunnat se hittills är att mer än 35 procent, har blivit koloskoperade och mer än 50 procent har lämnat in ett avföringsprov, säger Rolf Hultkrantz.
Övertygad om att det införs nationell tarmscreening
Att fler liv skulle kunna räddas genom att en nationell tarmscreening införs, om den utförs med hög kvalitet, är professor Rolf Hultcrantz övertygad om. Ju tidigare en kolorektalcancer upptäcks, desto större är chanserna att en patient överlever.
Inbjudningarna i den aktuella studien kommer att pågå i fyra år till. Rolf Hultcrantz ser ljust på framtiden.
- Jag är övertygad om att det införs tarmscreening för alla över 60 år i Sverige, efter vår studie har avslutats. Vår studie kommer inte bara lära oss vilken metod som är bäst, utan vi kommer också ha förberett landet för att införa tarmcancerscreening.
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
-
Din patient har lågt blodvärde och förstorade lymfkörtlar på halsen
Carlos, 55 år, remitterades från primärvården till dig som läkare på en hematologisk mottagning. Genom denna inte alltför ”vanliga” fallbeskrivningen får du veta hur det kan te sig och vad man skall tänka på vid misstänkt lymfom.
-
Multipelt Myelom
En form blodcancersjukdom där introduktion av nya läkemedel har lett till en trefaldig dubbling av prevalensen från 1980 till 2012.
-
Här är några tidiga symtom vid lungcancer
Primärvårdsläkare såväl som allmänheten kan bli bättre på att observera tidiga symtom vid lungcancer, vilka lätt kan förväxlas med andra tillstånd. Överläkare Mikael Johansson berättar om vad man bör vara uppmärksam på.
-
Råder viss osäkerhet kring behandling vid skelettmetastaser
Det råder fortfarande delade uppfattningar om när man ska sätta in skelettstärkande medicinering hos en patient med nyupptäckt skelettmetastasiering – samt när man ska strålbehandla. I en videointervju berättar överläkaren Henrik Lindman om hur man bör resonera.
-
Det ledde till fler levnadsår med förbättrad livskvalitet
Överlevnaden näst intill fördubblades när patienter med avancerad prostatacancer fick tilläggsbehandling. Det är så pass övertygande resultat att det kan komma att ändra klinisk praxis, menar vår expert Jan-Erik Damber.
-
Primära hjärntumörer hos vuxna
Primära hjärntumörer hos vuxna finns av många typer. Även de hjärntumörer som är benigna kan bli livshotande på grund av det begränsade utrymmet i skallen.
-
ESMO 2020: Viktigt historiskt moment inom lungcancervården
I sin kongressrapport skriver lungcancerspecialisten Georgios Tsakonas om de viktigaste studierna, största utmaningarna och hetaste områdena inom akademisk lungcancerforskning.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu