Flera viktiga framsteg inom dermatologi: Snart kan “känslig hud” bli en egen diagnos
Mycket har hänt inom det dermatologiska fältet under senare år, och patienter erbjuds både fler och effektivare behandlingar än någonsin tidigare. Här delar dermatologen Ada Girinta med sig av sina tankar kring utvecklingen och ger sin spaning framåt på området.
Begreppet “känslig hud”
“Känslig hud” är ett brett och subjektivt begrepp, men som trots allt frekvent används av våra patienter. Hittills har begreppet i sig inte definierats av någon diagnos. Men snart kan det bli ändring på det.
Genom att använda konfokal mikroskopi har en forskargrupp från Italien kunnat påvisa strukturella ändringar i huden som vidare gjort att man nu försiktigt börjat försöka sig på att faktiskt definiera ”Känslig hud” som en egen diagnos. Enligt forskarna innebär känslig hud en patofysiologisk neuropatisk avvikelse som startar efter kontakt med fysikaliska eller kemikaliska faktorer och som klinisk ses som erytema (rodnad) med förekomst av parestesia (nedsatt känsel) och negativa epikuta tester. Tillståndet ska också vara helt separat från gruppen kontaktdermatit, allergisk kontaktdermatit och atopisk dermatit. Om diagnosen blir verklighet får framtiden visa.
Livsavgörande behandling för melanompatienter
För melanompatienter med spridd sjukdom har både immunoterapi och checkpointhämmare specifik gjort skillnad mellan liv och död. Som det ser ut idag svarar drygt 50 procent på insatt behandling där metastaser och avancerad sjukdom sakta men säkert försvinner med hjälp av kroppens eget immunförsvar. Samtidigt vet vi inte vilka som kommer svara på behandlingen och vilka som inte kommer göra det. Kunskap kring detta är en viktig del i att öka svarsprocenten och något som flitigt diskuteras. Enligt flera experter kan ett ickesvar bero på flera faktorer såsom otillräcklig toxicitet, otillräcklig antigenpresentation, nedsatt immunförsvar eller resistens hos melanomceller mot cellcykelkontroller. Prediktiva markörer för immunoterapi kan då vara graden av infiltration med T-celler i metastaserna eller induktion av ett gammainterferon. En metaanalys har också visat att en hög neutrofil och lymfocytratio är kopplad med sämre prognos av melanom i stadie IV.
Vad gäller framgångsrik behandling av melanom är relatimab en ny LAG-3 hämmare som reaktiverar ”trötta” T celler. Flera studier är på gång för att testa kombinerad behandling med PD1 hämmare (Nivolumab).
Individanpassad behandling vid skivepitelcancer
Även om risken för spridning av skivepitelcancer är låg i jämförelse med melanom så är den fortfarande befintlig och utveckling av effektiva behandlingsalternativ är av största vikt. Genom att använda ett så kallat 40-GEP-test har läkare möjlighet att uppskatta risken för spridning hos en patient med skivepitelcancer och som har en eller flera riskfaktorer. På så vis kan anpassning av behandlingen till enskilda patienten underlättas.
Så upplever bröstcancerpatienter sin vård och behandling
Tidigare webbinarium om Nationellt vårdprogram bröstcancer - vad innebär det för patienten?
På behandlingsfronten, precis som vid melanom, har man kommit med chechpointhämmare som ska användas både som monoterapi (cemiplimab är godkänd i Sverige) eller i kombination med strålning. Strålning som adjuvant ska erbjudas till patienter med hög risk för spridning (till exempel med perinevral invasion i histologi). Nya pågående studier undersöker också effekten av kombinationsbehandling med cemiplimab och nya onkolitiska virus (Replimune studien). Pembrolizumab – en sedan tidigare känd melanombehandling har nyligen också blivit godkänd som behandling även vid skivepitelcancer. Kanske blir den det även i Sverige framöver.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Val av behandling vid njurcancer: ”Ofta svårt”
Eftersom behandling vid avancerad njurcancer förändrats mycket de senaste åren, har NetdoktorPro tillsammans med Magnus Lindskog, onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, tagit fram en fortbildning för onkologer och urologer. Fortbildningen tar bland annat upp ett ...
-
Cancervaccin tillsammans med immunterapi effektiv mot malignt melanom
Kombinationen av cancervaccin och immunterapi minskar risken för återfall eller död bland patienter med malignt melanom. Det visar färska resultat från en stor fas II-studie.
-
Studie: Immunterapi mest effektiv på morgonen
Tidiga analyser av data tyder på att effekten av immunterapi är bäst på morgonen. Det innebär att behandlingens tidpunkt kan vara av stor betydelse.
-
Onkologiska akutsituationer