Flera viktiga framsteg inom dermatologi: Snart kan “känslig hud” bli en egen diagnos
Mycket har hänt inom det dermatologiska fältet under senare år, och patienter erbjuds både fler och effektivare behandlingar än någonsin tidigare. Här delar dermatologen Ada Girinta med sig av sina tankar kring utvecklingen och ger sin spaning framåt på området.
Begreppet “känslig hud”
“Känslig hud” är ett brett och subjektivt begrepp, men som trots allt frekvent används av våra patienter. Hittills har begreppet i sig inte definierats av någon diagnos. Men snart kan det bli ändring på det.
Genom att använda konfokal mikroskopi har en forskargrupp från Italien kunnat påvisa strukturella ändringar i huden som vidare gjort att man nu försiktigt börjat försöka sig på att faktiskt definiera ”Känslig hud” som en egen diagnos. Enligt forskarna innebär känslig hud en patofysiologisk neuropatisk avvikelse som startar efter kontakt med fysikaliska eller kemikaliska faktorer och som klinisk ses som erytema (rodnad) med förekomst av parestesia (nedsatt känsel) och negativa epikuta tester. Tillståndet ska också vara helt separat från gruppen kontaktdermatit, allergisk kontaktdermatit och atopisk dermatit. Om diagnosen blir verklighet får framtiden visa.
Livsavgörande behandling för melanompatienter
För melanompatienter med spridd sjukdom har både immunoterapi och checkpointhämmare specifik gjort skillnad mellan liv och död. Som det ser ut idag svarar drygt 50 procent på insatt behandling där metastaser och avancerad sjukdom sakta men säkert försvinner med hjälp av kroppens eget immunförsvar. Samtidigt vet vi inte vilka som kommer svara på behandlingen och vilka som inte kommer göra det. Kunskap kring detta är en viktig del i att öka svarsprocenten och något som flitigt diskuteras. Enligt flera experter kan ett ickesvar bero på flera faktorer såsom otillräcklig toxicitet, otillräcklig antigenpresentation, nedsatt immunförsvar eller resistens hos melanomceller mot cellcykelkontroller. Prediktiva markörer för immunoterapi kan då vara graden av infiltration med T-celler i metastaserna eller induktion av ett gammainterferon. En metaanalys har också visat att en hög neutrofil och lymfocytratio är kopplad med sämre prognos av melanom i stadie IV.
Vad gäller framgångsrik behandling av melanom är relatimab en ny LAG-3 hämmare som reaktiverar ”trötta” T celler. Flera studier är på gång för att testa kombinerad behandling med PD1 hämmare (Nivolumab).
Individanpassad behandling vid skivepitelcancer
Även om risken för spridning av skivepitelcancer är låg i jämförelse med melanom så är den fortfarande befintlig och utveckling av effektiva behandlingsalternativ är av största vikt. Genom att använda ett så kallat 40-GEP-test har läkare möjlighet att uppskatta risken för spridning hos en patient med skivepitelcancer och som har en eller flera riskfaktorer. På så vis kan anpassning av behandlingen till enskilda patienten underlättas.
På behandlingsfronten, precis som vid melanom, har man kommit med chechpointhämmare som ska användas både som monoterapi (cemiplimab är godkänd i Sverige) eller i kombination med strålning. Strålning som adjuvant ska erbjudas till patienter med hög risk för spridning (till exempel med perinevral invasion i histologi). Nya pågående studier undersöker också effekten av kombinationsbehandling med cemiplimab och nya onkolitiska virus (Replimune studien). Pembrolizumab – en sedan tidigare känd melanombehandling har nyligen också blivit godkänd som behandling även vid skivepitelcancer. Kanske blir den det även i Sverige framöver.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASCO (American Society of Clinical Oncology)? Lämna din e-postadress här »
Fortbildningskurs: Följ ett patientfall och testa din kunskap om skelettmetastaser här »
-
Bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancertypen bland kvinnor, både globalt och i Sverige. Parallellt med en ökande incidens har prognosen under de senaste decennierna förbättrats. Tidigare upptäckt, förbättrade behandlingsmetoder och multidisciplinära behandlingsteam är några av faktorerna bakom detta.
-
NetdoktorPro:s kongressbevakning från ESMO
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från European Society of Medical Oncology (ESMO) årliga möte.
-
Onkologi: Fortbilda dig här
Genom NetdoktorPro:s fortbildningar inom onkologi kan du testa din medicinska kunskap om diagnostisering, sjukdomsorsak och behandlingsalternativ vid olika tillstånd.
-
Prostatacancer
En cancerform som drabbar blåshalskörteln, prostata, och är den vanligaste maligna sjukdomen hos svenska män. Närmare 11 000 nya fall av prostatacancer diagnostiseras varje år.
-
ESMO 2023: Nya studier om livmoderhalscancer kan påverka rekommendationerna
Två studier kan potentiellt påverka rekommendationerna.
-
Kombinationsbehandlingar med immunoterapi och ADC förlänger överlevnaden vid urotelial cancer
ESMO 2023 om urinblåsecancer
-
WCLC: ”Tsunami med studier som visar lovande resultat med ADCs”
I september 2023 ägde World Conference on Lung Cancer (WCLC) rum i Singapore och bjöd på en fascinerande inblick i den senaste utvecklingen inom lungcancerforskningen. Få en översikt över de spännande nyheterna som delades under konferensen, presenterade av Georgios Tsa...
-
ESMO 2023: Ökat intresset för övre GI-tumörer ger hopp om nya framtida behandlingar
Den 20 oktober gick startskottet för ESMO 2023 som hölls i Madrid. Det är tydligt att det finns ett enormt växande intresse för onkologi. 33 000 anmälda deltagare till årets konferens anländer som ett lämmeltåg från tunnelbanan till den enorma konferensanläggningen, en ...